Rapporter från Brå om polisen

Här hittar du rapporter och andra publikationer från Brå om polisarbete och metoder.


  • Metodstöd för NTU Lokal 2017

     |  2017  | 
    Detta metodstöd hjälper dig att göra en korrekt tolkning av NTU Lokals resultat även om du inte är van vid att läsa statistik.

  • Klassificering av brott

     |  2017  | 
    Anvisningar och regler
    I Klassificering av brott finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av de myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den vänder sig alltså i första hand till polis, åklagare, tull, ekobrottsutredare, kustbevakare med flera, men kan också användas av dem som vill analysera statistiken som de registrerade uppgifterna bygger på.

  • It-inslag i brottsligheten
    och rättsväsendets förmåga
    att hantera dem (kortversion)

     |  2016:17  | 
    Kortversion av rapport 2016:17
    Den snabba tekniska utvecklingen och det ökande användandet av internet, datorer och mobilteknologi har dramatiskt förändrat vårt moderna samhälle. Digitaliseringen underlättar på många sätt människors vardag, men den innebär också att it-inslagen
    i brottsligheten ökar, vilket medför nya utmaningar för rättsväsendet.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2016-2019

    Den framtida verksamhetsvolymen
    i rättskedjan (2017-2020)

     |  2017  | 
    Centrala prognoser för perioden 2017—2020
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

  • Insats Fenix

     |  2016:24  | 
    En utvärdering av polisens särskilda satsning i Järvaområdet
    Under våren 2014 inledde polisen i Järvaområdet i Stockholms kommun en särskild satsning under namnet Fenix. Brå har i samarbete med polisen utvärderat satsningen.

  • Insatser mot brott och otrygghet i socialt utsatta områden

     |  2016:20  | 
    En kunskapsöversikt
    Brottsligheten i socialt utsatta områden har kommit alltmer i fokus. Regeringen har därför bett Brå att sammanställa kunskap från forskning och erfarenhet om vilka åtgärder som kan vara verksamma för att komma till rätta med dessa problem.

  • Rättsväsendets förutsättningar att personuppklara brott

     |  2016:23  | 
    Förändringar sedan 2006
    I denna rapport görs en samlad bedömning av hur olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring, liksom statistik och polisiär kunskap.

  • Förändrade krav på bevisning?

     |  2016:19  | 
    Delrapport inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamling eller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.

  • Har bedrägerier och misshandel blivit svårare att personuppklara?

     |  2016:18  | 
    Delrapport inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring
    Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.

  • Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014

    Målsägandes medverkan i rättsprocessen

     |  2016:8  | 
    Målsägandes medverkan i rättsprocessen är viktig för att brott ska kunna utredas. I ärenden där målsäganden inte vill medverka kan
    utredningsarbetet försvåras på olika sätt och leder ofta till att
    ärenden läggs ned.

  • Konstaterade fall av dödligt våld

     |  2015  | 
    Statistik för 2015
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.

  • Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014

    Handläggningstider i rättskedjan 2009–2014

     |  2016:5  | 
    Samtliga brottsmisstankar och fem särskilt utvalda brott
    För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan 2016-2019

    Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2016-2019)

     |  2016  | 
    Centrala prognoser för perioden 2016—2019
    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

  • Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete

    Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete

     |  2016  | 
    Reviderad utgåva 2016
    Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.

  • NTU 2015

    Nationella trygghetsundersökningen 2015

     |  2016:1  | 
    Om utsatthet, otrygghet och förtroende
    Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. I NTU 2015 redovisas resultaten för den tionde undersökningen tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år.

  • Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen

    Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen

     |  2015:21  | 
    Slutrapport
    Från juli 2012 och tre år framåt bedrev Polisen ett projekt med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.

  • Skriften Börja med en kartläggning! handlar om arbete i utsatta områden.

    Börja med en kartläggning!

     |   | 
    Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden
    Den här skriften är till för att stärka det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, där en kartläggning av situationen i ett område är den självklara utgångspunkten.

