Bifallna åtal

Utveckling 2015–2020

I den här publikationen analyseras om antalet bifallna åtal förändrats i relation till antalet väckta åtal. Dessutom undersöks om det skiljer sig åt beroende på vilken typ av brottslighet det handlar om, dels på kategorinivå, dels för vissa brottstyper.

Genom att beskriva utvecklingen över tid är syftet att öka kunskapen om eventuella förändringar i rättsväsendets verksamhetsresultat, vilket kan vara en grund till överväganden om verksamheterna och om fortsatt forskning på området, där fortsatta studier kan undersöka vad den eventuella utvecklingen kan bero på.

  • Kortanalysens resultat visar att andelen bifallna åtal, även kallad fällandegraden, ökade under perioden 2015–2020. Till viss del hänger ökningen samman med att det totala antalet väckta åtal minskat. En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att åklagare blivit mer restriktiva med att väcka åtal.
  • Under 2020 ökade dock det totala antalet väckta åtal, jämfört med 2019. Även antalet bifallna åtal ökade, men inte i lika hög grad, vilket innebär att andelen bifallna åtal minskat under 2020.

Vissa brottstyper skiljer sig från den generella utvecklingen

Brott mot person uppvisar en lägre andel bifallna åtal än övriga brottskategorier i den här analysen, vilket kan bero på att bevisläget generellt sett är sämre i den här typen av mål. Detta gäller särskilt för sexualbrott, som också har en betydligt lägre så kallad fällandegrad än övriga brottstyper. Utvecklingen för brott mot person följer i stort sett utvecklingen för samtliga brott, men minskningen mellan 2019 och 2020 är något kraftigare.

Generellt har samtliga brottskategorier en hög andel bifallna åtal (70–90 procent), och detta är i stort sett oförändrat över tid. Två undantag är brott mot person samt bedrägerier.

Inom kategorin brott mot person som helhet har andelen bifallna åtal ökat under perioden (2015–2020), men minskat mellan 2019 och 2020. För olika brottstyper inom kategorin skiljer sig dock utvecklingen åt. För misshandel har fällandegraden minskat under hela perioden, medan den för olaga hot ökade fram till 2019.

Vad gäller sexualbrott har andelen bifallna åtal ökat mycket mer än motsvarande andel av brotten mot person totalt (från 47 % till 70 %, jämfört med från 71 % till 73 %). Resultaten i den här kortanalysen bekräftar därmed tidigare resultat i Den nya samtyckeslagen i praktiken (Brå 2020),2 och visar därutöver att andelen bifallna åtal fortsatt att öka för sexualbrottsmålen under 2020. Utvecklingen för våldtäkt följer i stort sett utvecklingen för sexualbrott. Sexuellt ofredande uppvisar däremot ett annat mönster, där de väckta åtalen legat på omkring samma nivå, bortsett från årliga variationer, men antalet bifallna åtal ökat sedan 2017.

För bedrägerier har fällandegraden ökat markant under hela den undersökta perioden (från en tidigare betydligt lägre nivå). Den ökade andelen bifallna åtal hänger sannolikt samman med att polis och åklagare utvecklat sitt arbete med att säkra bevisning, och att kunskapen om bedrägerier ökat.

Generellt inte några könsskillnader

Det har inte varit möjligt att dela upp alla resultat efter de misstänktas kön, men män står för en överväldigande majoritet av fallen, och utvecklingen styrs i själva verket av utvecklingen bland män. I de fall där resultaten kunnat delas upp efter kön, visar analysen generellt sett inte några skillnader i utvecklingen mellan kvinnor och män. Bland kvinnorna kännetecknas utvecklingen dock av större årliga variationer, eftersom antalet kvinnor är betydligt mindre än antalet män, vilket medför att även små förändringar i antal kan ge relativt stora förändringar i andel.

Vad gäller samtliga väckta och bifallna åtal överlag, framträder inte något tydligt mönster över regionala variationer, vilket tyder på ett enhetligt nationellt dömande mellan domstolarna. Möjligtvis kan Polismyndighetens omorganisation ha orsakat viss fördröjning i rättsväsendets hantering av vissa brott.

Fakta om publikationen

Författare: Nina Forselius

© Brottsförebyggande rådet 2022

urn:nbn:se:bra-1069

Rapport 4/2022

Tips på andra rapporter