Flickor och kvinnor i kriminella nätverk
En studie av vägar in, delaktighet, brott och vägar ut
Detta är en studie av flickor och kvinnor i kriminella nätverk som belyser vad som karaktäriserar de involverade tjejerna – hur de blir delaktiga, deras villkor, vilka brott de typiskt sett begår samt vilka möjligheter de har att lämna kriminella grupperingar.
Relaterat material
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2025
- urn:nbn:se:bra-1275
- Rapport 2025:13
Pressmeddelande
Tjejer i kriminella nätverk deltar på andra villkor än killar
Det är betydligt färre tjejer än killar som anses delaktiga i de kriminella nätverken – och de har ofta begränsat inflytande. De rekryteras inte, gör inte karriär och de behöver vanligtvis inte hoppa av. Trots det har tjejerna en väsentlig betydelse för nätverkens brottsliga verksamheter. De deltar oftast i narkotikahandeln, bedrägerier och penningtvätt. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
Tjejer blir sällan en del av nätverken men de samarbetar med, eller gör tjänster åt, nätverksinvolverade killar. Men även om tjejerna står utanför nätverksstrukturen är de viktiga för brottsligheten. Det viktigaste skälet till att tjejer är efterfrågade av kriminella nätverk är att de anses vara svårare att upptäcka av rättsväsendet. De betraktas också som en tillgång när det gäller att genomföra bedrägerier och dödligt våld genom att till exempel locka ut brottsoffer.
Tjejerna som kopplas till nätverk är ofta mycket brottsaktiva, om än i lägre utsträckning än killarna. I genomsnitt hade tjejerna 18 brottsmisstankar totalt sett. Ofta handlar det om brottslighet som att packa, transportera och förvara narkotika.
– Men många är också själva utsatta för brott. Av de 10 000 tjejer som kartlagts av polisen har två tredjedelar varit målsägande. Så tjejerna är ofta både offer och förövare, säger Katharina Tollin.
En majoritet av tjejerna som Brå intervjuat beskriver en otrygg uppväxt som präglats av psykisk ohälsa, missbruk, sämre ekonomiska förhållanden och våldsutsatthet. Ett flertal har skolmisslyckande bakom sig. Vägen in i kriminella miljöer sker ofta genom sociala relationer och en tidig normalisering av kriminalitet. Vissa växer upp med killkompisar, pojkvänner och familjemedlemmar som begår brott kopplade till kriminella nätverk, andra söker sig till umgänget för att få tillgång till narkotika. De vanligaste drivkrafterna för tjejerna är att tjäna pengar eller att ställa upp för närstående killar.
– Men tjejerna är också utbytbara. Eftersom de inte anses ingå i nätverken på samma sätt som killarna kan deras uppgifter övertas av någon annan med samma förmågor, säger Karolina Hurve, utredare på Brå.
Det verkar också generellt lättare för tjejer att avbryta sin involvering i de brottsliga verksamheterna. Flera har erfarenhet av att kunna förhandla sig ut och att någon annan kan överta arbetsuppgifterna. Andra har dock upplevt att skuldsättning, utan reell grund, används för att hålla kvar dem.
Kontakt
Sammanfattning
Kriminella nätverk är ett manligt fenomen
Antalet och andelen tjejer som anses vara en aktiv del av eller kopplade till de kriminella nätverken är liten. Samtliga dataunderlag (statistik, intervjuer och chattmaterial) pekar mot att grupperingarna domineras av pojkar och män, oavsett vilken definition av delaktighet som används.
En övergripande slutsats är att de få tjejer som ingår i nätverken inte är delaktiga på samma villkor som killar. Studien visar att det är ovanligt att tjejer rekryteras, på motsvarande sätt som killar. De blir sällan en del av de kriminella nätverkens hierarkiska strukturer, där pojkar och unga män förväntas bevisa sig, klättra i status och successivt tjäna mer pengar. Istället för att, som killarna, inleda sin bana som springpojkar i nätverkens undre skikt, kommer tjejerna in från sidan genom en kärleksrelation med en nätverksinvolverad pojkvän.
Tjejer gör inte karriär inom nätverken, stannar generellt en kortare tid och behöver oftast inte ”hoppa av”. Det som kännetecknar de tjejer som under en period sett sig som en del av en gruppering är att de haft ett brett socialt umgänge med killarna som bygger på respekt och ömsesidig lojalitet. Samtidigt är deras status ofta beroende av en närstående mans status och beskydd (t.ex. en pojkvän, killkompis eller bror).
Allvarlig brottslighet
Det är skillnad mellan tjejernas betydelse för de kriminella nätverken och tjejers delaktighet i de kriminella nätverken. Även om tjejer har ett begränsat inflytande i nätverken har de en väsentlig betydelse för de brottsliga verksamheterna. Deras vanligaste uppgift är att transportera, förvara och packa narkotika. De anses också vara en tillgång när det gäller att genomföra bedrägerier och möjliggöra dödligt våld (genom att till exempel locka ut brottsoffer).
