Politikernas trygghetsundersökning 2021

I PTU får förtroendevalda svara på frågor om självrapporterad utsatthet under det föregående kalenderåret. Det innebär att PTU 2021 behandlar utsatthet under 2020. Utsattheten redovisas i andel utsatta personer, förutom i avsnittet om sammanhang, förövare och motiv då den redovisas i andel händelser.

Total utsatthet

• Totalt uppgav 26 procent av de förtroendevalda att de under 2020 blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld.

• Andelen utsatta förtroendevalda var större under valåren 2018 och 2014, jämfört med de mellanliggande åren 2020, 2016 och 2012. Av de mellanliggande åren var andelen störst 2016. Mönstret och nivåerna är likartade för kvinnor och män, men könsskillnaden var något större 2018 och 2020, jämfört med tidigare år. År 2018 och 2020 uppgav en något större andel kvinnor än män att de utsatts.

• Totalt uppgav 14 procent av de som utsattes under 2020 att det gällde ett tillfälle, 52 procent att det skedde två–fem gånger och 34 procent att de utsattes sex gånger eller fler.

• Totalt 28 procent av de kvinnliga förtroendevalda och 25 procent av de manliga uppgav att de blev utsatta för minst en händelse under 2020.

• Yngre förtroendevalda är mest utsatta enligt enkätsvaren, och därefter minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. Av de förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger 39 procent att de utsattes under 2020, jämfört med 13 procent i den äldsta åldersgruppen (70 år och äldre).

• En något större andel förtroendevalda med utländsk bakgrund uppger att de utsattes under 2020, jämfört med dem med svensk bakgrund (29 respektive 26 procent).

• Andelen utsatta under 2020 var störst inom Miljöpartiet (33 procent) och minst inom Socialdemokraterna och Kristdemokraterna (24 procent vardera). Även Sverigedemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Vänsterpartiet hade en något större andel utsatta än genomsnittet (26 procent), medan Centerpartiet hade en mindre andel utsatta än genomsnittet.

• Utsattheten är större bland förtroendevalda i riksdagen än i kommun- och regionfullmäktige, bland de som har uppdrag i en styrelse jämfört med fullmäktige, och bland de som har en ordförandepost.

• Andelen utsatta förtroendevalda med uppdrag inom kommunfullmäktige 2020 var störst i storstadskommunerna (Stockholm, Göteborg och Malmö), där knappt hälften (47 procent) av de förtroendevalda uppgav att de hade blivit utsatta. Andelen utsatta var minst i pendlingskommuner nära större städer, och pendlingskommuner nära mindre städer/tätorter (21 procent vardera).

• Utsattheten är större ju mer exponerade de förtroendevalda är (i vilken grad de är aktiva i sociala medier, i vilken grad de är omskrivna eller omtalade i medier och i vilken grad de upplever sig vara kända av allmänheten).

Hot och trakasserier

• År 2020 uppgav 25 procent av de förtroendevalda att de blivit utsatta för någon form av hot eller trakasserier på grund av sitt förtroendeuppdrag.

• Utsattheten för hot och trakasserier är större under valåren jämfört med de mellanliggande åren. Störst var andel under valåret 2018 (32 procent).

• Totalt uppgav 27 procent av kvinnorna och 24 procent av männen att de utsattes för hot eller trakasserier under 2020. Mönstret över tid har sett likadant ut för både kvinnor och män, men sedan 2018 är andelen högre bland kvinnor.

• Den vanligaste händelsen 2020 var hot och påhopp via sociala medier, liksom tidigare år. Totalt 16 procent av de förtroendevalda uppgav att de utsattes för detta.

Våld, skadegörelse och stöld

• År 2020 uppgav 3,4 procent av de förtroendevalda att de blivit utsatta för någon form av våld, skadegörelse eller stöld på grund av sitt förtroendeuppdrag.

• Andelen som utsatts för detta har varit större under valåren, jämfört med de mellanliggande åren.

• Vid samtliga tidigare undersökningar har andelen utsatta varit större bland män än bland kvinnor. År 2020 var dock andelen i princip densamma (3,5 respektive 3,4 procent).

