Narkotikamarknader
En studie av smuggling, gatuförsäljning, internethandel och köpare
I denna rapport redovisas en studie av narkotikamarknader i Sverige. Rapporten ger en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning samt internetförsäljning och köpare på olika marknader.
Rapporten visar att smugglingen har professionaliserats och att distributionsleden blivit färre under senare år. De krypterade kommunikationslösningarna beskrivs som en förutsättning för utvecklingen och som central för alla delar av narkotikahandeln.
Ett annat resultat är att fler kriminella nätverk än tidigare strävar efter att kontrollera lokala narkotikamarknader i vissa bostadsområden. Konkurrensen om platser leder till högre konfliktnivåer, men rapporten visar också att narkotikahandeln bygger på gränsöverskridande samarbeten mellan aktörer i kriminella miljöer.
Tillgängligheten av narkotika för köparna har ökat till följd av att fler digitala och fysiska marknadsplatser etablerats och serviceinriktade leveransmetoder blivit vanligare.
I rapporten presenteras också Brås rekommendationer och förslag till åtgärder.

Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2021
- urn:nbn:se:bra-1001
- Rapport 2021:10
Pressmeddelande
Stora förändringar på narkotikamarknaden
Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Brås studie visar att narkotikasmugglingen förenklats genom att svenska kriminella etablerat sig som organisatörer i centrala transitländer. Förändringen innebär att fler kriminella aktörer än tidigare nu har möjlighet att importera narkotika till Sverige.
– I och med att fler kan beställa direkt från organisatörerna i transitländerna kan fler kriminella nätverk även hålla i hela distributionskedjan själva – från smuggling till försäljning, säger Anna Jonsson, utredare på Brå.
Brås studie visar också att platser i vissa bostadsområden blivit centrala för narkotikaförsäljning och distribution. Platserna har en både praktisk och symbolisk betydelse för narkotikahandeln, genom att det kriminella nätverk som kontrollerar en viss plats kan styra över själva rätten att sälja narkotika där. Ett nätverk med stort skrämselkapital kan också hantera narkotika relativt öppet i området och förvara narkotikan på en lättillgänglig plats, utan risk för rån eller att allmänheten larmar polisen. Det innebär också att det blir lättare att ta in och hantera stora partier narkotika.
– Konkurrensen om platser leder till högre konfliktnivåer i den kriminella miljön. Vi kan också se att nätverk i storstäderna växer genom att starta verksamheter på andra platser i Sverige. Samtidigt är det viktigt att inte bara betrakta narkotikamarknaden som präglad av våld och konflikt. Det som är mest framträdande i vårt material är snarare olika typer av samarbeten mellan individer, grupper och nätverk, säger Katharina Tollin, utredare på Brå.
Brås rapport visar också att narkotikan blivit mer lättillgänglig för köparna. Sociala medier, chattappar och internetsförsäljning underlättar för köpare att komma i kontakt med säljare. Serviceinriktade leveransmetoder möjliggör för fler att köpa narkotika utan att upptäckas av rättsväsendet.
– Internetförsäljningen av narkotika växer. Men den utgör fortfarande en relativt liten andel av den totala narkotikamarknaden i Sverige. Den ligger någonstans i spannet mellan 3 och 14 procent, säger Li Hammar, utredare på Brå.
För att få en bättre bild av internetköparna har Brå bearbetat uppgifter om drygt 10 000 identifierade Darknetköpare. Analysen visar att många bor i norra Sverige och längre bort från öppna gatuförsäljningsplatser. Köpare på Darknet skiljer sig från personer som misstänks för ringa narkotikabrott. De har generellt bättre inkomster och utbildning, och nio av tio Darknetköpare hade svensk bakgrund. Rapporten visar också att det är stora skillnader mellan säljarna på Darknet och på gatan. Till skillnad från gatuförsäljarna saknar Darknetförsäljarna oftast koppling till kriminella miljöer, och flera av dem är kvinnor.
Kontakt
Sammanfattning
Organisatörer på plats utomlands underlättar smugglingen
Fler kriminella nätverk än tidigare kan kontrollera flera led av distributionskedjan, vilket beror på att de transnationella organisationsstrukturerna har utvecklats. Under senare år har ett större antal svenska kriminella etablerat sig som organisatörer i ”hubbar” – europeiska transitländer– och i länder där narkotika produceras. Dessa organisatörer köper upp stora partier med narkotika och koordinerar transporten till Sverige. Smugglingsaktörernas kapacitet att föra in narkotika till Sverige bidrar till hierarkier i de svenska kriminella miljöerna.
Internetförsäljningen utgör en mindre, men växande, del av narkotikamarknaden
Flera indikatorer pekar mot att tillgången på narkotika ökat i Sverige under de senaste tio åren. Internetförsäljningen har etablerats i Sverige under det senaste decenniet. Med internetförsäljningen avses beställningar av narkotika som sker på nätet och levereras med post. Försäljningen på internet utgör en relativt liten del av den totala narkotikamarknaden (mellan 3 och 14 %), men är en växande marknad.
Olika försäljningsformer på olika platser i landet
Öppen gatuförsäljning i socialt utsatta områden och köp på Darknet förekommer på skilda platser i landet. I södra Sverige, och i synnerhet i Skåne, finns betydligt fler identifierade platser med öppen gatuförsäljning än i andra län. Både till antal och per capita. Antalet Darknetköpare är överrepresenterade i förhållande till befolkningsmängden i norra Sverige. Rapporten visar också att många Darknetköpare bor i studentbostadsområden på universitetsorter, både i norra och i södra Sverige. De geografiska mönstren speglar sannolikt relationen mellan tillgång och efterfrågan.
