Födelsekohortstatistik
Lagföringsbeslut bland personer folkbokförda i Sverige födda 1958–2007
I den här kohortstudien undersöks hur personer indelade i grupper efter födelseår, så kallade födelsekohorter, tenderade att lagföras för brott i takt med att de blev äldre.
Relaterat material
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2025
- urn:nbn:se:bra-1288
Lagförda efter födelseår
Personer födda 60- och 70-talen ligger på en högre nivå än de som är födda senare under nästan hela den studerade perioden. Av de som lagfördes för brott var det många som debuterade i ung ålder, och färre som debuterade senare i livet.
- diagram
- tabell
Pressmeddelande
Fler 60-talister än 00-talister lagförda för brott vid 20 års ålder
Det har blivit mindre vanligt att lagföras för brott. Bland de som föddes på 1960-talet var det dubbelt så stor andel som hade lagförts vid 20 års ålder, jämfört med när personer födda på 00-talet uppnått 20 års ålder. Det visar en ny kohortstudie som Brå publicerar idag.
En kohortstudie innebär att en grupp unika individer som har vissa gemensamma egenskaper, exempelvis födelseår, följs under en viss tid. I den här studien består kohorterna av samtliga folkbokförda personer födda 1958–2007. Bland dem har 20 procent någon gång lagförts för brott. Det är betydligt vanligare bland männen (30 %) än bland kvinnorna (10 %) att lagföras, men varierar mellan födelseåren.
När personerna födda på 1960-talet var 15 år hade ungefär 3 procent av dem lagförts för brott. När de var 20 år var andelen drygt 15 procent och när de var 60 år hade andelen stigit till ungefär 30 procent. Andelen som lagförts någon gång är som lägst för personer födda 2000–2007. När de var 15 år hade knappt 2 procent lagförts för brott och vid 20 års ålder var andelen drygt 7 procent, det vill säga en ungefär hälften så stor andel jämfört med när personer födda på 1960-talet lagfördes vid samma ålder.
Under den studerade perioden (1973–2023) var stöldbrott och brott mot trafikbrottslagen de vanligaste brottstyperna att lagföras för. Upp till 25 års ålder var brott mot trafikbrottslagen de vanligaste brotten som 1950- och 1960-talister lagfördes för. Personer födda på 1970- och 1980 talen lagfördes i störst utsträckning för stöld, upp till de var 25 år. Medan personer födda på 1990-talet oftast lagfördes för ringa narkotikabrott, upp till 25 års ålder.
– Ändringar i lagstiftningen över tid kan till stor del påverka hur många som lagförs inom en viss brottskategori. Det gäller inte minst kriminaliseringen av eget bruk av narkotika år 1988 som resulterade i att andelen lagförda för narkotikabrott ökade. Något annat som kan påverka hur många som lagförs för olika typer av brott är polisens prioriteringar, till exempel av trafikkontroller, säger Martin Jonasson, statistiker, Brå.
För personerna i kohorterna födda 1984 – 2007 är det möjligt att redovisa resultaten efter födelsebakgrund. Andelen lagförda för brott var större bland utrikesfödda både upp till 20 och 25 års ålder än bland inrikesfödda med en eller två utrikesfödda föräldrar. Lägst andel lagförda återfinns bland inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar.
Kontakt
Vad är kohortstatistik?
En födelsekohort är en grupp av personer som föddes under samma år. Med kohortstatistik kan personer följas upp under lång tid. I den här studien följs personer upp från att de blivit straffmyndiga vid 15 års ålder, till som mest 65 års ålder. Det gör det bland annat möjligt undersöka när personer tenderar att lagföras för första och sista gången, och om det skiljer sig beroende på vilket år de föddes.
