Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Politikernas trygghetsundersökning 2023

Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under valåret 2022

Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2023 beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda under valåret 2022. Rapporten ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts och av vem samt vad motivet kan ha varit.

Fakta om publikationen

Författare
Åsa Strid
Övrig information
© Brottsförebyggande rådet 2023
urn:nbn:se:bra-1144
Rapport 2023:14

Förtroendevalda utsatta för hot, våld och trakasserier under 2022

Pressmeddelande

Nära hälften av unga politiker utsätts för trakasserier, hot och våld

29 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under valåret 2022. De yngsta politikerna är de som är mest utsatta. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brå publicerar idag.

Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44 procent att de utsattes för brott 2022. Andelen drabbade minskar ju äldre åldersgruppen är, och bland de äldsta (70 år och äldre) är det 17 procent som uppger att de blivit utsatta.

– Det är allvarligt att så pass många unga politiker blir utsatta för hot och hat. Det är redan ett underskott på unga politiker, och det här riskerar leda till att ännu färre vill engagera sig, säger Åsa Strid, utredare på Brå.

Andelen utsatta förtroendevalda är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Valåret 2022 var andelen utsatta något lägre jämfört med valåret 2018 (29 procent jämfört med 33 procent). Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men från och med 2018 är det en något större andel kvinnor än män som uppger att de blivit utsatta.

Utsattheten skiljer sig beroende på partitillhörighet. Andelen utsatta under 2022 var störst inom Miljöpartiet (48 procent) och minst inom Kristdemokraterna (24 procent).

Det är också betydligt vanligare att politiker i de tre storstadskommunerna har blivit drabbade av trakasserier, hot och våld, än politiker i övriga landet. Drygt hälften (52 procent) av politikerna i Stockholm, Göteborg och Malmö uppger att de blev utsatta 2022. Lägst andel utsatta finns i pendlingskommuner nära mindre städer eller tätorter (21 procent).

Bland de politiker som blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld är det vanligt att det får konsekvenser för hur de hanterar sitt förtroendeuppdrag.

– Över hälften av de politiker som blivit utsatta minskar sin aktivitet på sociala medier, och en femtedel har övervägt att lämna sina förtroendeuppdrag. Vi ser också att utsattheten får större konsekvenser för kvinnor än för män. Det är till exempel betydligt vanligare att kvinnor undviker att uttala sig kring vissa ämnen, säger Åsa Strid.

Kontakt

Åsa Strid

Utredare, Brå.

E-post: asa.strid@bra.se

Telefon: 08-527 58 433

Utsatthet bland förtroendevalda

I PTU får förtroendevalda svara på frågor om självrapporterad utsatthet under det föregående kalenderåret. Det innebär att PTU 2023 behandlar utsatthet under valåret 2022. Utsattheten redovisas i andel utsatta personer, förutom i avsnittet om sammanhang, förövare och motiv då den redovisas i andel händelser.

Total utsatthet

Totalt uppgav 29,5 procent av de förtroendevalda att de under 2022 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld.

Andelen utsatta förtroendevalda är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Andelen utsatta valåret 2022 var något lägre jämfört med valåret 2018 (29,5 procent jämfört med 32,6). Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men från och med 2018 noteras att en något större andel kvinnor än män uppger att de utsatts, en skillnad som blivit större över tid.

Totalt uppgav 16,4 procent av de som utsattes under 2022 att det gällde en händelse, 51,9 procent att det skedde två till fem gånger och 31,7 procent att de utsattes sex gånger eller fler.

Totalt 31,0 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 28,3 procent av de manliga uppgav att de blev utsatta för minst en händelse under 2022.

Yngre förtroendevalda är mest utsatta enligt enkätsvaren, och därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 44,4 procent att de utsattes under 2022, jämfört med 17,0 procent i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre).

Det är ungefär en lika stor andel förtroendevalda med utländsk bakgrund som uppger att de utsattes under 2022, som andelen med svensk bakgrund (30,4 respektive 29,5 procent).

Andelen utsatta under 2022 var störst inom Miljöpartiet (48,1 procent) och minst inom Kristdemokraterna (23,8 procent).

Utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen än i kommun- och regionfullmäktige, bland de som har uppdrag i en styrelse jämfört med fullmäktige, och bland de som har en ordförandepost jämfört med de som har andra poster.

Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige 2022 var störst i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där drygt hälften (52,2 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21,3 procent).