Mobilförsäljning står för merparten av försäljningen
Den öppna gatuförsäljningen står numera sannolikt för en mindre del av den totala narkotikaförsäljningen som utgår från socialt utsatta områden. De flesta narkotikaöverlåtelserna sker genom mobilförsäljning, dvs kontakter i telefon eller genom krypterade appar. Mobilförsäljningen riktar sig till kunder både i det aktuella bostadsområdet och på andra platser. Leveranserna sker genom att säljarna möter upp köpare eller genom utkörning till kunder utanför området. Sociala medier är en annan viktig mötesplats för säljare och nya kunder.
Kontroll över lokala marknader en viktig förutsättning för narkotikahantering
Narkotikaförsäljning som är baserad i socialt utsatta områden ”styrs” ofta av kriminella nätverk som gör anspråk på att ”äga” platsen. Nätverkens förmåga att kontrollera platser i socialt utsatta områden är en viktig förutsättning för alla delar av narkotikahanteringen – försäljningen, smugglingen, förvaringen och distributionen. Kontrollen över området etableras genom olika typer av brottslighet.
En förutsättning för att sälja narkotika i socialt utsatta områden är att säljarna köper in och säljer den narkotika som tillhandahålls eller sanktioneras av det dominerande kriminella nätverket i det aktuella området. Det handlar om narkotika som nätverket själva smugglat till Sverige eller köpt in från distributörer som är baserade i Sverige. Om narkotika förvärvats på annat sätt utgår ofta ersättning till nätverkets ledande individer. I gengäld erbjuds ofta visst beskydd och hjälp med medling i konflikter. Olika typer av narkotika regleras olika hårt.
Vissa platser anses ha mer stabila dominansförhållanden, medan andra har återkommande stridigheter om makt och revir. Våld används numera i ett tidigare skede av konflikterna, till följd av att fler ostrukturerade förortsbaserade nätverk börjat ägna sig åt narkotikasmuggling och försäljning.
Konkurrensen om platser kan resultera i att annan brottslighet i området ökar (rån, stölder och utpressning) samt att nätverk i storstäderna utlokaliserar verksamheter till andra platser i Sverige.
Olika villkor för narkotikaförsäljning via internet jämfört med gatuförsäljning
Villkoren för de som säljer narkotika via internet skiljer sig från de villkor som gäller i socialt utsatta områden.
Internetmarknaden bygger på etablerade och opersonliga betalnings- och recensionssystem istället för hot om våld och indrivning. Många av säljarna har inga direkta kopplingar till kriminella miljöer. Ett skäl till det kan vara att en väsentlig del av narkotikan som säljs på svenska webbsidor har köpts in från internationella Darknetsajter – och inte från svenska distributörer och kriminella nätverk. Säljarna är anonyma för köparna och konkurrerar om kunderna utifrån service, kvalitet och pris. Administratörerna på Darknet tar en viss procent av transaktionerna, kan förbjuda försäljningen av vissa preparat och tillåter inte reklam för andra webbsidor. Inom dessa ramar kan säljarna välja själva hur och till vem de säljer narkotika. Internetsäljarna arbetar ofta ensamma med verksamheten, eller med hjälp av några få närstående. Flera av internetsäljarna är kvinnor. De småskaliga försäljarna har dock under senare tid fått konkurrens av mer välorganiserade grupper. Darknetmarknadsplatserna fungerar också som en grossistmarknad för etablerade distributörer och gatusäljare.
Internetköparna har högre inkomster och högre utbildning
Internetmarknaden har också en annan kundkrets än gatumarknaden.
I studien jämförs köparna på de olika marknaderna och visar vad som karaktäriserar de narkotikaköpare som upptäcks och utreds av rättsväsendet i förhållande till de köpare som inte gör det. Till skillnad från de narkotikamisstänkta har Darknetköparna enbart observerats i samband med en underrättelsekartläggning och alltså inte upptäckts i samband med en brottsutredning.
De flesta Darknetköpare och narkotikamisstänkta är män. Betydligt fler Darknetköpare har svensk bakgrund – jämfört med de narkotikamisstänkta. Nästan alla identifierade Darknetköpare hade svenskt medborgarskap, medan var femte narkotikamisstänkt saknade svenskt medborgarskap.
De narkotikamisstänkta har sammantaget sämre socioekonomiska förutsättningar än de identifierade Darknetköparna. Darknetköparna har överlag även högre utbildningsnivå än de narkotikamisstänkta. En betydligt större andel av de narkotikamisstänkta har även misstänkts för andra brott.
Webbinarium
Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. Brå presenterar här fakta och analys om dagens narkotikamarknad. Från konferensen Råd för framtiden 2022.
Om rapporten
I denna rapport redovisas en studie av narkotikamarknader i Sverige som Brottsförebyggande rådet (Brå) har genomfört på uppdrag av regeringen. Brås undersökning ger en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning, internetförsäljning och köpare på olika marknader.
Rapporten baseras på underrättelsedokument, förundersökningar om narkotikabrott och narkotikasmugglingsbrott samt på intervjuer.