Narkotikamarknader

En studie av smuggling, gatuförsäljning, internethandel och köpare

I denna rapport redovisas en studie av narkotikamarknader i Sverige. Rapporten ger en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning samt internetförsäljning och köpare på olika marknader.

Rapporten visar att smugglingen har professionaliserats och att distributionsleden blivit färre under senare år. De krypterade kommunikationslösningarna beskrivs som en förutsättning för utvecklingen och som central för alla delar av narkotikahandeln.

Ett annat resultat är att fler kriminella nätverk än tidigare strävar efter att kontrollera lokala narkotikamarknader i vissa bostadsområden. Konkurrensen om platser leder till högre konfliktnivåer, men rapporten visar också att narkotikahandeln bygger på gränsöverskridande samarbeten mellan aktörer i kriminella miljöer.

Tillgängligheten av narkotika för köparna har ökat till följd av att fler digitala och fysiska marknadsplatser etablerats och serviceinriktade leveransmetoder blivit vanligare.

I rapporten presenteras också Brås rekommendationer och förslag till åtgärder.

Sammanfattning

Organisatörer på plats utomlands underlättar smugglingen

Fler kriminella nätverk än tidigare kan kontrollera flera led av distributionskedjan, vilket beror på att de transnationella organisationsstrukturerna har utvecklats. Under senare år har ett större antal svenska kriminella etablerat sig som organisatörer i ”hubbar” – europeiska transitländer– och i länder där narkotika produceras. Dessa organisatörer köper upp stora partier med narkotika och koordinerar transporten till Sverige. Smugglingsaktörernas kapacitet att föra in narkotika till Sverige bidrar till hierarkier i de svenska kriminella miljöerna.

Internetförsäljningen utgör en mindre, men växande, del av narkotikamarknaden

Flera indikatorer pekar mot att tillgången på narkotika ökat i Sverige under de senaste tio åren. Internetförsäljningen har etablerats i Sverige under det senaste decenniet. Med internetförsäljningen avses beställningar av narkotika som sker på nätet och levereras med post. Försäljningen på internet utgör en relativt liten del av den totala narkotikamarknaden (mellan 3 och 14 %), men är en växande marknad.

Olika försäljningsformer på olika platser i landet

Öppen gatuförsäljning i socialt utsatta områden och köp på Darknet förekommer på skilda platser i landet. I södra Sverige, och i synnerhet i Skåne, finns betydligt fler identifierade platser med öppen gatuförsäljning än i andra län. Både till antal och per capita. Antalet Darknetköpare är överrepresenterade i förhållande till befolkningsmängden i norra Sverige. Rapporten visar också att många Darknetköpare bor i studentbostadsområden på universitetsorter, både i norra och i södra Sverige. De geografiska mönstren speglar sannolikt relationen mellan tillgång och efterfrågan.

Mobilförsäljning står för merparten av försäljningen

Den öppna gatuförsäljningen står numera sannolikt för en mindre del av den totala narkotikaförsäljningen som utgår från socialt utsatta områden. De flesta narkotikaöverlåtelserna sker genom mobilförsäljning, dvs kontakter i telefon eller genom krypterade appar. Mobilförsäljningen riktar sig till kunder både i det aktuella bostadsområdet och på andra platser. Leveranserna sker genom att säljarna möter upp köpare eller genom utkörning till kunder utanför området. Sociala medier är en annan viktig mötesplats för säljare och nya kunder.

Kontroll över lokala marknader en viktig förutsättning för narkotikahantering

Narkotikaförsäljning som är baserad i socialt utsatta områden ”styrs” ofta av kriminella nätverk som gör anspråk på att ”äga” platsen. Nätverkens förmåga att kontrollera platser i socialt utsatta områden är en viktig förutsättning för alla delar av narkotikahanteringen – försäljningen, smugglingen, förvaringen och distributionen. Kontrollen över området etableras genom olika typer av brottslighet.

En förutsättning för att sälja narkotika i socialt utsatta områden är att säljarna köper in och säljer den narkotika som tillhandahålls eller sanktioneras av det dominerande kriminella nätverket i det aktuella området. Det handlar om narkotika som nätverket själva smugglat till Sverige eller köpt in från distributörer som är baserade i Sverige. Om narkotika förvärvats på annat sätt utgår ofta ersättning till nätverkets ledande individer. I gengäld erbjuds ofta visst beskydd och hjälp med medling i konflikter. Olika typer av narkotika regleras olika hårt.

Vissa platser anses ha mer stabila dominansförhållanden, medan andra har återkommande stridigheter om makt och revir. Våld används numera i ett tidigare skede av konflikterna, till följd av att fler ostrukturerade förortsbaserade nätverk börjat ägna sig åt narkotikasmuggling och försäljning.

