Om statistiken över handlagda brott
Statistiken över handlagda brott redovisas från och med helåret 2014. Den omfattar samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet under redovisningsåret.
Kontakt
Kontakta oss via e-post statistik@bra.se
Dokument
Revidering av statistiken
Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i brottsstatistiken publicerar Brå från och med helåret 2014 ny statistik över Handlagda brott. Den nya statistiken är en revidering av statistiken över Uppklarade brott och ersätter därmed denna. Statistikens ändamål är oförändrat och avser liksom tidigare att ge en översiktlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av brott. Det främsta syftet med revideringen har varit att höja statistikens relevans och förbättra tillförlitligheten i statistikens indelningar och mått. Revideringen innebär att statistiken från och med redovisningsåret 2014 omfattar samtliga anmälda brott där ett beslut har fattats under året, istället för som tidigare ett urval av de beslutade brotten. Med revideringen införs nya, mer relevanta och tillförlitliga, indelningar av de handlagda brotten. Statistiken redovisas i den nya utformningen efter två övergripande indelningar. Dels efter om brotten har utretts eller om de har direktavskrivits, dels efter om det funnits minst en skäligen misstänkt person registrerad för brotten eller ej. I och med revideringen utgår redovisningarna av antalet uppklarade brott respektive tekniskt uppklarade brott. Däremot redovisas antalet personuppklarade brott även i den nya statistiken.
Statistiken över handlagda brott redovisas efter två övergripande indelningar. Dels efter om utredning har bedrivits för brotten eller om brotten har direktavskrivits, dels efter om minst en skäligen misstänkt person har varit registrerad för brotten eller ej. Vidare redovisas brotten efter typ av beslut; personuppklarade brott, förundersökningsbegränsade brott och övriga handlagda brott. Utöver det redovisas två beräknade mått; lagföringsprocent och personuppklaringsprocent.
Uppgifterna ges per helår och halvår. Statistiken redovisas för hela landet och indelat efter det område där brotten har handlagts.
Statistiken över handlagda brott används för att få en översiktlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av brott samt hur handläggningen fördelas efter de verksamhetsbeslut som fattats på brotten och hur handläggningen ser ut för olika brottstyper.
Regioner i stället för län
Från och med den 1 januari 2015 upphörde 21 länspolismyndigheter för att istället bli en enda Polismyndighet indelad i sju regioner:
- Polisregion Nord består av Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län.
- Polisregion Mitt består av Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.
- Polisregion Stockholm består av Stockholms län och Gotland.
- Polisregion Öst består av Jönköpings län, Södermanlands län och Östergötlands län.
- Polisregion Väst består av Hallands och Västra Götalands län.
- Polisregion Syd består av Kalmar, Blekinge, Kronoberg och Skåne län.
- Polisregion Bergslagen består av Dalarna, Värmland och Örebro län.
Det innebär att statistiken över handlagda brott från och med 2015 utgår från de nya polisregionerna.
Redovisning av statistiken efter handläggningskategorier
Statistiken över handlagda brott redovisas efter två övergripande indelningar.
- Dels redovisas statistiken efter om utredning har bedrivits för brotten eller om brotten har direktavskrivits. Att utredning har bedrivits för brotten betyder att beslut har fattats om att inleda förundersökning, förenklat utredningsförfarande eller utredning enligt lagen om unga lagöverträdare. Att brotten har direktavskrivits innebär att beslut om brotten har fattats, utan att brottsutredning har inletts.
- Dels redovisas statistiken efter om en misstänkt person har varit registrerad för brotten eller ej. Att en misstänkt person har varit registrerad för brotten innebär att minst en skäligen misstänkt person har varit registrerad på brotten vid tidpunkten för beslut. Att ingen misstänkt person har varit registrerad för brotten innebär att ingen person med misstankegraden skäligen misstänkt har varit registrerad för brotten vid tidpunkten för beslut.
