Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Det brottsförebyggande arbetet i Sverige

Nuläge och utvecklingsbehov 2021

Hur ser det brottsförebyggande arbetet ut i Sverige? Vilka utvecklingsbehov finns? Hur har arbetet påverkats av covid-19-pandemin?

    Fakta om publikationen

    Författare
    Linda Lindblom, Jenny Viström och Charlotta Gustafsson
    Övrig information
    © Brottsförebyggande rådet 2021
    urn:nbn:se:bra-963

    Sammanfattning

    Vad behöver utvecklas?

    Behov av ökad förmåga och fler insatser

    Ny lagstiftning som reglerar kommunernas brottsförebyggande arbete är under framtagande, och det är även Polismyndighetens nya brottsförebyggande strategi. Detta medför ett behov att höja förmågan och skapa förutsättningar genom kompetensutveckling och planera för ett brett stöd och att säkerställa att det finns resurser för att det kunskapsbaserade arbetet ska ha en möjlighet att bedrivas med god kvalitet.

    I rapporten framkommer att det regionala stödet utvecklas positivt, samtidigt som Brås enkätundersökning påvisar vissa tendenser till att länsstyrelserna får fler och fler uppdrag. På sikt riskerar detta att leda till att de regionala brottsförebyggande samordnarna lägger tid på andra uppdrag samt att vissa brottsförebyggande satsningar inte kommer att kunna genomföras. Brå ser att huvuduppdraget att ge stöd till och utveckla den kunskapsbaserade arbetsprocessen, och att anpassa stödet efter lokala eller regionala behov – måste prioriteras, så att goda förutsättningar ges och att uppdraget inte blir en kanal för olika initiativ som leder till att öka den perspektivträngsel som Brå beskrivit i tidigare årsrapporter.

    Hela spektrumet av insatser behöver användas

    Brå bedömer att det bara är en begränsad del av alla brottsförebyggande insatser som används av det breda spektrum av insatser som vore möjliga. För komplexa problem måste hela ”verktygslådan” inventeras för att kunna användas. Det betyder inte i sig att fler insatser måste användas, eftersom en bedömning alltid behöver göras av vilka insatser som har störst effekt, för att påverka orsaken till att brottsproblem uppstår. Brå ser också att samtliga aktörer behöver bli bättre på gemensam samordning, i syfte att kunna bistå med olika delar som kompletterar varandra och som breddar spektrumet av möjliga insatser, istället för att fler aktörer gör mer av samma sak.

    Det brottsförebyggande arbetets effekter på brottsligheten behöver utvärderas

    Brå ser att utvärderingar och uppföljningar i alltför hög grad saknas på nationell, regional och lokal nivå, och att de, när de finns, alltför sällan undersöker hur brottsligheten påverkats. Fler aktörer behöver finna former för att systematiskt följa upp sitt arbete. Styrningen behöver stärkas så att uppföljning och utvärdering blir en naturlig del i brottsförebyggande arbete. Större ansträngningar bör göras för att undersöka hur insatserna påverkar brottsligheten.

    Covid-19-pandemins inverkan

    Den övergripande bilden är att pandemin haft en märkbar inverkan på länssamordnarnas arbete, medan polisens regionala samordnare påverkats måttligt. Hälften av länssamordnarna svarar att de lagt mindre tid på brottsförebyggande arbete under pandemins första 7–8 månader. Ingen av polisregionernas samordnare har lagt mindre tid på brottsförebyggande frågor under pandemin.

    Resultaten på lokal nivå, visar sammantaget att de lokala samordnarna i kommunen har påverkats mer av pandemin, jämfört med kommunpoliserna. De kommunsamordnare som lagt mindre tid på de brottsförebyggande frågorna under pandemin beskriver främst hur de helt eller delvis fått byta arbetsuppgifter och istället ägna sig åt exempelvis kontinuitetsplanering, stabs- eller krisledningsarbete, eller att samordna kommunens interna arbete kring pandemin. Flera av dem har dock fortsatt att arbeta med de brottsförebyggande frågorna, men i mindre omfattning, till exempel på grund av att vissa aktiviteter inte kunnat genomföras eller har behövt skjutas upp. Kommunpolisernas svar indikerar överlag att inställda aktiviteter inte beror på att de själva ålagts att göra annorlunda arbetsuppgifter med anledning av pandemin, utan att kommunerna varit så upptagna med pandemirelaterade frågor att de inte haft tid för det brottsförebyggande arbetet.

    I rapporten framkommer en tydlig bild: att de kommuner och lokalpolisområden som i normala fall prioriterar de brottsförebyggande frågorna, har fortsatt att prioritera dem under pandemin. Det tyder på att en etablerad organisation har större förmåga att omhänderta oförutsedda händelser, både vad gäller kriser och det brottsförebyggande arbetet.

    Slutsatser och resultat

    • Det är Brås bedömning att det sker en positiv utveckling av det brottsförebyggande arbetet i Sverige, samtidigt som många av de utmaningar som tidigare har identifierats kvarstår, men i varierande grad.

    • På den nationella nivån har viktiga initiativ tagits under året av en rad olika verksamheter som bedöms bidra till ett mer kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.

    • Det regionala arbetet bedöms fortsätta att utvecklas i en positiv riktning; trots pandemin har flera satsningar som stärker det brottsförebyggande arbetet genomförts.

    • Vad gäller utvecklingen på den lokala nivån är bedömningen att det brottsförebyggande arbetet inte genomgått någon större förändring sedan förra året. Den lokala förmågan är otillräcklig och detta medför en del svårigheter för att bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete.

    • Även om covid-19-pandemin är en extraordinär händelse, är det Brås bedömning att etablerade och välfungerande organisationer har större förmåga att bibehålla ett brottsförebyggande arbete med god kvalitet, även vid andra, framtida, oförutsedda händelser.

    Webbinarium

    Intervju med Karin Svanberg, enhetschef på Brås enhet för utveckling av brotts­förebyggande arbete, om det brottsförebyggande arbetet i Sverige under 2020. Från konferensen Råd för framtiden 2021.

     

    Om rapporten

    Denna rapport ingår i en serie av årligen återkommande rapporter som Brå tar fram på uppdrag av regeringen, och ska ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbete som bedrivits på lokal, regional och nationell nivå har utvecklats. Rapporten ska belysa vad insatserna har lett till och lyfta fram de mest centrala fortsatta utvecklingsbehoven.

    Syftet med rapporten är också att fördjupa beskrivningen av arbetet utifrån målsättningarna i regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott (skr. 2016/17: 126). Programmet fastställdes 2016 och anger den övergripande inriktningen för det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

    Underlaget till rapporten kommer från Brås utvecklingsarbete, omvärldsbevakning, enkäter och intervjuer, liksom från digitala nätverksträffar med länsstyrelserna och polisen, samt virtuella möten, konferenser och föreläsningar, där Brå under året haft kontakt med ett tusental personer som arbetar brottsförebyggande.