Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Nationella trygghetsundersökningen - resultat på kommunal nivå

En sammanställning av centrala resultat från NTU 2019-2020

I denna kortanalys redovisas självrapporterad utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet, utifrån Nationella trygghets­undersökningen (NTU) 2019–2020 (sammanslaget). Resultaten redovisas på kommun­nivå, samt på stadsdels­nivå för Göteborgs kommun, Malmö kommun och Stockholms kommun.

Fakta om publikationen

Författare
Maria Molin och Johanna Viberg
Övrig information
© Brottsförebyggande rådet 2021
urn:nbn:se:bra-991
Rapport 2/2021

Pressmeddelande

Stora skillnader i otrygghet och utsatthet för brott mellan landets kommuner

Det är stora skillnader mellan landets kommuner och storstädernas stadsdelar i hur stor andel av befolkningen som uppger att de utsatts för brott mot enskild person. Störst andel finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg, medan andelen är minst i Vansbro kommun. Det visar en ny sammanställning av resultaten från Nationella trygghetsundersökningen 2019–2020 på kommunnivå.

– Två polisregioner som sticker ut i resultaten är polisregion Syd och polisregion Nord. Polisregion Syd har en relativt stor andel personer som uppger att de utsatts för brott. Det är också störst andel som uppger att de känner sig otrygga och minst andel som uppger sig ha stort förtroende för rättsväsendet. I polisregion Nord är läget det motsatta. De har minst andel som uppger att de varit utsatta för brott och minst andel otrygga, samtidigt som de i störst utsträckning uppger ett stort förtroende för rättsväsendet, säger Johanna Viberg, utredare på Brå.

Utsatthet för brott

Det är betydligt vanligare att personer som bor i storstadsregionerna uppger att de blivit utsatta för brott, jämfört med riket i stort. Störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg där 33,3 procent av befolkningen uppgett att de har utsatts. Detta kan jämföras med den kommun där andelen är som minst, nämligen Vansbro, med 11,5 procent. Störst andel som uppgett utsatthet för egendomsbrott finns i Malmö kommuns stadsdel Hyllie, med 26,2 procent av hushållen. Det är en stor skillnad mot Härjedalens kommun där motsvarande andel är 3,8 procent.

Otrygghet och oro för brott

Polisregion Syd har störst andel otrygga, och här ligger även den kommun där det är vanligast att uppge otrygghet och oro för brott: Bromölla kommun.

Polisregion Nord har minst andel som upplever otrygghet och oro för brott. Dorotea och Övertorneå är de kommuner i landet där det är minst vanligt att uppge otrygghet och oro för brott.

Förtroende för rättsväsendet

Det är vanligast att uppge stort förtroende för rättsväsendet i Stockholm kommuns stadsdelsområden Norrmalm och Kungsholmen. Åsele kommun, som tillhör polisregion Nord, är den kommun där det är minst vanligt att uppge stort förtroende för rättsväsendet.

I förra veckan presenterade en statlig utredning ett förslag om hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. I utredningen föreslås bland annat att varje kommun bör utgå från sin lokala problembild.

– Vi ser att kommuner och regioner har olika problem och förutsättningar att arbeta brottsförebyggande, och att förslagen i utredningen därför är helt rätt ute. Det som presenteras i Brås kommunanalys kan fungera som en indikator för vad aktörerna behöver titta mer noga på i sin lokala kartläggning, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.

Kontakt

Johanna Viberg

Utredare, Brå.

E-post: johanna.viberg@bra.se

Telefon: 08-527 58 474

Sammanfattning

Utsatthet för brott

Det är stora skillnader mellan hela polisregioner. Resultaten visar att störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person¹ finns i polisregion Stockholm (26,0 %), medan störst andel som uppger utsatthet för egendomsbrott² finns i polisregion Syd (16,7 %). Polisregion Nord har minst andel som rapporterat att de varit utsatta för brott, såväl personbrott (18,3 %) som egendomsbrott (10,1 %).

Det är stora skillnader mellan rikets kommuner och stadsdelar vad gäller hur stor andel som uppgett att de utsatts för brott under föregående kalenderår, enligt NTU 2019–2020. Resultaten visar att störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person finns i stadsdelsnämndsområde Östra Göteborg (Göteborgs kommun). Där har 33,3 procent av befolkningen uppgett att de har utsatts. Detta kan jämföras med den kommun där andelen är som minst, nämligen Vansbro, med 11,5 procent. Vidare visar resultaten att störst andel som uppgett utsatthet för egendomsbrott finns i Malmö kommuns stadsdel Hyllie, med 26,2 procent av hushållen. Det är en stor skillnad mot Härjedalens kommun där motsvarande andel är 3,8 procent.

Resultaten för brott mot enskild person visar ett vanligt mönster, nämligen att de områden där störst andel har uppgett att de varit utsatta för brott mot enskild person ligger i anslutning till storstadsregionerna.

¹) Misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri och nätkränkning.

²) Bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld och bostadsinbrott.

Otrygghet och oro för brott

I NTU ställs ett antal frågor om otrygghet och oro för brott, bland annat om man känner sig otrygg när man går ut sent på kvällen i sitt bostadsområde, om man är orolig för att utsättas för brott av olika typer och om man upplever att oron för att utsättas för brott påverkar vardagslivet. Sammantaget ingår 13 frågor om otrygghet och oro i kortanalysen.