Utsattheten är större ju mer exponerade de förtroendevalda är (i vilken grad de är aktiva i sociala medier, i vilken grad de är omskrivna eller omtalade i medier och i vilken grad de upplever sig vara kända av allmänheten).

Hot och trakasserier

28,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de 2022 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag.

Utsattheten för hot och trakasserier är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Störst var andelen under valåret 2018 (31,6 procent).

Totalt uppgav 29,7 procent av kvinnorna och 27,3 procent av männen att de utsattes för hot och trakasserier under 2022. Mönstret över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, men sedan 2018 är andelen högre bland kvinnor.

Den vanligaste händelsen 2022 var hot och påhopp via sociala medier, liksom tidigare år. Totalt 16,4 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för det.

Våld, skadegörelse och stöld

5,3 procent av de förtroendevalda uppgav att de blivit utsatta för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag.

Andelen som utsatts för det här har varit större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren.

Vid tidigare undersökningar har andelen utsatta varit större bland män än bland kvinnor. Sedan 2020 har andelarna dock varit i princip desamma för kvinnor som för män.

Den vanligast förekommande formen av våld är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att de förtroendevalda uppger att de blivit utsatta för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen.

Korruptionsförsök

Sammantaget uppgav 3,1 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2022.

Andelen utsatta var något större 2012–2016, jämfört med 2018–2022. Till skillnad från andra frågor i undersökningen syns inga tydliga skillnader mellan valår och mellanliggande år.

En större andel kvinnor än män uppgav att de utsattes för korruptionsförsök 2022 (3,5 respektive 2,9 procent). Det gäller även tidigare år, med undantag för 2018 då kvinnor och män utsattes i lika hög grad.

Den vanligaste formen av korruptionsförsök är vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för att få någon fördel.

Sammanhang, förövare och motiv

Vid de flesta händelser under 2022 var förövaren okänd eller anonym.

I de fall den utsatta hade en uppfattning om förövaren rör det sig oftast om en man som uppskattas vara 45–64 år gammal, som agerar ensam och som uppfattas som en förargad medborgare

I ungefär hälften av händelserna förknippas förövaren med någon form av grupp, enligt den utsatta personen, och då oftast en högerextremistisk eller rasistisk grupp.

Händelsen förknippas oftast med uttalande eller en opinionsyttring den förtroendevalda gjort.

I de flesta fall uppger den utsatta att förövarens främsta motiv var att förödmjuka eller förolämpa honom eller henne.

Totalt uppgav 8,6 procent av de personer som utsattes 2022 att det förekom något muntligt, skriftligt eller fysiskt angrepp av sexuell karaktär vid händelsen eller någon av händelserna. Här framkommer en tydlig könsskillnad då det var 11,9 procent av de utsatta kvinnorna som uppgav det här, medan motsvarande andel för män var 5,9 procent.

Oro bland förtroendevalda

Förtroendevalda får också svara på en fråga om oro under det föregående kalenderåret. Det innebär att PTU 2023 behandlar oro under 2022. Frågan handlar om ifall man känt oro för att antingen själv utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser på grund av sitt politiska uppdrag, eller för att någon anhörig ska utsättas. Oro bland förtroendevalda redovisas i andel av alla förtroendevalda, och i andel av de utsatta personerna.

Oro bland samtliga förtroendevalda

Totalt uppgav 28,2 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2022 känt oro över att antingen själva utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser, eller för att någon anhörig ska utsättas.

Över tid ökade andelen förtroendevalda som upplevt oro mellan valåren 2014 och 2016 (från 25,8 till 29,7 procent), för att därefter minska något till 28,2 procent valåret 2022.

Totalt 32,3 procent av de förtroendevalda kvinnorna och 25,0 procent av männen uppgav att de känt oro under 2022. Kvinnor har haft en högre andel oroliga än män sedan 2016 och skillnaden ökade 2022.

Andelen som upplevde oro 2022 var störst i åldersgruppen 29 år och yngre (49,0 procent). Motsvarande andel i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre) var 10,3 procent.

Andelen var högre bland förtroendevalda med utländsk bakgrund, jämfört med dem med svensk bakgrund (36,3 respektive 27,3 procent).

Oro bland utsatta förtroendevalda

Oron bland de förtroendevalda som utsattes för någon typ av händelse under 2022 fördelas efter samma mönster vad det gäller kön och ålder som bland samtliga förtroendevalda, men ligger på högre nivåer.

Totalt uppgav 52,9 procent av utsatta förtroendevalda att de under 2022 känt oro för att antingen själva utsättas för brott eller liknande obehagliga händelser, eller för att någon anhörig ska utsättas.

