Handläggningsresultat i brottmålsprocessen 2022

Sammanhållen statistik över utredning och lagföring av brott och brottsmisstankar

Statistiken över handläggningsresultat i brottmålsprocessen ger en översiktlig beskrivning av handläggningen från det att en brottsanmälan registreras fram till att beslut fattas i åtalsfrågan. Statistiken redovisar de hållpunkter i processen som har bedömts mest relevanta för förståelsen av hanteringen, och för att belysa resultatet av handläggningen.

Rättsprocessen

Relaterat material

Statistiken över handläggningsresultat

Se även statistiken över genomströmningstider

Ladda ner som pdf

Kundkorg

Summa:

Beställ/Ändra

Huvudresultat

Handläggningsresultat för brott

Av de 1 692 733 brott som fanns registrerade under 2022 var 1 462 508 nyregistrerade, och dessutom hade rättsväsendet kvar 224 433 brott i ingående balans från föregående år att hantera.

För 53 procent av brotten saknades brottsmisstankar, 8 procent hade brottsmisstankar av den svagare graden kan misstänkas och 39 procent hade minst en skälig brottsmisstanke.

För 941 408 brott fattades beslut om att inleda en utredning. Efter genomförd utredning var det vanligaste beslutet ett beslut om nedläggning (489 436 brott). Endast brott med brottsmisstankar av graden skäligen misstänkt kan bli slutredovisade, och 230 971 brott fick det beslutet.

Den standardiserade andelen direktavskrivna brott av alla registrerade brott ökade från 43 procent 2016 till 45 procent 2020–2022. Andel utredda av alla registrerade minskade från 58 procent 2018 till 55 procent 2020–2022. Andel nedlagda av alla utredda ökade från 48 procent 2016 till 52 procent 2022. Andel slutredovisade av alla utredda minskade till 36 procent 2022, från att tidigare ha legat på 38–40 procent 2016–2021.

Handläggningsresultat för skäliga brottsmisstankar

Under 2022 fanns 723 230 registrerade skäliga brottsmisstankar varav 191 845 utgjorde ingående balans från föregående år. För de allra flesta, 721 908, inleddes en utredning. Efter avslutad utredning var det vanligaste beslutet ett beslut om nedläggning, 313 303 skäliga brottsmisstankar fick det beslutet. 244 857 skäliga brottsmisstankar fick beslut om slutredovisning. Av dessa fick 154 482 brottsmisstankar dessutom ett beslut om åtal, vilket motsvarade 21 procent av samtliga registrerade skäliga brottsmisstankar. Ett mindre antal skäliga brottsmisstankar fick beslut om strafföreläggande (29 913 stycken) eller åtalsunderlåtelse (10 870 stycken), och dessutom fattades 21 007 beslut om att inte väcka åtal.Den standardiserade andelen nedlagda skäliga brottsmisstankar ökade från 36 procent 2016 till 43 procent 2021 och 2022. Den standardiserade andelen slutredovisade skäliga brottsmisstankar var högst 2016, 39 procent, för att sedan minska kontinuerligt till 35 procent 2022. Andelen med lagföringsbeslut av alla utredda skäliga brottsmisstankar minskade från 30 procent 2018 till 27 procent 2022. Den standardiserade lagföringskvoten (andel av alla brottsmisstankar med beslut i åtalsfrågan som har fått ett lagföringsbeslut) var stabil under hela perioden på 92–93 procent.
Under 2022 fanns 46 393 registrerade skäliga brottsmisstankar riktade mot ungdomar (15–17 år) varav 21 procent utgjorde ingående balans. För de allra flesta, 46 377, inleddes en utredning. Efter avslutad utredning var det vanligaste beslutet ett beslut om slutredovisning, 19 111 skäliga brottsmisstankar fick det beslutet. Sammanlagt 18 838 skäliga brottsmisstankar fick beslut om nedläggning. Sammanlagt 15 092 brottsmisstankar riktade mot ungdomar fick ett lagföringsbeslut, varav 9 686 brottsmisstankar fick beslut om åtal, vilket motsvarade 21 procent av samtliga registrerade skäliga brottsmisstankar riktade mot ungdomar. För 3 598 brottsmisstankar riktade mot ungdomar fattades beslut om straffvarning. Sammanlagt 2 074 brottsmisstankar fick beslut om strafföreläggande, och dessutom fattades 1 389 beslut om att inte väcka åtal.Den standardiserade andelen nedlagda skäliga brottsmisstankar riktade mot ungdomar var 38–39 procent innan pandemin, men ökade till 40–41 procent 2020–2022. Den standardiserade andelen slutredovisade skäliga brottsmisstankar var 41 procent 2022. Det är lägre än tidigare år när andelen var 42–43 procent. Andelen med lagföringsbeslut var 32 procent 2022 vilket är en minskning från tidigare 33–34 procent. Lagföringskvoten var 92 procent 2022 vilket är den högsta noteringen sedan 2016.

Status vid årets slut

Vid årets slut var 530 512 brottsmisstankar avslutade, det vill säga hade lagförts eller avslutats genom nedläggning, avföring, direktavskrivning eller beslut om att inte väcka åtal. Resterande 192 718 brottsmisstankar var fortfarande under pågående handläggning och utgjorde den utgående balansen för året. Det är en minskning med 1 procent sedan föregående år och den lägsta noteringen sedan tidsseriens början 2016.Brottsmisstankar mot ungdomar i utgående balans ökade 2022 till 10 211, en uppgång med 9 procent jämfört med 2021 vilket innebär att den utgående balansen är tillbaka på samma nivå som 2020. Sedan 2016 har den utgående balansen för brottsmisstankar mot ungdomar minskat med 5 procent.

Mer resultat hittar du i statistiken över handläggningsresultat

Om statistiken

I den här rapporten, Handläggningsresultat i brottmålsprocessen, redovisas resultat för handläggningen genom brottmålsprocessen i ett flerårigt perspektiv. Den omfattar brott och brottsmisstankar som registrerades under 2022, samt brott och brottsmisstankar som hade registrerats under 2020 eller 2021 men som fortfarande var under handläggning 2022. Här beskrivs vilka beslut som har fattats för dessa brott och brottsmisstankar till och med 2022 samt vilken status brotten och brottsmisstankarna har uppnått vid slutet av 2022.

I Genomströmningstider i brottmålsprocessen redovisas genomströmningstider för handläggning av skäliga brottsmisstankar genom brottmålsprocessen. Volymer och resultatutfall i handläggningen kan påverka genomströmningstiderna. Under perioder med stora volymer kan genomströmningstiderna bli långa, och under perioder med små volymer kan
genomströmningstiderna bli korta. Statistiken över genomströmningstider är därför ett bra komplement till statistiken över handläggningsresultat.

Statistiken publicerades första gången 2018 och har sedan dess publicerats årligen. Den är deskriptiv, och ger inga förklaringar till förändringar i resultaten under perioden. För närvarande omfattas den utredande och lagförande delen av brottmålsprocessen, fram till beslut i åtalsfrågan. Statistiken utvecklas för att i framtiden belysa även den dömande delen av brottmålsprocessen. Tanken är att båda statistikprodukterna, när de är färdigutvecklade, ska ingå i den officiella kriminalstatistiken.