Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014
Delrapport inom uppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring
Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.
Relaterat material
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2015
- urn:nbn:se:bra-615
- Rapport 2015:17
Om rapporten
I syfte att göra polisens och åklagarnas utredningsarbete effektivare, infördes 1982 så kallad förundersökningsbegränsning som ett alternativ till att fortsätta driva en utredning fullt ut. Genom att besluta om förundersökningsbegränsning kan polisen eller åklagaren alltså, under vissa förutsättningar, avstå från att inleda en brottsutredning eller lägga ned en pågående brottsutredning.
Rapporten består av två delar. Den första är en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid. Rapportens andra del utgörs av en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott, där en viktig fråga är om användningen kan ha påverkat utvecklingen av de personuppklarade brotten.
Studien ingår i ett större regeringsuppdrag att analysera rättsväsendets resultatutveckling avseende utredning och lagföring. Inom ramen för detta ska Brå i kommande rapporter analysera om och hur de anmälda brotten har ändrat karaktär över tid respektive om och hur domstolarnas krav på bevisning i brottmål har förändrats.
Övriga rapporter inom uppdraget
Det här är en delrapport inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring. Övriga rapporter inom uppdraget är:
Har bedrägerier och misshandel blivit svårare att personuppklara? (2016:18)
Förändrade krav på bevisning? (2016:19)
Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott (2016:23)