Två polisregioner utmärker sig när det gäller otrygghet och oro: polisregion Syd och polisregion Nord. Polisregion Syd har störst andel otrygga enligt svaren på 11 av de 13 frågorna i NTU 2019–2020. Vid en jämförelse av rikets kommuner och stadsdelar fram­går det att upplevd otrygghet och oro är vanligast i Bromölla kom­mun, där andelen otrygga är störst sett till 5 av frågorna. Mot­polen till detta är polisregion Nord, som har minst andel otrygga enligt svaren på 12 av de 13 frågorna.

Sett till kommuner och stadsdelar inom riket är det i Dorotea och Övertorneå som upplevelser av otrygghet och oro är minst van­ligt jämfört med alla kommuner och stadsdelar i landet. Dessa båda kommuner har minst andel otrygga enligt 3 av frågorna.

Vissa resultat visar på markanta mellan kommunerna och stads­delarna. Ett exempel gäller frågan om otrygghet utomhus i det egna bostadsområdet kvällstid. Den största andel invånare som svarat att de känner sig otrygga, eller avstår från att gå ut på grund av otrygghet, finns i Malmö kommuns stadsdel Fosie (56 %) medan den minsta andelen invånare som svarat så bor i Åre kommun eller Storumans kommun (7 % i respektive kommun).

Förtroende för rättsväsendet

I NTU ställs 9 frågor som handlar om förtroende för rätts­väsen­det och dess enskilda myndigheter. Frågorna berör vad man har för förtroende för rättsväsendet som helhet, men också mer specifikt för polisen, åklagarna, domstolarna respektive kriminal­vården separat. Notera att frågorna syftar på förtroendet för rätts­väsendet i Sverige generellt sett och inte enbart i det område där man bor.

Den polisregion där det är vanligast att ha stort förtroende för rättsväsendet är polisregion Nord, där andelen är störst, sett till 7 av de 9 frågorna. Den polisregion där det är minst vanligt att ha stort förtroende är Polisregion Syd, där andelen är minst sett till enligt svaren på 8 av frågorna. Därefter följer Bergslagen det är minst vanligt att ha stort förtroende enligt svaren på 7 frågor.

Sett till kommuner och stadsdelar i riket är det vanligast att ha stort förtroende i Stockholm kommuns stadsdelsområden Norr­malm och Kungsholmen. Åsele kommun, som tillhör polisregion Nord, är den kommun som för flest frågor visar har minst andel personer med stort förtroende. För frågan om förtroende för rätts­väsendet som helhet visar resultaten att andelen med stort förtroende är störst i Stockholm kommuns stadsdelsområde Skarpnäck (64 %), medan andelen är minst i Örkelljunga kommun (29 %).

Samlad bild

Två polisregioner som sticker ut i resultaten är polisregion Syd och polisregion Nord.

Polisregion Syd är en av de regioner som har störst andel personer som uppger att det utsatts för brott mot enskild person samt även störst andel som uppger utsatthet för egendomsbrott, samtidigt som störst andel uppger att de känner sig otrygga och minst andel som uppger sig ha stort förtroende för rätts­väsendet.

Polisregion Nord har minst andel som uppger att de varit utsatta för både personbrott och egendomsbrott. De känner sig minst otrygga samtidigt som de i störst utsträckning uppger ett stort förtroende för rättsväsendet. De resultaten tyder på ett samband mellan utsatthet för brott å ena sidan och otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet å andra sidan. Det behöver dock inte röra sig om ett orsakssamband. Sådana samband finns heller inte överallt.

Exempelvis är Ovanåker den kommun i polisregion Mitt som har minst andel som uppger utsatthet för personbrott samt näst minst vanligt att uppleva otrygghet och oro, samtidigt som det är den kommun i regionen där det är näst minst vanligt att uppge stort förtroende för rättsväsendet.

Karta över otrygghet vid utevistelse

Otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet 2019–2020

Om kortanalysen

Den här kortanalysen riktar sig främst till brotts­förebyggande aktörer i Sveriges kommuner och regioner. Syftet är att ge en grundläggande statistisk bild av nivån av utsatthet för brott, otrygghet och förtroende för rättsväsendet, fördelat på Sveri­ges kommuner och de tre storstädernas stadsdelar.

I kortanalysen redovisas självrapporterad utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet, utifrån Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019–2020 (sammanslaget). Resultaten redovisas på kommunnivå, samt på stadsdelsnivå för Göteborgs kommun, Malmö kom­mun och Stockholms kommun. För att underlätta möjligheten att förhålla de kommunala resultaten till de NTU-resultat som årligen publiceras, redovisas även resultaten utifrån polis­regioner. Resultaten redovisas även efter samtliga delar av Polis­myndighetens organisation i form av 7 separata appendix.

Det här är andra gången som resultaten från NTU redovisas på detta sätt. I den första kortanalysen bestod resultaten av sam­man­slagna resultat från NTU 2017–2018. Då resultaten för vissa kommuner baseras på svar från relativt få respon­denter fokuserar inte den här kortanalysen på utvecklingen över tid, utan istället på att ge en lägesbild av hur resultaten ser ut i olika områden. I rapportens tillhörande tabellappendix redovisas dock resultat från båda mätpunkterna för den som är intresserad av indikationer på utvecklingen. Urvalsundersökningar av den här ty­pen är dock behäftade med en viss osäkerhet och kan aldrig ge exakta värden. Hur statistiskt säker en undersökning är beror bland annat på hur stor undersökningspopulationen är. Efter­som den här kortanalysen redovisar resultat på så låg nivå som kommu­ner, är den statistiska osäkerheten i vissa fall rela­tivt stor. Resultaten redovisas därför ihop med 95-procentiga konfidensintervall. Ett konfidensintervall är det intervall som med en viss procents sannolikhet innehåller den riktiga procentandelen (förutsatt att inte systematiska fel föreligger). Läs mer om detta i bilaga 1, Metod.