I den här kortanalysen studeras i vilken grad det finns skillnader mellan områden i deras nivå av misshandel och bostadsinbrott. Det är första gången som NTU-resultat publiceras på områdesnivå.
Att det finns geografiska skillnader i nivån av anmälda brott har varit känt sedan 1800-talet. I den här kortanalysen har Brå tittat särskilt på skillnader mellan mindre geografiska områden när det gäller misshandel och bostadsinbrott.
Brå har kartlagt uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och anmälda brott i över 3 000 bostadsområden. Resultaten visar bland annat att utöver att utsattheten är större i socialt utsatta områden, tenderar nivån att vara ännu högre om socialt utsatta områden dessutom ligger bredvid varandra.
Kortanalysen bygger på uppgifter från NTU 2018–2023 och över anmälda brott 2018–2022. Utgångspunkten är områdesindelningen RegSO, där SCB delar in Sverige i 3 363 mindre områden. Det här är första gången som NTU-resultat publiceras på områdesnivå.
För att ta reda på var behovet av riktade brottsförebyggande åtgärder är som störst är det nödvändigt att kartlägga vilka områden som har högst brottslighet. Den här kortanalysen bidrar med kunskap som kan användas för att göra sådana bedömningar. Här studeras på ett nationellt plan i vilken grad det finns skillnader mellan områden i deras nivå av misshandel och bostadsinbrott.
Utifrån resultaten finns det tydliga skillnader mellan områden i nivån av både misshandel och bostadsinbrott. Men de relativa skillnaderna mellan områden är betydligt större sett till anmälningsstatistik än sett till NTU. Det framkommer vid jämförelse mellan de 10 procent av områdena med högst nivå och de 10 procent av områdena med lägst nivå av brott. Medan nivån av självrapporterad utsatthet är ungefär dubbelt så stor i områdena med högst nivå jämfört med områdena med lägst, är nivån utifrån anmälningsstatistik ungefär 13 gånger så stor. Vad det gäller misshandel står de 10 procent av områdena med högst nivå för 30 procent av det totala antalet anmälda misshandelsbrott i Sverige. För bostadsinbrott står de 10 procent av områdena med högst nivå för 24 procent av det totala antalet anmälda bostadsinbrott.
Misshandel tenderar enligt resultaten att vara vanligare i områden med större social utsatthet och högre utflyttning, men sambanden är betydligt starkare med anmälda brott än med självrapporterad utsatthet. Även bostadsinbrott tenderar att vara något vanligare i områden med större social utsatthet och högre utflyttning, enligt både anmälningsstatistiken och självrapporterad utsatthet. En hypotes om varför brottslighet skulle vara vanligare i sådana områden är att den kollektiva förmågan är sämre, alltså invånarnas förmåga att gå samman för att uppnå gemensamma mål, som att upprätthålla ordning och förebygga brott. Valdeltagande kan ses som en indikator på kollektiv förmåga, och i linje med det tenderar misshandel, och i viss mån även bostadsinbrott, att vara vanligare i områden med lågt valdeltagande.
Enligt en hypotes leder högre befolkningstäthet till högre brottsnivå för att det medför större interaktion mellan olika människor, vilket innebär att det uppstår fler tillfällen för brott. I linje med det visar resultaten att både misshandel och bostadsinbrott är vanligare i mer befolkningstäta områden, enligt både anmälningsstatistik och självrapporterad utsatthet. Av samma skäl har det framförts att högre medeltemperatur skulle kunna leda till högre brottslighet, eftersom tendensen att vistas utomhus är större om temperaturen upplevs som mer behaglig, vilket i sin tur medför att det uppstår fler tillfällen för brott. Både misshandel och bostadsinbrott tenderar enligt resultaten också att vara något vanligare i områden med högre medeltemperatur. I linje med hypotesen gäller sambandet med misshandel dock bara misshandel utomhus, inte misshandel inomhus. Sambandet förekommer dessutom enbart för misshandel mot män, inte mot kvinnor, vilket kan antas ha att göra med att det främst är män som utsätts för misshandel på allmän plats.
Områden är inte isolerade öar, utan människor tenderar att röra sig mellan dem. I och med det hittades här en svag tendens till att områden som ligger nära varandra har mer liknande nivåer av misshandel än områden som ligger längre bort från varandra. Även nivån av bostadsinbrott tenderar att vara mer likartad för områden som ligger nära varandra, något som är särskilt tydligt vad det gäller antalet anmälda bostadsinbrott. Att det här mönstret i synnerhet gäller för bostadsinbrott skulle kunna ha att göra med att var gärningspersoner väljer att begå nya bostadsinbrott verkar påverkas av var de har tidigare erfarenhet av att begå bostadsinbrott.
Misshandel och bostadsinbrott tenderar enligt resultaten inte bara att vara vanligare i mer socialt utsatta områden, de är också vanligare i områden vars grannområden har högre social utsatthet. Men det är främst för områden med hög social utsatthet som social utsatthet i grannområden tycks ha betydelse. Det tyder på att problembilden förstärks ytterligare om socialt utsatta områden ligger nära varandra.
För att ta reda på var behovet av riktade brottsförebyggande åtgärder är som störst är det nödvändigt att kartlägga vilka områden som har högst brottslighet. Den här kortanalysen bidrar med kunskap som kan användas för att göra sådana bedömningar. Här studeras på ett nationellt plan i vilken grad det finns skillnader mellan områden i deras nivå av misshandel och bostadsinbrott. Mönster beskrivs här också i vilka typer av områden som tenderar att ha högre nivå av dessa brott. Det går dock inte att utifrån samband mellan områdets egenskaper och brottsnivå dra slutsatsen att det rör sig om orsak och verkan. Statistik över nivån av misshandel respektive bostadsinbrott inom varje område redovisas i tabellbilagan.
Kortanalysen bygger på uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018–2023 och över anmälda brott 2018–2022. Med områden avses här geografiskt avgränsade delar av kommuner och städer. Utgångspunkten är områdesindelningen RegSO, där SCB delar in Sverige i 3 363 mindre områden. Det här är första gången som NTU-resultat publiceras på områdesnivå. Områdesskillnader i misshandel studeras utifrån andelen utsatta för misshandel och antal anmälda misshandelsbrott per 100 000 invånare. Områdesskillnader i bostadsinbrott studeras via andelen utsatta för bostadsinbrott och antal anmälda bostadsinbrott per 100 000 hushåll. Uppgifter om områdena inhämtades även från andra myndigheter än Brå.
Författare: Elisabeth Nordén
© Brottsförebyggande rådet 2024
urn:nbn:se:bra-1198
Rapport 5/2024