  • Omslag till rapporten Utvecklingen av förundersökningsbegränsning (2015:17)

    Utvecklingen av förundersökningsbegränsning 2006–2014

     |  2015:17  | 
    Delrapport inom uppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring
    Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.

  • Omslag till Kortanalys om internetanmälningar

    Polisanmälningar via internet

     |  6/2015  | 
    – utveckling sedan 2006 och betydelse för anmälningsbenägenheten
    Sedan 2006 kan vissa brott anmälas på polisen.se. Den här kortanalysen handlar om polisanmälning av brott via internet.

  • Avrapportering i Ingripandeverksamheten

     |  2015:10  | 
    En tidsstudie
    Brå har studerat hur lång tid poliser i Ingripandeverksamheten lägger på att avrapportera ärenden.

  • Konstaterade fall av dödligt våld

     |  2015  | 
    Statistik för 2014
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.

  • Omslaget till rapporten Handläggningstider i rättskedjan

    Handläggningstider i rättskedjan

     |  2015:11  | 
    Samtliga brottsmisstankar och fem särskilt utvalda brott 2009–2013
    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess, där utredningarna präglas av kvalitet och rättssäkerhet. Hur långa handläggningstiderna är har då stor betydelse.

  • Brå-Lean

     |  2015:9  | 
    Försöksprojekt för ökad uppklaring av mängdbrott

    Polisen kritiseras från många håll – från politiker, media och allmänhet – för att för få brott klaras upp. Det gäller inte minst uppklaringen av det som kallas mängdbrott, till exempel stöld och misshandel.

  • Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan (2015-2018)

     |  2015  | 
    Centrala prognoser för perioden 2015—2018

    I rapporten redovisas prognoser för verksamhetsvolymerna hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården.

  • Larmtelefoner för hotade

     |  2015:7  | 
    Uppföljning av hur polisens larmtelefoner används och fungerar.

  • Olaga förföljelse

     |  2015:2  | 
    Tillämpningen av den nya straffbestämmelsen
    I denna rapport beskrivs vilka typer av ärenden som polis, åklagare och domstolar har bedömt som olaga förföljelse. Därtill har Brå intervjuat poliser och åklagare om deras tankar om den nya straffbestämmelsen och deras erfarenheter av att tillämpa den.

  • Kontaktförbud

     |  2015:3  | 
    En utvärdering av ändringarna i lagen 2011
    För att förbättra skyddet mot stalkning gjordes i oktober 2011 vissa ändringar i den dåvarande lagen om besöksförbud. Brå har haft i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera
    lagändringarna och konstaterar i denna studie att de inte har gett någon
    större verkan.

  • Omslaget till rapporten Brott begågna av barn

    Operationerna Alfred och Selma

     |  2014:13  | 
    Myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet i Malmö 2012–2014
    Under 2011 drabbades Malmö av en serie mordfall. När fem mord inträffade under loppet av två månader hamnade staden i centrum för rikspolitiken, och Polisen utsattes för en mycket stark press att agera och få stopp på morden. För att hantera problemet inledde Polismyndigheten i Skåne Operationerna Alfred och Selma.

  • Omslaget till rapporten Brott begågna av barn

    Brott begångna av barn

     |  2014:20  | 
    En utvärdering av ändringarna i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare under 15 år
    År 2010 infördes ett antal ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LUL). Detta för att polisen i större utsträckning och mer effektivt skulle utred brott begångna av barn under 15 år, trots att barnen inte är straffmyndiga. Brå har haft regeringens uppdrag att utvärdera effekten av dessa lagändringar.

  • Omslag till rapporten varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring

    Varför gav fler poliser inte ökad personuppklaring?

     |  2014:17  | 
    Slutrapport i uppdraget ”Satsningen på fler poliser”
    Vilka faktorer påverkar hur Polisens resultat utvecklas, vad är rimliga förväntningar på Polisen och hur ska verksamheten mätas? Det är frågor som ställs i Brås slutrapport om satsningen på 20 000 poliser.