Denna rapport visar att de kartlagda tjejerna är mycket brottsaktiva, om än i lägre utsträckning än killarna. Sammanställningen av data om knappt 10 000 tjejer som Polismyndigheten bedömt som tillhörande eller kopplade till kriminella nätverk visar att tjejerna i genomsnitt misstänkts för 18 brott någonsin och 5 brottsmisstankar under 2021–2023. Det kan jämföras med de 51 000 kartlagda killarna som i genomsnitt misstänkts för 37 brott någonsin och 8 brott under den kartlagda treårsperioden. Tjejernas andel av det totala antalet registrerade brottsmisstankar är dessutom försvinnande liten och de deltar även mer sällan i planeringen av brotten.
Svårare att upptäcka och utbytbara
De intervjuade tjejerna anger främst två skäl till att de begått brott: för att tjäna pengar och för att ställa upp för närstående killar. Det viktigaste skälet till att tjejer är efterfrågade av de kriminella nätverken är att de anses vara svårare att upptäcka av rättsväsendet. En annan viktig aspekt är tjejernas lojalitet och tillgänglighet, som närstående till killarna. Samtidigt är de utbytbara. Eftersom de inte anses ingå i nätverken kan deras uppgifter övertas av någon annan med samma förmågor. Rapporten visar att tjejer tenderar att medverka i brott på tre olika sätt:
- tillfälliga insatser med eller utan betalning (exempelvis förvaring av ett vapen)
- kontinuerliga uppdrag som fungerar som ett heltidsjobb (till exempel narkotikatransporter)
- egen verksamhet (såsom narkotikaförsäljning).
Mycket talar för att det är svårare att lämna de kontinuerliga uppdragen än att avsluta en egen verksamhet eller tacka nej till enstaka uppdrag.
Både offer och förövare
Både intervjumaterialet och analyserna av polisens underrättelsepopulation pekar mot att många av de aktuella tjejerna utövar våld. Nästan sex av tio har misstänkts för minst ett våldsbrott (ofta misshandel eller rån). Tjejerna är i viss utsträckning efterfrågade för att utföra bestraffningar mot andra tjejer, eftersom killar inte anses kunna misshandla tjejer. Samtidigt pekar andra uppgifter mot att dåd mot kvinnliga anhöriga till nätverksinvolverade killar ses som legitima.
Både de kartlagda och intervjuade tjejerna är i hög grad även utsatta för brott. Brås sammanställning av målsägandehistorik visar att av de knappt 10 000 kartlagda tjejerna har 68 procent varit målsägande under tidsperioden 2014–2023.
Såväl utsatthet som egen våldsutövning bör förstås utifrån de normer och villkor som råder i kriminella miljöer. Rapporten visar att tjejerna befinner sig i en riskfylld miljö som präglas av brutalitet, ekonomisk exploatering och en förväntan om sexuell tillgänglighet. Olika former av utnyttjande och våld är normaliserat, samtidigt som många tjejer har ett narkotikamissbruk. För att hantera riskerna behöver många balansera mellan en stereotyp kvinnlighet och att visa sig vara mer kapabla än vad som förväntas av en tjej.
Vänskap och kärleksrelationer är vägen in
Rapporten visar sammantaget att sociala relationer och en tidig normalisering av kriminalitet ofta är tjejernas väg in i kriminella miljöer. Samtidigt framkommer att deras initiala förutsättningar (hemförhållanden, skola, olika former av utsatthet) också spelar en väsentlig roll för hur och varför relationerna med nätverksinvolverade killkompisar och pojkvänner inleds.
Många av de intervjuade tjejerna har en uppväxt där nya lager av svårigheter successivt bygger på de tidigare. Det handlar bland annat om föräldrars missbruksproblem, sämre ekonomiska förhållanden, våldsutsatthet i hemmet och egen psykisk ohälsa. Ett flertal har skolmisslyckanden bakom sig, inte sällan kopplade till sen diagnos av adhd. Många har fått insatser (till exempel placeringar i familjehem) både tidigt och under tonårstiden.
Medan vissa växer upp med killkompisar och familjemedlemmar som begår brott kopplade till kriminella nätverk, söker sig andra till kriminella miljöer för att få tillgång till narkotika. De nätverksinvolverade killarna har inte sällan ett intresse av att involvera sina tjejkompisar. De behöver hjälp med att förvara och transportera narkotika, samtidigt som många tjejer vill tjäna pengar och visa lojalitet med sina vänner.
Det är också vanligt att tjejerna tidigt inleder en kärleksrelation med en äldre nätverksinvolverad kille, som tillhör det kriminella nätverkets högre skikt. Många killar strävar efter att inte involvera sina närstående, men ett kontinuerligt arbetskraftsbehov, en hård hierarki mellan killarna och ständiga krissituationer innebär att involveringen av en flickvän, tjejkompis eller syster på sikt kan vara oundviklig.
