Ungdomsrån
Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet.
Relaterat material

Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2021
- urn:nbn:se:bra-1020
- Rapport 2021:19
Pressmeddelande
Ungdomsrånen har ökat i hela landet
Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet. Det visar en ny rapport som Brå publicerar idag.
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare, Brå.
De flesta ungdomsrån sker i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.
– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå.
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.
– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.
Kontakt
Sammanfattning
Antalet ungdomsrån har ökat i hela landet
Brås rapport visar att både antalet anmälda rån mot personer under 18 år, och den självrapporterade utsattheten för rån bland ungdomar, har ökat under senare år. Antalet anmälda rån mer än fördubblades under perioden 2015–2019. År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner.
Även i studier där unga själva har fått rapportera om utsatthet för brott går det att se en kraftig ökning när det gäller ungdomsrån. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.
En majoritet av de som misstänks är pojkar
Majoriteten av alla som misstänks för ungdomsrån är pojkar. Antalet unga misstänkta har ökat sedan 2016 i samtliga åldrar, men den största ökningen står de som är 15 år och 16 år för. Två tredjedelar av de misstänkta 2015–2019 har utländsk bakgrund och många bor i socioekonomiskt utsatta områden.
Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Andelen ungdomsrån med maktutövning och förnedringsinslag har inte ökat
När de misstänkta för ett rån är enbart pojkar visar Brås kartläggning att andelen rån med maktutövning och förnedringsinslag förekommer i drygt en tredjedel av förundersökningarna. Vid en jämförelse mellan åren 2015 och 2019 framkommer att andelen ungdomsrån med maktutövning och förnedringsinslag inte har ökat under perioden, snarare tyder resultaten på en minskning.
I förundersökningar med minst en misstänkt flicka förekommer maktutövning och förnedringsinslag i ungefär två tredjedelar av fallen.
Det finns ingen juridisk definition av förnedringsrån, och inte heller någon tidigare forskning. Brå har därför tittat på sex kategorier av maktutövning och förnedringsinslag och analyserat förundersökningar om ungdomsrån utifrån dessa.
Mer maktutövning och förnedringsinslag när flickor rånar
Brå har gjort en fördjupad granskning av de rån där det finns minst en flicka misstänkt. Andelen flickor som misstänks för ungdomsrån har ökat från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm.
Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar. De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån.
Oro efter rån bland brottsutsatta och deras föräldrar
Det är vanligt att unga som blivit utsatta mår dåligt efteråt. Flera intervjuade föräldrar till brottsutsatta berättar också om rädsla och oro, hos både dem själva och deras barn, efter det rån som deras barn blivit utsatta för. De beskriver att deras barn exempelvis vill vara hemma tidigt på kvällarna, att de är rädda att stöta på någon av gärningspersonerna och att de till och med vill flytta. Flera av föräldrarna anger att de hade behövt mer stöd i sin föräldraroll.
Poddar

Snacka om brott: Avsnitt 33
Ungdomsrån
Snacka om brott: Avsnitt 34
Ungdomsrån: Abbe rånade andra unga
Snacka om brott: Avsnitt 35
Ungdomsrån: Kasper rånades som 16-åringOm rapporten
Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden. I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån.
Underlag för studien är Brås kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta. Rapporten vänder sig framförallt till brottsförebyggande aktörer som med ökad kunskap ska kunna sätta in rätt åtgärder mot den här typen av kriminalitet.