Kvalitetsstudie och användarstöd om brottsplats

I den officiella statistiken för anmälda brott ingår uppgifter om brottsplats som redovisas på kommunnivå och stadsdelnivå i storstadskommunerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Redovisningen av brottsplats bygger idag på de adressuppgifter som registrerats för de anmälda brotten. För att möjliggöra för statistik och analyser av anmälda brott på en mer detaljerad geografisk nivå har Brå bedrivit ett utvecklingsarbete för att komplettera registret över anmälda brott med uppgifter om geografiska koordinater för brottsplatsen. Uppgifterna inkluderar även en översättning av koordinaterna till demografiska statistikområden (DeSO) och regionala statistikområden (RegSO), och finns tillgängliga från 2018.

Koordinatuppgifterna öppnar för nya användningsområden av underlaget till anmälningsstatistiken. De kan exempelvis användas för att studera fördelningen av anmälda brott på karta eller för statistiska analyser av anmäld brottslighet och socioekonomiska förhållanden inom olika regionala statistikområden (RegSO). De kan också användas i det brottsförebyggande arbetet för att studera anmälda brott i mindre avgränsade områden inom en kommun. Vid en sådan användning är det viktigt att ha tillgång till kunskap om vad uppgifterna beskriver och vilken kvalitet de håller. Som ett led i arbetet med att tillgängliggöra mer detaljerade uppgifter om brottsplatsen har Brå därför genomfört kvalitetsstudien som belyser ett antal kvalitetsaspekter som är viktiga att beakta när de anmälda brotten analyseras på detaljerade geografiska områden. Resultaten har sammanställts i den här rapporten, tillsammans med användarstöd som ska ge vägledning till användare som vill studera anmälda brott på detaljerade geografiska områden.

Tre kvalitetsaspekter belyses

I huvudsak belyses följande tre kvalitetsaspekter i rapporten:

1. Inledningsvis ges en beskrivning av hur uppgifter om brottsplats registreras och definieras på brottsanmälan. Det ger en grundläggande förståelse för hur brottsplatsuppgifter, och i synnerhet geografiska koordinater, registreras på brottsanmälan. Sådan kunskap kan bland annat ge användaren insikt om vilka felkällor som kan uppstå i samband med registreringen. I rapporten redogörs även för vilka typer av platser som kan registreras som brottsplats och hur platserna kan skilja sig åt för olika typer av brott. Kunskapen om vad brottsplatsen beskriver är av betydelse för att kunna tolka statistik som redovisas på detaljerad geografisk nivå samtidigt som den är viktig för att kunna bedöma vilka brottstyper som är relevanta att studera, givet det tänkta tillämpningsområdet.
2. Rapporten omfattar därefter en deskriptiv redogörelse av bortfallet av geografiska koordinater på de anmälda brotten under perioden 2018–2022. Bortfallets nivå och utveckling redovisas totalt sett samt för olika brottskategorier och brottstyper. Det beskrivs även hur bortfallet fördelar sig mellan polisregioner. Om bortfallet är stort innebär det en osäkerhet i statistiken och risk för att resultaten blir missvisande eller kanske inte meningsfulla att analysera. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på bortfallets storlek och hur det skiljer sig mellan olika brottstyper när koordinater analyseras för att studera brott på detaljerade geografiska områden.
3. Slutligen belyser rapporten kvalitetsaspekter som rör koordinaternas precision. I rapporten redogörs för de registrerade koordinatuppgifternas exakthet samt hur väl de kan förväntas beskriva brottsplatsen. I det ingår att belysa hur användningen av så kallade uppsamlingspunkter kan påverka brottsplatsens precision. Uppsamlingspunkter används här som samlingsnamn för frekvent registrerade koordinatpunkter, på vilka brott kan registreras för ett större område än den plats punkten pekar ut. Förekomsten av uppsamlingspunkter kan i vissa fall ha en stor påverkan på precisionen på de anmälda brottens belägenhet och är därför viktiga att beakta vid analyser på detaljerade geografiska områden.