Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Utsatthet för brott 2016

Resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2017

Här redovisas utsattheten för brott under 2016, samt hur den har utvecklats sedan 2005, enligt mätningarna i reguljära NTU. Dessutom redovisas utsattheten för brott under 2016 utifrån den nya undersökningen NTU Lokals mätningar.

    Fakta om publikationen

    Författare
    Maria Söderström, Sara Westerberg och Åsa Irlander Strid
    Övrig information
    © Brottsförebyggande rådet 2017
    urn:nbn:se:bra-734

    Sammanfattning

    Denna sammanfattning av utsattheten för brott 2016 avser endast resultaten från reguljära NTU, trots att årets rapport även omfattar resultat från NTU Lokal. Detta beror på att sammanfattningen fokuserar på utvecklingen över tid, och NTU Lokal bara har genomförts en gång. Generellt gäller dock att nivåerna av utsatthet enligt NTU Lokals mätningar är högre jämfört med mätningarna i reguljära NTU.

    Reguljära NTU visar att 15,6 procent av befolkningen i åldern 16–79 år uppger att de under 2016 utsattes för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri eller trakasserier. Det är en ökning jämfört med föregående år, då andelen utsatta var 13,3 procent. Utsattheten för brott mot enskild person låg på en relativt stabil nivå 2005–2014 (11,3 %– 13,1 %) men de senaste två åren visar på en ökning.

    De brott mot enskild person som haft tydligast utveckling de senaste åren är trakasserier, bedrägeri och sexualbrott. Andelen utsatta för trakasserier har ökat under perioden 2010–2016, från 3,5 till 5,5 procent. Även andelen utsatta för bedrägeri har ökat: från 2,4 till 4,3 procent mellan åren 2007 och 2016. Andelen utsatta för sexualbrott låg på en relativt stabil nivå kring 1 procent utsatta under perioden 2005–2012, men därefter skedde en ökning från 0,8 procent 2012 till 2,4 procent 2016.

    När det gäller egendomsbrott mot hushåll visar reguljära NTU att 10,3 procent av hushållen utsattes för bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott (kallat egendomsbrott mot hushåll) under 2016. Det är en något större andel jämfört med föregående år (9,5 %). Dock har utsattheten för dessa brott minskat sedan 2006 (då andelen var 12,6 %). Över tid är det främst stöld ur och från fordon som uppvisar en tydlig utveckling; andelen utsatta har under perioden 2006–2016 minskat påtagligt (från 5,0 till 2,8 %). Även bilstölderna minskade under denna period (från 0,9 till 0,5 %).

    Det är dock stora skillnader mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper vad gäller utsatthet för olika brottstyper. Unga män är den grupp med störst andel utsatta för misshandel (7,1 %) och personrån (3,0 %), medan unga kvinnor är den grupp som har störst andel utsatta för sexualbrott (14,0 %) och trakasserier (11,5 %).

    Vidare visar reguljära NTU att mindre än hälften av brotten i undersökningen polisanmäls. Sexualbrott, trakasserier och hot anmäls i minst utsträckning, medan bostadsinbrott anmäls i störst utsträckning.

    Hur många gånger man utsätts för brott under ett år är mycket ojämnt fördelat i befolkningen. Medan majoriteten av dem som blivit utsatta för brott uppger att det skett vid ett (1) tillfälle, rapporterar en liten del av befolkningen en hög grad av upprepad utsatthet. När det gäller brott mot enskild person var det 2,7 procent av befolkningen som utsattes för ungefär två tredjedelar (66 %) av händelserna under 2016. Utsattheten även är ojämnt fördelad sett till andelen utsatta personer i olika grupper av befolkningen. Den mest utsatta gruppen är ensamstående med barn, vars utsatthet är betydligt högre (25,2 %) jämfört med befolkningen i genomsnitt (15,6 %) när det gäller brott mot enskild person (brottstyperna misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägeri och trakasserier sammanslagna).

    Reguljära NTU och NTU Lokal

    Sedan 2006 har Brå årligen genomfört Nationella trygghetsundersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, deras upplevelse av trygghet och förtroende för rättsväsendet samt brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

    Vid analyser av brottsutvecklingen i Sverige är NTU en viktig källa, eftersom även brott som inte är polisanmälda fångas upp. År 2017 genomfördes två nationella trygghetsundersökningar parallellt. Dels reguljära NTU med samma datainsamlingsmetod och urval som tidigare, dels NTU Lokal som har genomförts med en annan metod (annat urval, reviderat frågeformulär och annorlunda datainsamlingsmetod).

    Resultatet i NTU 2017 kommer i möjligaste mån att presenteras utifrån såväl reguljära NTU som NTU Lokal, för att det ska vara möjligt för läsaren att få en uppfattning om hur resultatet ser ut utifrån respektive undersökning.

    Rapportens fokus kommer dock att ligga på resultaten i reguljära NTU, för att de ska vara jämförbara med tidigare års resultat, och alltså kunna beskriva utsatthetens utveckling över tid.