Sammanfattning
De flesta debuterade i brott innan 25 års ålder
Vid 25 års ålder hade i genomsnitt 17,8 procent av befolkningen lagförts för brott och 2,5 procent hade lagförts minst fyra gånger. Andelarna ökade som mest innan 25 års ålder. Trenden visar att andelen lagförda var högre för de tidigare kohorterna (till exempel födda på 1960-talet) än de senare
(till exempel födda på 2000-talet), och dessutom minskade det genomsnittliga antalet lagförda brott per person. Samtidigt minskade de mest aktivas andel av kohortens samtliga lagförda brott, vilket betyder att skillnaden mellan de mest aktiva och de minst aktiva minskade.
Vid 25 års ålder hade personerna i kohorterna i genomsnitt lagförts för
39,7 brott per 100 personer, vilket motsvarar cirka 0,4 brott per person.
De tidigare kohorterna lagfördes i regel oftare än de senare kohorterna under studieperioden. Vid 30 års ålder hade ungefär hälften av den lagförda populationen födda 1960 och 1965 lagförts för sista gången och vid
50 års ålder var andelen som hade upphört att lagföras
83 respektive 88 procent. Övriga kohorter hade ett liknande mönster sett till ålder vid upphörande.
Utvecklingen skiljde sig mellan de olika brottskategorierna
Att någon gång lagföras för stöldbrott, bedrägeri och brott mot trafikbrottslagen blev mindre vanligt med kohorterna. Det var alltså en högre andel av de tidiga kohorterna än av de senare som lagfördes för brott inom dessa brottskategorier. Att någon gång lagföras för narkotikabrott, både ringa och övriga narkotikabrott, blev däremot allt vanligare med kohorterna. Personer födda på 1980-talet lagfördes någon gång för våldsbrott i högre grad än övriga kohorter.
Det blev mindre vanligt att dömas till frihetsberövande påföljder
Vid 25 års ålder hade i genomsnitt 1,7 procent av befolkningen dömts till en frihetsberövande påföljd, men det var vanligare bland personer i de tidigare kohorterna än i de senare. Det blev även mindre vanligt att vid upprepade tillfällen (minst tre gånger) dömas till en frihetsberövande påföljd. Att någon gång dömas till ett fängelsestraff på minst två år blev däremot vanligare, vilket tycks vara en effekt av 2000-talets många straffskärpningar.
Resultaten skiljde sig i viss mån mellan kvinnor och män
Utöver att män i betydligt högre utsträckning än kvinnor lagfördes för brott skiljde sig även vissa av slutsatserna mellan könen. De flesta skillnaderna synliggörs vid uppdelning på brottskategori. Till exempel blev det vanligare att lagföra kvinnor för stöldbrott, medan det blev mindre vanligt för män. För kvinnorna blev det även vanligare att lagföras för våldsbrott, men för männen saknades någon tydlig trend.
Trenderna skiljde sig inte uppdelat på födelsebakgrund
I studien delas kohorterna födda 1984–2007 in i fyra grupper efter födelsebakgrund (utrikesfödda samt tre grupper inrikesfödda efter antal inrikesfödda föräldrar). Det var vanligare bland utrikesfödda att lagföras för brott än bland inrikesfödda. Oavsett födelsebakgrund förhöll sig dock kohorterna till varandra på samma sätt som för samtliga personer.
Till exempel var andelen lagförda högre för de tidigare kohorterna
(till exempel födda på 1980-talet) än de senare (till exempel födda på
2000-talet) för alla bakgrundsgrupper.
Om rapporten
I den här kohortstudien undersöks hur personer indelade i grupper efter födelseår, så kallade födelsekohorter, tenderade att lagföras för brott i takt med att de blev äldre. Kohortstatistiken kan därmed utgöra ett komplement till statistiken över personer lagförda för brott där fokus i stället ligger på årliga tvärsnitt. Rapporten är den första omfattande kohortstatistiken om personer lagförda för brott som publicerats av Brottsförebyggande rådet sedan 1996.
Rapporten baseras på samtliga personer födda mellan 1958–2023 som var folkbokförda i Sverige vid 15 års ålder. För att finnas med i beräkningarna har personen även behövt vara folkbokförd i landet vid den tid då personen blev dömd eller på annat sätt lagförd för brott.