Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Kort om resultaten

Det finns en fortsatt positiv rörelse inom det brottsförebyggande området i Sverige. Allt fler nationella aktörer involveras i arbetet både genom uppdrag och förändringar i lagstiftning. Både kommunerna och polisen har förstärkt sina brottsförebyggande verksamheter efter införandet av lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.

Parallellt med denna positiva utveckling av arbetet finns dock signaler om att Polismyndigheten prioriterar andra delar av brottsbekämpningen. Då andra aktörer flyttar fram sina positioner tycks polisen prioritera ner det förebyggande arbetet. I Polismyndighetens riktlinjer för ledning av brottsbekämpning i ordinarie organisation (LiO) råder också viss oklarhet om hur myndigheten ska omhänderta ett långsiktigt brottsförebyggande arbete.

Som tidigare framhållits i Brås rapporter utgör den organiserade brottsligheten ett starkt fokus för det nationella brottsförebyggande arbetet. Regeringens strategi mot organiserad brottslighet uttrycker en tydlig viljeinriktning och myndigheterna agerar i enlighet med den. Att motverka organiserad brottslighet utgör syftet med de flesta av de regeringsuppdrag på området som tilldelats myndigheter under de senaste åren. Det sker en kontinuerlig kunskapsutveckling inom det nationella arbetet, där allt fler myndigheter tar fram lägesbilder som strategiska underlag för arbetet mot den organiserade brottsligheten.

Det nationella brottsförebyggande arbetet har stor utvecklingspotential särskilt när det gäller myndigheternas roll att stödja och utveckla det brottsförebyggande arbetet lokalt. Att förebygga brott tycks dock vara en ny fråga för åtskilliga av myndigheterna att omhänderta. Många gånger kopplas arbetet samman med myndighetens säkerhetsarbete. De brottsförebyggande åtgärderna prioriterar därmed i första hand att skydda organisationen eller verksamheten mot brott.

Från kommunerna finns en stor efterfrågan av ett mer uttalat och samordnat stöd från nationella myndigheter anpassat efter lokala förutsättningar och behov. Samtidigt uttrycks en frustration när nationella initiativ inte upplevs ta hänsyn till den lokala situationen. Det blir en utmaning för den lokala nivån att hitta en balans i prioriteringen av resurser, mellan å ena sidan lokala behov utifrån lägesbilder, å andra sidan krav på satsningar mot utpekade brottsområden såsom organiserad brottslighet och kriminell ekonomi.

Brå och länsstyrelserna fick under 2025 i uppdrag att fortsätta utveckla stödet till brottsförebyggande arbete. I denna form av stöd kommer den nationella samordningen med andra myndigheter, inte minst Polismyndigheten, att vara en viktig del.