Förberedande åtgärder avseende införandet av ett lagstadgat ansvar för kommunerna för brottsförebyggande arbete

PM 1

Brå har getts i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder avseende införandet av ett lagstadgat ansvar för kommunerna för brottsförebyggande arbete. Utredningen, som utgör utgångspunkt för uppdraget, föreslår att alla kommuner bör åläggas att förebygga brott.

Relaterat material

Sammanfattning

Brå har getts i uppdrag att genomföra förberedande åtgärder avseende införandet av ett lagstadgat ansvar för kommunerna för brottsförebyggande arbete. Utredningen, som utgör utgångspunkt för uppdraget, föreslår att alla kommuner bör åläggas att förebygga brott. För att kommunerna ska kunna fullgöra ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete på ett effektivt sätt är det regeringens bedömning att de bör erbjudas ett ändamålsenligt stöd. De anser därför, i likhet med utredningen, att Brås och länsstyrelsernas arbete ska stärkas och att det finns anledning att se över behoven av att utveckla det stöd som idag erbjuds kommunerna.

Brå ska därför göra en bedömning av kommunernas behov av stöd och övergripande föreslå hur myndighetens stöd till kommunerna kan utvecklas och hur uppföljning av lagen kan utformas. Detta, inklusive en kostnadsberäkning med en analys av vilka uppgifter som kan göras inom den befintliga verksamheten har redovisats till regeringskansliet den 15 mars 2022. Brå ska även närmare beskriva hur stödinsatser och uppföljning kan göras inför ett införande av den föreslagna lagen. Vid behov ska Brå även föreslå vilket stöd andra myndigheter kan ge till kommunerna inom sina ansvarsområden och befintlig kapacitet. Denna del ska redovisas till regeringskansliet senast den 30 september 2022.

Förslaget till lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete är en omfattande reform sett ur ett brottsförebyggande perspektiv. Brå har förespråkat den här reformen och det är också en av de viktigaste brottsförebyggande förslagen i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet. Många har påtalat behovet av att andra aktörer i samhället än rättsväsendet gör vad de kan för att motverka kriminalitet. Kommunerna har många gånger påvisats ha en mycket stor potential att påverka de faktorer som påverkar brottsligheten. Med den föreslagna lagstiftningen finns en förväntan att kommunernas brottsförebyggande arbete ska vässas och bli mer effektivt. De sitter på många av de verksamheter som ligger allra närmast medborgarna. Vid en lyckad implementering av den föreslagna lagstiftningen om kommuners lagstadgade skyldighet att arbeta brottsförebyggande bedriver de, kortfattat, ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. På så sätt ska Sveriges alla kommuner bidra till att uppnå de svenska kriminalpolitiska målen att minska brottsligheten och öka tryggheten.

Det är Brås bedömning att det är ungefär hälften av landets kommuner som i dag helt eller delvis bedriver ett kunskapsbaserat arbete såsom lagen kräver. Hälften gör det inte. Det finns därmed en enorm potential att utveckla deras arbete i samband med lagens ikraftträdande, och Brå vill utgöra en motor och drivkraft för denna utveckling och ta ansvar för att arbetet ska leda till att uppnå de kriminalpolitiska målen.

För 2022 har regeringen tillskjutit 2,5 miljarder ytterligare medel till rättsväsendet. Rättsväsendet får därmed resurser att rikta in sig på nya brottsfenomen och utveckla sitt arbete inom den repressiva delen. Medel som hittills anslagits för den föreslagna reformen om kommuners ansvar för att förebygga brott uppgår till knappt 300 miljoner kronor, det vill säga i genomsnitt cirka en miljon per kommun i Sverige.

Forskning visar att man har mycket att vinna på att ge ett mångfasetterat stöd vid implementering av reformer. Med god kunskap om implementering och vilka förutsättningar som krävs genomförs i genomsnitt 80 procent av ett förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap genomförs 14 procent av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år. Goda förutsättningar för god implementering är förståelse, förmåga och vilja. Det går, genom ett bra och anpassat stöd som påverkar dessa förutsättningar, att undvika en liten eller mycket fördröjd effekt av reforminsatsen.