  • Omslaget till kortanalysen Tid för brott

    Tid för brott

     |  4/2014  | 
    Under vilken tid på året och dygnet sker flest fall
    av anmälda misshandel, hot, rån och inbrott?

    Denna kortanalys beskriver när under dygnet och under vilka dagar på året som det sker flest fall av anmäld misshandel, olaga hot, personrån och inbrottsstöld. Analysen ger en allmän kunskapsbild av när brott begås och hjälper polisen att identifiera tider då många brott begås.

  • Omslaget till rapporten Kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen

    Kameraövervakning på
    Stureplan och Medborgarplatsen

     |  2014:12  | 
    Delrapport 2

    Sedan 2012 bedriver Polisen kameraövervakning
    på Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm. I denna andra rapport i Brås utvärdering följer vi upp projektet utifrån de mål som Polisen hade förhoppningar att uppnå med kamerornas hjälp.

  • Omslag till rapporten Gå på pengarna, föreställande en äldre lyxbil

    Gå på pengarna

     |  2014:10  | 
    Antologi om tillgångsinriktad brottsbekämpning

    Den grundläggande strategin för de tillgångsinriktade brottsbekämpningen är att ta bort möjligheten att berika sig på brott. Den här antologin är tänkt att fungera som en handbok på området tillgångsinriktad brottsbekämpning.

  • Konstaterade fall av dödligt våld

     |  2014  | 
    Statistik för 2013
    En specialstudie där samtliga polisanmälningar granskats för att ge en mer tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld.

  • Omslaget till rapporten Utvecklingen av åtalsunderlåtelser

    Utvecklingen för åtalsunderlåtelser under 2000-talet

     |  1/2014  | 
    Denna kortanalys beskriver faktorer som kan ha påverkat hur användningen av åtalsunderlåtelse har utvecklats under perioden 2000–2012.

  • Omslaget till rapporten Handläggningstider i rättskedjan

    Handläggningstider i rättskedjan

     |  2014:7  | 
    2009–2012

    En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess där korta handläggningstider i kombination med kvalitet och rättssäkerhet i utredningarna, samt en god nivå av personuppklaring, utgör viktiga delar. I denna rapport har Brå för fjärde gången undersökt handläggningstiderna för brottsmisstankar som rör misshandel, våldtäkt, stöld, rån och utpressning.

  • Omslaget till rapporten Brottsförebyggande polisarbete i "hot spots"

    Brottsförebyggande polisarbete i ”hot spots”

     |  2014:5  | 
    Resultat och erfarenheter från två projekt mot personrån och misshandel

    Under ett års tid har polisen i Stockholm och Eskilstuna genomfört två projekt med brottsförebyggande inriktning i samverkan med Brå. I Stockholm har projektet rört personrån och i Eskilstuna misshandel utomhus. Målet var att minska brottsligheten genom ett polisiärt arbete som är förankrat i aktuell forskning om vad som fungerar.

  • Polisers syn på utredning av mängdbrott

     |  2013:20  | 
    Uppdraget ”Satsningen på fler poliser”
    I detta, den andra rapporten om satsningen på fler poliser, ges en närmare bild av hur polisen själva ser på vilka problem och vilka möjligheter till förbättringar som finns inom den brottsutredande verksamheten.

  • Polisers syn på brottsförebyggande arbete

     |  2013:21  | 
    Uppdraget ”Satsningen på fler poliser”
    Studien har gjorts för att få en bild av hur en grupp poliser som arbetar brottsförebyggande uppfattar det brottsförebyggande arbetet, vilka problem de ser som störst i detta arbete, samt vilka förbättringsmöjligheter de identifierar.

  • Omslaget till rapporten Satsningen på fler poliser - vad har den lett till?

    Satsningen på fler poliser

     |  2013:12  | 
    I denna rapport, den första av tre, följer Brå upp och analyserar satsningen på fler poliser. Hur mycket mer arbetskraft har det blivit i praktiken? Vilka förväntningar är rimliga att ha på Polisen utifrån satsningen?