Brott efter typ av beslut
De typer av beslut som brotten redovisas efter är personuppklarade brott och förundersökningsbegränsade brott.
Personuppklarade brott är handlagda brott där ett lagföringsbeslut har fattats om minst en misstänkt person på brottet. Med lagföringsbeslut avses här beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller att meddela åtalsunderlåtelse. Dock räknas det inte som ett personuppklarat brott om den misstänkta personen är yngre än 15 år. För vissa brottstyper där gärningspersonerna ofta är minderåriga, till exempel misshandel mot person 7–14 år, är det mer vanligt förekommande.
Förundersökningsbegränsade brott är handlagda brott där beslut har fattats om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning ska läggas ned för brottet. Beslut om förundersökningsbegränsning tas oftast när polis eller åklagare bedömer att fortsatt utredning av brottet inte skulle få någon eller endast liten betydelse för en eventuell påföljd. Syftet med att förundersökningsbegränsa brott är att skapa förutsättningar för att kunna använda tillgängliga utredningsresurser på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt.
Övriga handlagda brott är brott där andra typer av beslut har fattats. Anledningen till att de inte särredovisas är att de även omfattar odefinierade beslut (s.k. övrigt/annat-koder) som inte kan specificeras i statistiken. Tidigare studier har visat att de ospecificerade besluten kan innehålla beslut som skulle kunna anges med en specificerad beslutskod, vilket innebär att resultatet av de enskilda beslutstyperna blir missvisande. Bland de beslut som är specificerade är det vanligaste beslutet att direktavskriva brott på grund av att spaningsuppslag saknas. Bland de utredda brotten är beslut om att lägga ned förundersökning på grund av att spaningsresultat saknas det vanligaste. Vissa av besluten kan tas både innan eller efter att utredningen inletts samt oavsett om det finns en skäligen misstänkt person registrerad för brottet eller ej.
Beräknade mått
I statistiken över handlagda brott redovisas två mått – personuppklaringsprocent och lagföringsprocent.
Personuppklaringsprocenten redovisar personuppklarade brott under en redovisningsperiod i procent av handlagda brott under samma redovisningsperiod.
Lagföringsprocenten redovisar personuppklarade brott under en redovisningsperiod i procent av utredda brott under samma redovisningsperiod, rensat för förundersökningsbegränsade brott.
I samtliga handlagda brott ingår anmälda händelser som inte är brottsliga, eller som av andra anledningar är omöjliga eller mycket svåra att utreda och binda en misstänkt person till. Dessa brott direktavskrivs oftast. Genom att beräkna lagföringsprocenten på de utredda brotten, det vill säga de brott som bedömts vara möjliga att personuppklara, ges en mer träffsäker bild av de brottsutredande verksamheternas resultat.
Viktigt att komma ihåg är dock att det även bland de utredda brotten finns en mindre andel brott som inte är möjliga att personuppklara. Det kan exempelvis röra sig om brott där det under utredningen visar sig att gärningen inte är brottslig eller att den misstänkta personen är avliden. Brå har i nuläget inte möjlighet att på ett tillförlitligt sätt urskilja dessa brott för att utesluta dem från beräkningen av lagföringsprocenten. Det finns dessutom många andra påverkansfaktorer, vilka polisen och andra brottsutredande myndigheter inte rår över, som måttet inte tar hänsyn till. Lagföringsprocenten ska därför tolkas som en grov indikator på polisens och övriga brottsutredande myndigheternas resultat för att personuppklara de brott som utreds.
Jämförelser över tid
Statistikrutinerna för handlagda brott, tidigare uppklarade brott, har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genom ny insamlingsteknik eller nya redovisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av de handlagda brotten över tid.
För mer information om statistiken hänvisas till kvalitetsdeklarationen, som du hittar under rubriken Dokument högre upp på denna sida. Där kan du exempelvis läsa om förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden som omfattar många brott, samt tekniska och juridiska förändringar.