Statistik om brott mot företag och organisationer

Kunskapsläget när det gäller företags utsatthet för brott är i flera avseenden begränsat. Bland annat saknas tillgänglig statistik över juridiska personer som är målsägare för brott, vilket inkluderar såväl företag som organisationer som utsatts för och anmäler brott. Brottsförebyggande rådet (Brå) har framställt statistik som kan bidra till en mer samlad bild av omfattningen anmälda brott och de målsägare som registreras när företag och organisationer rapporterar brott till rättsväsendet.

Genom att redovisa statistik över anmälda brott och målsägare som specifikt rör juridiska personer (företag och andra organisationer), kan en samlad bild av de mest anmälda brotten och utsatta målsägarna tydliggöras när företag rapporterar brott till rättsväsendet. Redovisningen omfattar totalnivåer och några av de mest anmälda typerna av brott när det gäller företag och organisationer. De anmälda brotten som har registrerats med juridiska personer som målsägare samt de unika juridiska personerna som har registrerats på anmälda brott har även grupperats efter juridisk form samt klassificerats efter avdelning och huvudgrupp enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI).

Anmälda brott och unika målsägare när det gäller juridiska personer 2018–2023

Sett till hela den studerade perioden 2018–2023 var knappt 2,9 miljoner anmälda brott registrerade med en juridisk person som målsägare, vilket jämfört med samtliga anmälda brott som har registrerats inom rättsväsendet under perioden motsvarar cirka 31 procent.

Under hela den studerade perioden (2018–2023) registrerades totalt 2 812 552 anmälda brott och 185 407 unika juridiska personer som målsägare. Det motsvarar i genomsnitt mellan 7,2–‍9 anmälda brott per juridisk person och år under perioden. Utvecklingen visar att de anmälda brotten med juridiska personer som målsägare succesivt har minskat sedan 2020 och att antalet unika juridiska personer som målsägare varit svagt nedåtgående.

De flesta anmälda brott var riktade mot aktiebolag, bankaktiebolag samt kommunerna

När de anmälda brotten som registrerats med juridiska personer som målsägare delas upp efter juridiska form, var de flesta anmälda brott riktade mot aktiebolag (56 %) under perioden (2018–2023). Därefter var bankaktiebolag och kommuner de mest frekvent förekommande juridiska formerna på brottsanmälningar, vilka var registrerade på 15 respektive 13 procent av samtliga anmälda brott registrerade med juridiska personer. Utvecklingen visar att de anmälda brotten riktade mot aktiebolag har varierat under perioden samtidigt som anmälda brott mot bankaktiebolag har minskat kraftigt och anmälda brott mot kommuner varit på en relativt jämn nivå under hela perioden.

Aktiebolagen utgör också ensam en majoritet av de unika juridiska personerna som är målsägare vid anmälda brott

Under 2023 utgjorde aktiebolag 82 procent av samtliga juridiska personer registrerade i företagsregistret. Aktiebolag utgör också en majoritet (77 %) av samtliga unika målsägare som har registrerats under 2018‍–‍2023, men har minskat med ungefär 10 procent (drygt 4 000 målsägare) under den studerade perioden. Även om många brott under perioden var riktades mot bankaktiebolag och kommuner, var antalet unika bostadsrättsföreningar och ideella föreningar registrerade som målsägare fler.

Många anmälda brott är riktade mot finans- och försäkringsverksamhet, transport och magasinering samt handeln

Drygt hälften av de anmälda brotten som var riktade sig mot juridiska personer under perioden (2018–2023) var registrerade med målsägare som tillhörde finans- och försäkringsverksamhet, transport och magasinering samt handel. Totalt utgör de 52 procent av de anmälda brotten som riktar sig mot juridiska personer.

Framförallt gäller det huvudgrupperna finansiella tjänster, landtransporter och detaljhandeln

När de anmälda brotten som var riktade mot finans- och försäkringsverksamheten delas in efter huvudgrupper (SNI) utgjorde finansiella tjänster en majoritet (88 %). Av de anmälda brotten som var riktade mot målsägare inom avdelningen transport och magasinering så utgjorde landtransporter en majoritet (95 %), och för de anmälda brotten som var riktade mot handeln utgjorde detaljhandeln merparten (81 %).

Många målsägare utsätts för stöld- och tillgreppsbrott

Majoriteten av de anmälda brotten (2018–2023) som var riktade mot juridiska personer utgjordes av skadegörelsebrott (36 %), stöld- och tillgreppsbrott (27 %) samt bedrägeribrott (25 %). Resultaten visar därutöver att en majoritet, 68 procent, av samtliga unika juridiska personer registrerade som målsägare var vid anmälda stöld- och tillgreppsbrott och att mindre andelar, 29 respektive 26 procent var registrerade vid skadegörelsebrott och bedrägeribrott. Det innebär att de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten har en större spridning bland de juridiska personerna. Med andra ord är många unika juridiska personer målsägare vid stöld- och tillgreppsbrott, medan anmälda skadegörelse- och bedrägeribrott är koncentrerat till en mindre andel unika juridiska personer.