• Den vanligast förekommande formen av våld är knuffar och liknande. Det är betydligt mer ovanligt att de förtroendevalda uppger att de blivit utsatta för grövre våld i form av slag, sparkar eller liknande, eller våld med vapen.

Korruptionsförsök

• Sammantaget uppgav 2,8 procent av de förtroendevalda att de utsattes för någon form av korruptionsförsök under 2020.

• Andelen utsatta var något större 2012–2016, jämfört med 2018 och 2020.

• En större andel kvinnor än män uppgav att de utsattes för korruptionsförsök 2020 (3,1 respektive 2,6 procent). Det gäller även tidigare år, med undantag för 2018 då kvinnor och män utsattes i lika hög grad.

• Den vanligaste formen av korruptionsförsök är vänskapskorruption – att någon i den förtroendevaldas närhet försökt utnyttja deras relation för att få någon fördel.

Sammanhang, förövare och motiv

• Vid de flesta händelser under 2020 var förövaren okänd eller anonym.

• I de fall den utsatta hade en uppfattning om förövaren rör det sig oftast om en man som uppskattas vara 45–64 år gammal, som agerar ensam och som uppfattas som en förargad medborgare.

• I ungefär hälften av händelserna förknippas förövaren med någon form av grupp, enligt den utsatta personen, och då oftast en högerextremistisk eller rasistisk grupp.

• Händelsen förknippas oftast med en särskild politisk fråga som den utsatta varit engagerad i – många gånger frågor om integration, flyktingmottagande och rasism.

• I de flesta fall uppger den utsatta att förövarens främsta motiv var att förödmjuka eller förolämpa honom eller henne.

• Totalt uppgav 7 procent av de utsatta 2020 att det förekom något muntligt, skriftligt eller fysiskt angrepp av sexuell karaktär vid händelsen eller någon av händelserna. Här framkommer en tydlig könsskillnad då det var 11 procent av de utsatta kvinnorna som uppgav detta, medan motsvarande andel för män var 3,0 procent.

Förtroendevalda får även svara på en fråga om konsekvenserna av utsatthet och oro under det föregående kalenderåret. Det innebär att PTU 2021 behandlar konsekvenserna under 2020. Konsekvenser av utsatthet och oro redovisas i andel av de förtroendevalda totalt, och i andel av de utsatta personerna.

Konsekvenser bland samtliga förtroendevalda

• Totalt uppgav 26 procent av samtliga förtroendevalda att de under 2020 påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen i sina överväganden eller i faktiska handlingar, på grund av utsatthet eller oro för att utsättas.

• Andelen som uppgav någon form av konsekvens ökade från 20 procent 2012 till 26 procent 2016. Därefter låg den på samma nivå under 2018 och 2020.

• Av kvinnorna uppgav 31 procent att de påverkades av utsatthet eller oro över att utsättas under 2020, jämfört med 23 procent av männen.

• Den vanligaste konsekvensen är att man undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, vilket 17 procent av samtliga förtroendevalda uppgav att de gjorde 2020. Det är främst denna typ av konsekvens som ökat över tid.

Konsekvenser bland utsatta förtroendevalda

• Konsekvenserna bland de förtroendevalda som utsattes för någon typ av händelse under 2020 fördelas enligt samma mönster som bland samtliga förtroendevalda, men ligger på högre nivåer.

• Av de som utsattes under 2020 uppgav 46 procent att de påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen i sina överväganden eller i faktiska handlingar. Andelen har ökat sedan 2012 då den var 40 procent.

• Bland de utsatta kvinnorna uppgav 53 procent att de påverkades av utsatthet eller oro under 2020, jämfört med 41 procent av männen.

• Den vanligaste typen av konsekvens är att man undviker att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga. Bland de utsatta uppgav 32 procent att de självcensurerade sig i något sammanhang som är kopplat till förtroendeuppdraget.

• De som undvek att engagera sig eller uttala sig i en specifik fråga, på grund av utsatthet och/eller oro, uppgav att det oftast gällde rasism, invandring, migration och integration. Andra ämnen var covid-19-pandemin och vaccineringen, jämställdhet och feminism, klimatet, nedläggning av olika samhällsinrättningar, skola och vård och omsorg.