Brås bedömning
Studien har sammantaget visat att tjejers villkor i kriminella nätverk både liknar och skiljer sig från killars på flera områden. Brå anser att det är viktigt att dessa omständigheter beaktas både av de myndigheter som arbetar mot organiserad brottslighet och av de verksamheter som ska erbjuda hjälp och stöd till tjejer i kriminella miljöer. I annat fall finns en risk för att tjejers betydelse för de kriminella nätverken både överskattas och underskattas samt att de insatser som vidtas inte blir träffsäkra.
Brå bedömer att en ökad upptäckt av tjejers brottslighet, utsatta situation i kriminella miljöer och komplexa svårigheter under uppväxten skulle kunna försvaga de kriminella nätverkens förmåga att riskreducera, vilket kan föranleda en minskad efterfrågan på tjejer. Brå anser därför att det finns skäl att prioritera och utveckla myndigheternas metoder för att öka upptäckten innan och efter det att tjejer involverats i kriminella nätverk. Brå vill även betona att kunskap om olika villkor och normer om kön i kriminella miljöer kan vara centralt både för att identifiera tjejerna, och för att kunna bedöma deras betydelse inom nätverken och deras behov av insatser.
Identifiera överlappande svårigheter tidigt
Eftersom många tjejer har växt upp med flera överlappande svårigheter finns ett behov av tidiga interventioner som adresserar flera riskområden samtidigt. En tidigare studie från Brå (Barn under 15 år som begår allvarliga brott) pekar på att en mer utbredd tillämpning av strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder både kan vara en förutsättning för tidig upptäckt och valet av lämpliga insatser.
Risken för exponering och normalisering av kriminalitet är viktig att beakta, både i samband med bedömningar och val av insatser. Det gäller till exempel när placeringar på HVB- och SIS-hem övervägs, särskilt för de tjejer som har annan problematik än egen kriminalitet (exempelvis tjejer med ångesttillstånd). Brå vill även betona vikten av att understödja skyddsfaktorer, såsom närvaron av trygga vuxna och en stabil skolgång.
Utveckla polisens arbete
Denna studie visar att det alltjämt finns skäl att tro att nätverksinvolverade tjejer inte kontrolleras av polisen lika ofta som killarna. En tidigare studie från Brå visar att polisens arbete med profilering har ett stort fokus på pojkar och unga män. Det gynnar de kriminella nätverken. Ju oftare tjejerna undkommer kontroller, desto attraktivare blir de som arbetskraft. Brå bedömer därför att det finns skäl att följa upp arbetet med kontroller och tvångsåtgärder på strategisk nivå, i linje med tidigare rekommendationer (se Brås rapport Polisens arbete med profilering och likabehandling). För att kunna göra det behöver dokumentationskraven stärkas. På så sätt kan kunskapen om tjejers delaktighet i kriminella nätverk öka, samtidigt som nya sätt att arbeta med profilering kan utvecklas.
Förebygg återfall
Brå bedömer att fördjupad kunskap om tjejers delaktighet i kriminella nätverk kan bidra till att ytterligare stärka Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Idag kan en klient få en så kallad nätverksmarkering baserat på ett kunskapsutbyte mellan myndigheten och polisen. Nätverksmarkeringen påverkar bland annat den intagnes säkerhetsklassificering, möjlighet till permissioner, program och behandling samt placering inom anstalt eller häkte (Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd Länk till annan webbplats.).
Brå anser att Kriminalvården bör ges goda förutsättningar att återkommande utvärdera och säkerställa att klassificeringarna är träffsäkra i förhållande till både killars och tjejers involvering i kriminella nätverk. Det är viktigt att riskbedömningar och analyser av nätverkstillhörighet inte bygger på en manlig norm, utan på en fördjupad förståelse av de olika graderna av närhet som individer kan ha till ett kriminellt nätverk. Brå vill även understryka vikten av att Kriminalvården ges rätt förutsättningar att erbjuda och driva de program som kan minska återfall i brott. Det är särskilt viktigt nu när även kvinnoanstalterna är överbelagda.
Om rapporten
Brå har på regeringens uppdrag studerat flickor och kvinnor i kriminella miljöer. Rapporten baseras i huvudsak på 31 intervjuer med tjejer som själva varit involverade i kriminella nätverk och miljöer. Brå har också sammanställt uppgifter som gäller knappt 10 000 tjejer och drygt 51 000 killar som Polismyndigheten bedömt som kopplade till eller aktiva i kriminella nätverk i Sverige. I rapporten belyser Brå vad som karaktäriserar de involverade tjejerna, hur de blir delaktiga, deras villkor, vilka brott de typiskt sett begår samt vilka möjligheter tjejer har att lämna dessa miljöer.