Ungdomsrån
Antalet anmälda rån mot personer under 18 år har mer än fördubblats i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån har ökat kraftigt bland ungdomar. En oroande utveckling går att se när det gäller rånmisstänkta flickor i Stockholmsområdet.
I den här rapporten redovisas utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år över tid, geografisk fördelning avseende brottsplatser samt de misstänkta och brottsutsattas boende. Den beskriver också vilka som misstänks och vilka som utsätts, karaktären på brotten och ungdomars erfarenheter av personrån.
Ladda ner som pdf
Lyssna på Brås poddar om ungdomsrån
I samband med publiceringen av rapporten om ungdomsrån publicerar Brå tre nya avsnitt av podden Snacka om brott.
I del 1 berättar rapportförfattarna om resultaten från rapporten och hur utvecklingen av ungdomsrån har sett ut de senaste åren. I del 2 får vi möta Abbe, idag 18 år, som tidigare rånat andra unga. I del 3 berättar Kasper, 18 år, om sina erfarenheter av att ha blivit rånad, och det stöd han har fått efteråt.
Sammanfattning
Antalet ungdomsrån har ökat i hela landet
Brås rapport visar att både antalet anmälda rån mot personer under 18 år, och den självrapporterade utsattheten för rån bland ungdomar, har ökat under senare år. Antalet anmälda rån mer än fördubblades under perioden 2015–2019. År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner.
Även i studier där unga själva har fått rapportera om utsatthet för brott går det att se en kraftig ökning när det gäller ungdomsrån. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.
En majoritet av de som misstänks är pojkar
Majoriteten av alla som misstänks för ungdomsrån är pojkar. Antalet unga misstänkta har ökat sedan 2016 i samtliga åldrar, men den största ökningen står de som är 15 år och 16 år för. Två tredjedelar av de misstänkta 2015–2019 har utländsk bakgrund och många bor i socioekonomiskt utsatta områden.
Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Andelen ungdomsrån med maktutövning och förnedringsinslag har inte ökat
När de misstänkta för ett rån är enbart pojkar visar Brås kartläggning att andelen rån med maktutövning och förnedringsinslag förekommer i drygt en tredjedel av förundersökningarna. Vid en jämförelse mellan åren 2015 och 2019 framkommer att andelen ungdomsrån med maktutövning och förnedringsinslag inte har ökat under perioden, snarare tyder resultaten på en minskning.
I förundersökningar med minst en misstänkt flicka förekommer maktutövning och förnedringsinslag i ungefär två tredjedelar av fallen.
Det finns ingen juridisk definition av förnedringsrån, och inte heller någon tidigare forskning. Brå har därför tittat på sex kategorier av maktutövning och förnedringsinslag och analyserat förundersökningar om ungdomsrån utifrån dessa.
Mer maktutövning och förnedringsinslag när flickor rånar
Brå har gjort en fördjupad granskning av de rån där det finns minst en flicka misstänkt. Andelen flickor som misstänks för ungdomsrån har ökat från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm.
Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar. De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån.
Oro efter rån bland brottsutsatta och deras föräldrar
Det är vanligt att unga som blivit utsatta mår dåligt efteråt. Flera intervjuade föräldrar till brottsutsatta berättar också om rädsla och oro, hos både dem själva och deras barn, efter det rån som deras barn blivit utsatta för. De beskriver att deras barn exempelvis vill vara hemma tidigt på kvällarna, att de är rädda att stöta på någon av gärningspersonerna och att de till och med vill flytta. Flera av föräldrarna anger att de hade behövt mer stöd i sin föräldraroll.
Ungdomsrån i kommunerna
Antal ungdomsrån under perioden 2015-2019.
Ingen kommun vald
- Hela Sverige
- Polisregion Nord
- Polisregion Bergslagen
- Polisregion Mitt
- Polisregion Väst
- Polisregion Öst
- Polisregion Syd
- Polisregion Stockholm
Om rapporten
Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden. I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån.
Underlag för studien är Brås kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta. Rapporten vänder sig framförallt till brottsförebyggande aktörer som med ökad kunskap ska kunna sätta in rätt åtgärder mot den här typen av kriminalitet.
Är du ung och blivit utsatt för rån?
Här kan du få stöd och hjälp:
- Brottsofferjouren är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som ger stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga.
- Brottsoffermyndigheten har en särskild webbplats för barn och unga som varit utsatta för brott, Jag vill veta.
- Stödcentrum för unga brottsutsatta
Flera kommer har stödcentrum för unga brottsutsatta. Du kan få råd, samtalsstöd och praktiskt hjälp i kontakt med polis, åklagare och försäkringsbolag. Vänd dig till din kommun för mer information.
Fakta om publikationen
Författare: Anna Öström och Sara Jonsson
© Brottsförebyggande rådet 2024
ISBN 978-91-88599-52-0
urn:nbn:se:bra-1020
Rapport 2021:19