Precis som för samtliga förtroendevalda ökade oron mellan valåret 2014 och valåret 2018 (från 51,4 till 55,1 procent), för att därefter minska till 52,9 procent 2022.

Totalt 57,9 procent av de utsatta kvinnorna och 48,7 procent av männen uppgav att de känt oro under 2022. Könsskillnaden ses för flera tidigare år men är större 2022 än tidigare.

Andelen utsatta som också känt oro är större ju yngre åldersgrupp som studeras.

Av de utsatta med utländsk bakgrund hade 65,2 procent känt oro under 2022, jämfört med 51,4 procent av utsatta med svensk bakgrund.

Konsekvenser av utsatthet och oro

Förtroendevalda får även svara på en fråga om konsekvenserna av utsatthet och oro under det föregående kalenderåret. Det innebär att PTU 2023 behandlar konsekvenserna under 2022. Konsekvenser av utsatthet och oro redovisas i andel av de förtroendevalda totalt, och i andel av de utsatta personerna.

Konsekvenser bland samtliga förtroendevalda

Totalt uppgav 25,0 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2022 påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen i sina överväganden eller i faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas.

Andelen ökade från 22,7 procent valåret 2014 till 25,5 procent valåret 2018 och ligger kvar på ungefär samma nivå valåret 2022.

Av kvinnorna uppgav 30,4 procent att de påverkades av utsatthet eller oro över att utsättas under 2022, jämfört med 20,7 procent av männen.

Konsekvenser bland utsatta förtroendevalda

Konsekvenserna bland de förtroendevalda som utsattes för någon typ av händelse under 2022 fördelas enligt samma mönster som bland samtliga förtroendevalda.

Av de som utsattes under 2022 uppgav 43,3 procent att de påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen i sina överväganden eller i faktiska handlingar.

Bland de utsatta kvinnorna uppgav 50,1 procent att de påverkades av utsatthet eller oro under 2022, jämfört med 37,4 procent av männen.

De som undvek att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, på grund av utsatthet och/eller oro, uppgav att det oftast gällde frågor som handlar om rasism, invandring, migration och integration. Det handlar också om hbtqi-frågor, frågor om jämställdhet och feminism, klimatfrågor, vindkraft, djur- och lantbruksfrågor, nedläggning av olika samhällsinrättningar, skolfrågor och vård- och omsorgsfrågor. Många förtroendevalda uppgav även att det inte handlade om en specifik fråga, utan att de höll en låg profil rent allmänt.

Polisanmälan och annan rapportering

I PTU undersöks även hur vanligt det är att händelser anmäls till polisen eller rapporteras till någon annan. Dessutom får de utsatta beskriva sina erfarenheter av polisen och ange varför de inte polisanmält en händelse. Resultaten presenteras i andelen händelser.

Polisanmälan

Totalt 16,3 procent av händelserna som rör antingen hot och trakasserier eller våld, skadegörelse och stöld under 2022 ska ha anmälts till polisen. Det var en något större andel av händelser som drabbat kvinnliga förtroendevalda som anmäldes jämfört med händelser som drabbat män (17,5 jämfört med 15,3 procent).

Andelen anmälda händelser 2022 är samma som 2020. Tidigare år har andelen polisanmälda händelser varit omkring 17–19 procent.

Totalt 37,1 procent av händelserna som inkluderade våld, skadegörelse eller stöld ska ha blivit polisanmälda, jämfört med 12,5 procent av de som rör hot och trakasserier.

Erfarenheter av polisen

Vid nära hälften av händelserna (48,4 procent) 2022 där de utsatta varit i kontakt med polisen har de mycket eller ganska positiva erfarenheter av polisen. Andelen händelser 2022 där de utsatta hade mycket eller ganska negativa erfarenheter av polisen var 23,8 procent.

Det var betydligt vanligare att kvinnor uppgav positiva erfarenheter av polisen jämfört med män, medan det var vanligare att män uppgav mycket eller ganska negativa erfarenheter.

Fram till 2016 minskade andelen händelser där den utsatta hade
positiva erfarenheter av polisen (från 56,0 procent 2012 till 41,6 procent 2016). Under 2018 ökade andelen dock till 54,9 procent, för att därefter alltså minska till 48,4 procent 2022.

Varför händelser inte polisanmäls

De utsatta som inte polisanmält händelsen uppgav oftast att de inte trodde att det skulle leda till något. Många såg också händelsen som en småsak eller bagatell, eller som en del av uppdraget som förtroendevald.