Av samtliga anmälda stöld- och tillgreppsbrott som var riktade mot juridiska personer, var cirka 306 000 brott (40 %) registrerade med målsägare inom handeln och framförallt detaljhandeln. Totalt var cirka 22 900 unika målsägare inom handeln registrerade vid anmälda stöld- och tillgreppsbrott, vilket motsvarar en mindre andel av samtliga unika målsägare (18 %) för stöld- och tillgreppsbrott. Det innebär att många anmälda stöld- och tillgreppsbrott är riktade mot en mindre andel juridiska personer inom handeln. Med andra ord är koncentrationen av anmälda stöld- och tillgreppsbrott bland dessa målsägare hög vilket tyder på en upprepad utsatthet.

Bedrägeribrottens minskning kan kopplas till förändrade registreringsrutiner

Antalet anmälda bedrägeribrott registrerade med juridiska personer som målsägare har minskat kraftigt över tid. Utvecklingen kan kopplas samman med att polisens registreringsrutiner för banker som målsägare i de fall privatpersoner anmäler ett bedrägeribrott förändrades under 2022. Tidigare registrerades initialt banken som målsägare tillsammans med den bankkund som anmält bedrägeri. Huruvida banken ska registreras som målsägare för brottet beslutas numera under handläggningen av ärendet vid ett senare tillfälle och inte vid brottsanmälan. Det innebär att det råder stor osäkerhet kring utveckling och nivå för de anmälda bedrägeribrotten och målsägarna för dessa brott. Utvecklingen bör därför tolkas med försiktighet, eftersom nivån under tidigare år till viss del varit överskattad.

Samtliga bankaktiebolag är få och registreras till viss del fortfarande som unika målsägare vid bedrägerier. Det resulterar i att samma tydliga minskning vad det gäller anmälda brott, inte syns i utvecklingen för vare sig samtliga unika målsägare eller unika bankaktiebolag som målsägare vid bedrägeribrott. Det innebär också att relativt många anmälda bedrägeribrott tidigare har registrerats med ett fåtal målsägare. Utvecklingen för antalet målsägare vid bedrägeribrott speglar snarare aktiebolagens utveckling som målsägare vid bedrägeribrott som utgör en stor andel av de unika målsägarna vid anmälda bedrägeribrott.

De flesta anmälda bedrägeribrott under perioden (2018–2023), cirka 508 000 brott, var riktade mot målsägare inom finans- och försäkringsverksamhet, vilket motsvarar 71 procent av samtliga anmälda bedrägerier som riktar sig mot juridiska personer. Samtidigt utgör finans- och försäkringsverksamheten drygt 2 procent av samtliga målsägare för bedrägeribrott under perioden. Det innebär att många bedrägeribrott riktar sig mot ett fåtal juridiska personer inom finans- och försäkringsverksamheten. Utvecklingen visar även här att det under inledningen av den studerade perioden i genomsnitt registrerades fler brott per målsägare inom finans- och försäkringsverksamheten, och att antalet har minskat kraftigt under perioden.

Sett till antalet unika målsägare för bedrägeribrott under perioden 2018–2023, så tillhörde de flesta handeln (23 %). Handeln har haft en jämn och något minskande utveckling över tid, både vad det gäller anmälda brott och unika målsägare.

De juridiska personerna anmäler något fler skadegörelsebrott

Bortsett från en gemensam ökning av både anmälda brott och unika målsägare när det gäller skadegörelsebrott under 2020, ökade antalet anmälningar mot juridiska personer totalt sett under perioden samtidigt som antalet unika juridiska personer som målsägare var på en relativt stabil nivå och dessutom minskade något. Resultaten visar således att fler skadegörelsebrott anmäls per målsägare över tid under den studerade perioden (2018–2023).

De flesta anmälda brotten och unika målsägarna vid skadegörelse var kopplade till aktiebolag under perioden. Drygt en fjärdedel av samtliga anmälda skadegörelsebrott var också riktade mot kommuner, samtidigt som kommuner utgjorde få unika målsägarna vid skadegörelsebrott. Eftersom antalet kommuner i Sverige är ett fåtal, totalt 290 stycken, innebär det att antalet anmälda skadegörelsebrott per kommun är många och i genomsnitt 160 skadegörelsebrott per kommun och år under 2018–2023.

I huvudsak var de anmälda brotten registrerade med målsägare inom transport- och magasinering, utbildning, fastighetsverksamhet samt vård och omsorg; sociala insatser. De flesta unika målsägare för skadegörelsebrott tillhörde fastighetsverksamhet, handel samt byggverksamhet, vilket sammantaget innebär att de anmälda skadegörelsebrotten har en stor spridning bland många målsägare under perioden.