  • Nationella trygghetsundersökningen 2006–2012 Regionala resultat  |  2013:10  | 

  •  |  2013  | 

  •  |  2013:8  | 

  • Omslag: Handläggningstider i rättskedjan  |  2013:7  | 

  • Omslag_Polisens_utredningar_av_butiksrån  |  2013:6  | 

  • Omslag: Samverkan mellan polis och kommun  |  2013:5  | 

  • Omslag: NTU 2012 kapitlet Utsatthet  |  2012  | 

  • Omslag: Anna Björnström  |  2012:12  | 

  • Användningen av brottskoder  |  2012  | 

  • Omslaget till rapporten Att förebygga brott och problembeteenden i skolan (Idéskrift nr 19)  |  2012  | 

  •  |  2012:1  | 

  •  |  2012:5  | 

  •  |  2011:13  | 

  •  |  2011  | 

  •  |  2011:20  | 

  • Rapportomslag för Hot spots för brott i sex svenska städer  |  2011:17  | 

  •  |  2011:14  | 

  •  |  2011:4  | 

  •  |  2011:3  | 

  •  |  2011  | 

  •  |  2010:20  | 

  •  |  2010:18  | 

  •  |  2010:19  | 

  •  |  2010:17  | 

  •  |  2010:11  | 

  •  |  2010  | 

  •  |  2010:1  | 

  •  |  2010  | 

  •  |  2009:19  | 

  •  |  2009:20  | 

  •  |  2009  | 

  •  |  2009:16  | 

  •  |  2009:12  | 

  •  |  2009:14  | 

  •  |  2009:5  | 

  •  |  2009:7  | 

  •  |  2009:8  | 

  •  |  2009  | 

  •  |  2009:1  | 

  •  |  2008:13  | 

  •  |  2008:25  | 

  •  |  2008:24  | 

  •  |  2008:22  | 

  •  |  2008:20  | 

  •  |  2008:11  | 

  •  |  2008:9  | 

  •  |  2008  | 

  •  |  2008:10  | 

  •  |  2008:6  | 

  •  |  2008:4  | 

  • Rapportomslag Barn som begår brott

    Barn som begår brott

     |  2007:16  | 
    Polisens hantering av misstänkta personer under femton år
    I den allmänna debatten finns ett stort intresse för frågan om hur samhället bör reagera när barn begår brott.

  • Rapportomslag Misshandel mellan obekanta - Kan fler brott klaras upp?

    Misshandel mellan obekanta — kan fler brott klaras upp?

     |  2007:12  | 
    Del 1
    Misshandel av en obekant person är ett brott som sällan blir uppklarat. Med tanke på att det är ett brott som ofta drabbar den enskilde mycket påtagligt kan man fråga sig om inte fler anmälningar borde kunna utredas av polisen.

  • Rapportomslag Besöksförbud

    Besöksförbud

     |  2007  | 
    De berörda och deras erfarenheter
    Våld i nära relationer, särskilt mäns våld mot kvinnor, uppmärksammas allt mer. Som ett led i arbetet att förebygga våld och otrygghet i nära relationer, infördes 1988 lagen om besöksförbud. Sedan dess har lagen både skärpts och utvidgats.

  • Rapportomslag Snabbspåret

    Snabbspåret

     |  2006  | 
    En utvärdering av försöksverksamheten med snabbare handläggning av brottmål. Slutrapport.
    Den 1 juli år 2004 startade en tvåårig försöksverksamhet, "Snabbspåret", avseende snabbare handläggning av mängdbrott.

  • Rapportomslag Nya regler i lagen om besöksförbud

    Nya regler i lagen om besöksförbud

     |  2005  | 
    Lagen (1988:688) om besöksförbud infördes år 1988 för att ge ett bättre skydd för människor som förföljs och trakasseras, främst kvinnor som utsätts för misshandel och andra övergrepp av närstående män.