Det var en större andel händelser riktade mot män som inte polisanmäldes för att de inte trodde att det skulle leda till något eller för att händelsen betraktades som en småsak eller bagatell, medan det var en större andel händelser riktade mot kvinnor som inte polisanmäldes för att de betraktade det som hänt som en del av sitt uppdrag.

Annan rapportering av händelser

Totalt rapporterades 46,6 procent av händelserna 2022 till någon annan än polisen. Det var en större andel av händelserna riktade mot kvinnliga förtroendevalda som anmäldes till någon annan än polisen än händelserna riktade mot manliga förtroendevalda (50,0 jämfört med 43,8 procent).

Det vanligaste var att man rapporterade händelsen till en säkerhetsansvarig, antingen inom det egna partiet eller inom den politiska församlingen.

Stöd och säkerhetsåtgärder

De förtroendevalda får även ange om de vet ifall det finns en handlingsplan för politiskt förtroendevaldas utsatthet eller en säkerhetsansvarig person att vända sig till. Dessutom får de svara på frågor om sitt behov av stöd och om de fått stöd, samt om vidtagna säkerhetsåtgärder. Referensperioden är det föregående kalenderåret (2022) förutom när det gäller säkerhetsansvarig och handlingsplan, då frågan gäller själva svarstillfället (2023). Resultaten för stöd och hjälp presenteras i andelen händelser, medan resultaten som rör säkerhetsansvarig och handlingsplan samt säkerhetsrutiner presenteras i andelen personer.

Kännedom om säkerhetsansvarig och handlingsplan

Totalt 20,7 procent av de förtroendevalda visste inte om det finns en handlingsplan eller inte, medan 17,6 procent inte visste om det finns en säkerhetsansvarig att vända sig till.

Båda andelarna är något högre än 2020 men sedan 2012 har andelen minskat avsevärt.

Det är en större andel bland kvinnorna än bland männen som inte känner till någon handlingsplan. Det är också en större andel kvinnor än män som känner till om det finns någon säkerhetsansvarig att vända sig till.

Stöd och hjälp

Totalt hade 6,2 procent av händelserna 2022 orsakat ett ganska eller mycket stort behov av stöd eller hjälp. Vid 28,1 procent av händelserna var behovet mycket eller ganska litet, och vid 65,7 procent fanns inget behov alls av stöd eller hjälp.

En större andel kvinnor än män uppger att de behövt stöd och hjälp. År 2022 uppgavs ett ganska eller mycket stort behov av stöd och hjälp vid 8,0 procent av händelserna riktade mot kvinnor, och vid 4,6 procent av händelserna mot män.

De utsatta med ett mycket eller ganska stort behov av stöd eller hjälp hade i 41,7 procent av fallen fått det stöd och den hjälp som de behövde. I 21,2 procent av fallen hade de dock inte fått något stöd alls.

Säkerhetsåtgärder

Totalt uppgav 29,7 procent av de som utsattes under 2022 att man hade vidtagit säkerhetsåtgärder efteråt.

Andelen var ungefär samma bland utsatta kvinnor som bland utsatta män (30,6 respektive 29,0 procent).

De vanligaste åtgärderna var att de utsatta ändrade sina rutiner eller sitt beteende samt att de fick information om säkerhet och försiktighet.

Händelser som förknippades med valrörelsen

Drygt sex av tio händelser (61,6 procent) bedömdes av de utsatta själva ske i huvudsak med anledning av någon valrörelse eller valkampanj. Det är ingen större skillnad mellan män och kvinnor (60,7 jämfört med 62,6 procent). Det var ungefär samma andel som under valrörelsen 2018 (60,8 procent) men högre än i valrörelsen 2014 (57,0 procent).

Ökningen återfinns främst bland kvinnor (från 53,8 procent 2014 till 62,6 procent 2022), medan andelen utsatta män som förknippar händelsen med valrörelsen inte ökat lika mycket (59,2 procent 2014 och 60,7 procent 2022).

Att bli utsatt för ett hotfullt uttalande öga mot öga var betydligt vanligare bland de händelser som förknippas med en valrörelse (29,2 procent) än bland de händelser som inte förknippas med någon valrörelse (9,9 procent).

Om rapporten

Politikernas trygghetsundersökning genomförs för sjätte gången av Brå, på uppdrag av regeringen. Av cirka 14 000 tillfrågade ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar har drygt 8 000 svarat på frågor om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2022.

Läs mer om Politikernas Trygghetsundersökning