Behovsinventeringen som Brå gjort hos kommuner och andra som ger stöd i arbetet visar på ett stort behov av framförallt information, utbildning, operativt stöd och samordning mellan de som ger stöd. En nära uppföljning av kommunernas arbete uppfattas dessutom som väsentlig för att kunna ge ett så behovsanpassat stöd som möjligt.

Brå ger idag ett uppskattat stöd i det brottsförebyggande arbetet till många aktörer. För att öka förståelse, förmåga och vilja att arbeta som lagstiftningen avser - samordnat och kunskapsbaserat - behöver dock Brås hela stödverksamhet utökas substantiellt. Något som Brå också påpekat under hela framtagandet av lagstiftningen. Brå föreslår en förskjutning av tonvikten i det nuvarande arbete från det indirekta stödet till det direkta. Det finns närmast ett omättligt stödbehov, men Brå uppskattar att en ökning av anslaget med drygt 35 miljoner kronor skulle utrymme för ett ändamålsenligt stöd som står i proportion till satsningen på kommunerna.

Brås bedömning: Utökat behov av stöd

Med den föreslagna lagstiftningen finns en förväntan att kommunernas brottsförebyggande arbete ska vässas och bli mer effektivt. Det finns en enorm potential att utveckla deras arbete i samband med lagens ikraftträdande. Brå vill utgöra en motor och drivkraft för denna utveckling samt ta ansvar för att arbetet ska leda till att uppnå de kriminalpolitiska målen.

Forskning visar att man har mycket att vinna på att ge stöd vid implementering av reformer. Detta för att förväntad effekt av satsade reformresurser inte ska utebli eller bli avsevärt fördröjd. För att öka förståelse, förmåga och vilja att arbeta som lagstiftningen avser, samordnat och kunskapsbaserat, behöver Brås hela stödverksamhet utökas substantiellt.

Utökning av det direkta stödet det största behovet

  • Omkring hälten av kommunerna har inte påbörjat sin utveckling mot ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete, alternativt har påbörjat ett utvecklingsarbete men har inte komm it så långt att de idag lever upp till lagens intentioner. Även den andra hälften, som har ett utvecklat arbete, behöver kunskap om och förståelse för lagen.
  • Initialt är det alltså framförallt informations- och utbildningsinsatser som kommer att behövas. Brå bedriver idag utbildning som behöver utökas när fler förväntas efterfråga den. Nya, mer anpassade former av utbildningar behöver också tas fram som motsvarar de identifierade, ökade behoven.
  • Det kommer sannolikt även finnas motsvarande behov hos myndigheter, civilsamhällesorganisationer och näringsliv för att kunna förstå och ta till sig vad lagstiftningen innebär, och Brå kommer sannolikt vara den myndighet där de kunskaperna efterfrågas.
  • Det behövs ett verksamhetsnära, operativt stöd som Brå har goda erfarenheter av. Det är särskilt angeläget att rikta sådant stöd till kommuner med särskilda utmaningar när det gäller att bedriva ett kunskapsbaserat arbete.

Indirekt stöd: uppföljning och samordning

  • Brå föreslår att enkätundersökningarna till kommunerna även ska följa upp lagens efterlevnad på ett övergripande plan. Uppföljning genom mer kvalitativa metoder bör genomföras i ett urval kommuner. De samlade resultaten kan ge regeringen och riksdagen kunskap som kan användas för att fatta beslut kring det brottsförebyggande arbetet. Därtill ser Brå ett behov av att utveckla former för återkoppling till kommunerna.
  • När allt fler nationella aktörer utifrån skilda kunskapsdiscipliner och perspektiv stödjer utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet, ökar behovet av samsyn. Därför är nationell samordning av ökad vikt.

Fakta om publikationen

© Brottsförebyggande rådet 2024