Gärningspersonens kön, ålder och relation till den utsatta
vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån
Den här kortanalysen beskriver gärningspersonernas kön, ålder och relation till de utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån. De datakällor som används är uppföljningsintervjuerna från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för åren 2019–2021, (som avser utsatthet 2018–2020) samt brottsmisstankar ur registret över misstänkta personer för åren 2018–2020.
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2023
- urn:nbn:se:bra-1131
- Rapport 5/2023
Sammanfattning
Oavsett vilken av de fyra brottstyperna som studeras och oavsett kön och ålder på den utsatta är de allra flesta gärningspersonerna män, men högst är andelen vid sexualbrott och lägst vid misshandel. Gärningspersonerna är i regel unga, oavsett vilket brott det handlar om och om den utsatta är en man eller en kvinna. Generellt gäller också att gärningspersonerna tenderar att vara yngre ju yngre den utsatta är, men det mönstret är inte lika tydligt för personrån.
Resultaten går i linje med forskning om gärningspersoners kön och ålder generellt. Visserligen har skillnaderna mellan kvinnor och män minskat över de senaste decennierna men är fortfarande stora när det gäller den typen av brott som den här kortanalysen täcker in. Att merparten av gärningspersonerna för den här typen av brott är unga är helt i linje med vad man vet sedan tidigare om brottsaktivitet och livsförlopp.
För personrån är den absoluta majoriteten av gärningspersonerna helt okända för den utsatta, oavsett om den utsatta är man eller kvinna. I den här kortanalysen kunde bara data från NTU:s uppföljningsintervjuer användas för att studera relation mellan den utsatta och gärningspersonen, eftersom den informationen inte finns i brottskoderna för personrån, som statistiken över brottsmisstankar bygger på. Brå har dock tidigare gjort en studie om ungdomsrån (2021) där man gått igenom ett urval av brottsanmälningar av rån mellan unga, vilket ger samma bild, att gärningspersonerna oftast är okända för offret.
För de övriga brotten finns dock tydliga variationer vad gäller gärningspersonens relation till den utsatta, beroende på den utsattas kön. För misshandel är det vanligare att gärningspersonen är en bekant eller närstående (ofta nuvarande eller före detta partner) om den utsatta är en kvinna, medan det är en okänd gärningsperson i över hälften av fallen av när den misshandlade är en man. När det gäller hot är relationen till gärningspersonen lite mer lika mellan utsatta män respektive utsatta kvinnor, men det är ändå en något högre andel fall av hot mot kvinnor som begås av någon bekant eller närstående, inklusive nuvarande eller före detta partner.
Resultaten vad gäller gärningspersonens relation till den utsatta vid hot och misshandel går i linje med tidigare kartläggningar som visar att män oftare än kvinnor utsätts på allmän plats av en okänd person medan andelen utsatta i hemmet av en bekant eller närstående är högre bland utsatta kvinnor. Det är en ganska liten andel av gärningspersonerna som är en elev, patient, kund eller dylikt, men den andelen är något högre bland utsatta kvinnor än bland utsatta män, vilket stämmer överens med studier om utsatthet för hot och våld i arbetslivet.
Vad gäller sexualbrott är förhållandena lite annorlunda. När kvinnor är utsatta är det en mycket större andel helt okända gärningspersoner, jämfört med fall där en man är utsatt. Det betyder dock inte att sexualbrott mot män begås av närstående i större utsträckning, det är andelen gärningspersoner som är bekanta endast till namn eller utseende som är något större. Att en stor del av sexualbrotten begås av gärningspersoner som är helt okända för den utsatta hänger sannolikt samman med att en stor del av sexualbrotten som rapporteras i NTU är av lindrigare art. I en analys av sexualbrottens utveckling (Brå 2019) (som vid sidan om statistiska analyser även innefattade djupintervjuer med personer som uppgett att de utsatts för olika former av sexualbrott i NTU) kom man fram till att gärningspersonen ofta var okänd för den utsatta i de mindre allvarliga fallen (som ofredanden) och bekant eller närstående i de mer allvarliga fallen (som våldtäkt).
Om rapporten
Den här kortanalysen beskriver gärningspersonernas kön, ålder och relation till de utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån. Den är delvis en uppdatering av en kortanalys på samma tema som gjordes 2014 (Brå 2014), dock inte helt jämförbar eftersom datakällorna som används har förändrats sedan dess.
De datakällor som används i kortanalysen är uppföljningsintervjuerna från Nationella trygghetsundersökningen NTU för åren 2019–2021, (som avser utsatthet 2018–2020) samt brottsmisstankar ur registret över misstänkta personer för åren 2018–2020.