Handlagda hatbrott

Sammanfattning

Hatbrott utgörs av brott där motivet kan kopplas till rädsla, fientlighet eller hat gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Det kan riktas mot enskilda individer, men även mot föreningar, institutioner eller dessas representanter. Syftet med denna fördjupningsstudie är att studera handläggningsbeslut för de anmälda brott som Brå har identifierat innehålla ett hatbrottsmotiv åren 2013–2016 samt 2018. Att redovisa handläggningsbeslut utifrån motiv och brottstyp ger fördjupad kunskap om rättsväsendets hantering av hatbrott.

Handläggningsbeslut och brottsstruktur per motiv

Resultaten i denna fördjupningsstudie visar att andelen anmälda brott med ett identifierat hatbrotts­motiv som direktavskrivits har ökat något under perioden, från 41 procent 2013 till 48 procent 2018. Samtidigt har andelen anmälda brott som lagts ned efter utredning minskat, från 54 procent 2013 till 46 procent 2018. Andelen anmälda brott som person­uppklarats har under perioden legat på en relativt jämn nivå på 3,4–5,2 procent.

Antalet anmälda brott där en misstänkt person saknas har ökat från drygt 4 200 brott 2013 till drygt 5 700 brott 2018. Antalet anmälda brott där det finns en misstänkt person har dock legat på en stabil nivå under hela perioden (ungefär 1 300 brott per år).

Den vanligaste brottstypen bland de anmälda brotten under hela den aktuella perioden är olaga hot och ofredande. De brott med ett identifierat hatbrottsmotiv som rör brott mot person (våldsbrott, olaga hot och ofredande, ärekränkning samt olaga diskriminering) har totalt sett minskat över tid, oavsett hatbrotts­motiv. År 2013 utgjorde brott mot person 75 procent av brotten med ett identifierat hat­brotts­motiv, medan motsvarande andel 2018 var 63 procent. Under samma period har andelen anmälda brott som typiskt sett saknar en fysisk målsägare eller där målsägaren är en juridisk person (hets mot folkgrupp, skade­görelse och klotter) ökat, från 21 procent 2013 till 33 procent 2018.

Resultaten som visar en ökning över tid av antalet anmälda brott utan en fysisk målsägare eller där målsägaren är en juridisk person, går alltså i linje med att de anmälda brotten med ett identifierat hatbrottsmotiv i allt större utsträck­ning består av skadegörelse, klotter och hets mot folkgrupp, som sällan är riktade mot en fysisk person. Detta är sannolikt en orsak till ökningen av anmälda brott där misstänkt person saknas, och att brotten i allt större ut­sträckning direktavskrivs. Vissa variationer i utvecklingen över tid förekommer när brotten studeras utifrån de specifika hatbrottsmotiven; se exempelvis kristofobiska hatbrott. Detta beror sannolikt på att antalet anmälningar med identifierat hatbrottsmotiv är litet för vissa specifika hatbrottsmotiv.

Handläggningsbeslut och brottsstruktur per polisregion

I den regionala redovisningen ligger fokus i denna rapport på hur det såg ut i de olika polis­regionerna 2018. Andelen anmälda brott med ett identifierat hatbrottsmotiv 2018 som person­uppklarats varierar mellan polis­regionerna. Andelen personuppklarade brott var störst i polisregion Nord och Öst och minst i polisregion Syd och Stockholm. Även andelen brott där utredning inletts men lagts ned varierar mellan polisregionerna. Andelen är störst i polisregion Mitt och minst i polisregion Bergslagen. Andelen brott som direktavskrivits är relativt likartad vid jämförelser mellan polis­regionerna, även om mindre skillnader före­kommer. Andelen är störst i polisregionerna Stockholm, Bergslagen och Nord, och minst i polisregion Mitt.

Även brottsstrukturen skiljer sig åt mellan de olika polisregionerna. Andelen våldsbrott är störst i polisregion Mitt och Väst, och minst i polisregion Syd. Även andelen olaga hot och ofredande är störst i polisregion Mitt och Väst, medan andelen är minst i polisregion Stock­holm. För anmälda brott som rör ärekränkning är andelen störst i polisregion Syd och minst i polisregion Nord. Anmälningar som rör skade­görelse och klotter är vanligast före­kommande i polisregion Stockholm och minst vanligt i polisregion Bergslagen. Andelen anmälda brott som rör hets mot folkgrupp är störst i polis­region Bergslagen och minst i polisregion Mitt.

Handläggningsbeslut jämfört med andra anmälda brott

Inom ramen för fördjupningsstudien har Brå jämfört handläggningsbeslut för å ena sidan anmälda brott med ett identifierat hatbrotts­motiv och å andra sidan motsvarande brotts­kategorier i kriminalstatistiken över handlagda brott för åren 2014–2018. I jämförelsen fram­kommer att fördelningen av de olika hand­läggningsbesluten ser ungefär likadan ut för brottskategorierna våldsbrott, klotter och skadegörelse samt olaga diskriminering. Däre­mot följer fördelningen ett annat mönster för brottskategorierna olaga hot och ofredande respektive ärekränkning, under den studerade perioden. För olaga hot och ofredande med ett identifierat hatbrottsmotiv ökade andelen brott där utredning inletts men lagts ned, medan andelen direktavskrivna brott minskade. I kriminal­statistiken över handlagda brott fram­kommer inget tydligt mönster. För ärekränkning framkom inget tydligt mönster i variationen för brott med ett identifierat hatbrottsmotiv, medan andelen ärekränknings­brott i kriminal­statistiken över handlagda brott där utredning inletts men lagts ned respektive som har direkt­avskrivits låg på en jämn nivå under perioden.