  • Rapportomslag Snabbspåret

    Snabbspåret

     |  2005  | 
    Delrapport: En utvärdering av försöksverksamheten med snabbare handläggning av brottmål
    Att brott snabbt blir utredda och förda till domstol är viktigt för allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Dessutom kan det leda till att fler blir lagförda.

  • Effektiva polisiära åtgärder mot brott

     |  2004  | 
    År 2003 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag att, i samråd med Rikspolisstyrelsen, göra en sammanställning av vilka polisiära åtgärder mot olika typer av brott som forskning eller beprövad erfarenhet har visat fungerar i Sverige. Sammanställningens syfte är att den ska kunna användas av polisen i projekt för att förebygga brott.

  • Rapportomslag Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten

    Polisens insatser mot narkotikabrottsligheten

     |  2003:12  | 
    Brottsförebyggande rådet (Brå) fick i april år 2002 regeringens uppdrag att utvärdera effekterna av polisens arbete mot narkotikabrottsligheten.

  • Rapportomslag Varför har brottsuppklaringen minskat?

    Varför har brottsuppklaringen minskat?

     |  2002:4  | 
    En analys av orsakerna
    Uppklaringsprocenten används som ett mått på hur effektiv polisen är när det gäller att finna gärningsmän bakom de brott som anmäls till polisen. Uppklaringsprocenten i Sverige har successivt minskat sedan mitten av 1970-talet.

  • Rapportomslag Hur - var - närpolis

    Hur - var - närpolis

     |  2001:5  | 
    En granskning av närpolisreformen
    Närpolisreformen beslutades 1993 och har sedan dess genomförts successivt. Vissa polismyndigheter började reformarbetet redan 1993, medan det i andra dröjde till åren 1997-98.

  • Rapportomslag Idéskrift 8 - LUPP

    Idéskrift 8. LUPP

     |  2001:13  | 
    En lokal uppföljnings- & prognosprocedur i problemorienterat arbete mot brott
    I problemorienterat polisarbete (POP) behöver polisen ha tillgång till instrument för att kunna kartlägga och analysera brottsligheten. Mot den bakgrunden har Brå tagit fram Lokal uppföljnings- och prognosprocedur, förkortat lupp.

  • Polisens organisation och verksamhet

     |  2000  | 
    En fortsatt granskning av närpolisreformen
    Hur väl polisen lyckas i sitt arbete är ett angeläget och återkommande ämne i den allmänna och kriminalpolitiska debatten. I denna rapport undersöks närmare hur närpolisreformen har utvecklats organisatoriskt och verksamhetsmässigt. Syftet med undersökningen har också varit att få en bild av vad poliser arbetar med och i vilken utsträckning eventuella skillnader i arbetsuppgifter och prioriteringar kan förklaras av organisationsformen.

  • Rapportomslag Idéskrift 5

    Idéskrift 5. Brott på karta

     |  2000:14  | 
    Att presentera brott på karta är ett utmärkt sätt att få kunskap om den lokala brottslighetens struktur och orsaker. Den moderna datatekniken har också öppnat helt nya möjligheter för analyser av det här slaget.

  • Svensk polis i förändring

     |  1999  | 
    En granskning av närpolisreformen
    Under 1990-talet har polisen i Sverige genomgått flera större förändringar. En viktig förändring är genomförandet av närpolisreformen. Reformen innebär bland annat att polisen i stället för att i huvudsak bedriva reaktiv och händelsestyrd utryckningsverksamhet ska arbeta med att förebygga brott. Målsättningen med närpolisreformen är därför att polisens organisation och verksamhet bör vara lokalt anpassad.

  • Ungdomar, droger och polisens insatser

     |  1999:19  | 
    Ungdomars experimentella bruk av narkotika har under senare år allt oftare uppmärksammats såväl i Sverige som i många andra länder. De årliga mätningarna av ungdomars drogvanor tyder på att droganvändningen bland unga tilltog under 1990-talet.

Sidan senast uppdaterad: 2017-05-09

Prenumerera

Anmäl dig här för att få vårt nyhetsbrev direkt till din e-postlåda.