Konkurrensen om platser kan resultera i att annan brottslighet i området ökar (rån, stölder och utpressning) samt att nätverk i storstäderna utlokaliserar verksamheter till andra platser i Sverige.

Olika villkor för narkotikaförsäljning via internet jämfört med gatuförsäljning

Villkoren för de som säljer narkotika via internet skiljer sig från de villkor som gäller i socialt utsatta områden.

Internetmarknaden bygger på etablerade och opersonliga betalnings- och recensionssystem istället för hot om våld och indrivning. Många av säljarna har inga direkta kopplingar till kriminella miljöer. Ett skäl till det kan vara att en väsentlig del av narkotikan som säljs på svenska webbsidor har köpts in från internationella Darknetsajter – och inte från svenska distributörer och kriminella nätverk. Säljarna är anonyma för köparna och konkurrerar om kunderna utifrån service, kvalitet och pris. Administratörerna på Darknet tar en viss procent av transaktionerna, kan förbjuda försäljningen av vissa preparat och tillåter inte reklam för andra webbsidor. Inom dessa ramar kan säljarna välja själva hur och till vem de säljer narkotika. Internetsäljarna arbetar ofta ensamma med verksamheten, eller med hjälp av några få närstående. Flera av internetsäljarna är kvinnor. De småskaliga försäljarna har dock under senare tid fått konkurrens av mer välorganiserade grupper. Darknetmarknadsplatserna fungerar också som en grossistmarknad för etablerade distributörer och gatusäljare.

Internetköparna har högre inkomster och högre utbildning

Internetmarknaden har också en annan kundkrets än gatumarknaden.

I studien jämförs köparna på de olika marknaderna och visar vad som karaktäriserar de narkotikaköpare som upptäcks och utreds av rättsväsendet i förhållande till de köpare som inte gör det. Till skillnad från de narkotikamisstänkta har Darknetköparna enbart observerats i samband med en underrättelsekartläggning och alltså inte upptäckts i samband med en brottsutredning.

De flesta Darknetköpare och narkotikamisstänkta är män. Betydligt fler Darknetköpare har svensk bakgrund – jämfört med de narkotikamisstänkta. Nästan alla identifierade Darknetköpare hade svenskt medborgarskap, medan var femte narkotikamisstänkt saknade svenskt medborgarskap.

De narkotikamisstänkta har sammantaget sämre socioekonomiska förutsättningar än de identifierade Darknetköparna. Darknetköparna har överlag även högre utbildningsnivå än de narkotikamisstänkta. En betydligt större andel av de narkotikamisstänkta har även misstänkts för andra brott.

Frågor och svar om rapporten

Vad har Brå undersökt?

Brå har studerat narkotikamarknader i Sverige avseende narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning samt internetförsäljning och köpare på olika marknader.

Hur har undersökningen gjorts?

Rapporten baseras på en genomgång av underrättelsedokument, förundersökningar om narkotikabrott och narkotikasmugglingsbrott samt på intervjuer med personer med egna erfarenheter av narkotikabrottslighet, experter och tjänstemän på Polismyndigheten, Tullverket och Socialtjänsten. Brå har också bearbetat och analyserat kvantitativa uppgifter från polisens underrättelsekartläggningar av Darknetköpare, försäljning på Darknet och öppen gatuförsäljning i socialt utsatta områden.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Studien visar att kontakterna mellan svenska narkotikaaktörer och aktörer i utlandet har underlättats under senare år genom nya organisationsmönster. Smugglingen har effektiviserats med hjälp av utlokaliserade svenska organisatörer i centrala transitländer.

Den visar också att kriminella nätverk strävar efter att styra narkotikamarknaden på vissa geografiska platser. Tidigare ansågs sådana revir tillhöra ovanligheterna. Konkurrensen om platser leder både till högre konfliktnivåer mellan nätverken samt till att nätverk i storstäderna expanderar och utlokaliserar verksamheter till andra platser i Sverige.

Vidare har tillgängligheten till narkotika förändrats för köparna. Nya försäljningsplatser har etablerats på internet, samtidigt som sociala medier och krypterade appar har förenklat kundrekryteringen och marknadsföringen för gatusäljarna. Vissa leveransmetoder har blivit vanligare under senare år – såsom utkörning av narkotika och överlåtelser via posten.

Vad kan resultaten användas till?

I rapporten ges också förslag till åtgärder, gällande exempelvis digital kommunikation, smuggling, kriminellt kontrollerade områden och långsiktig kunskapsförsörjning, som kan implementeras hos myndigheter och organisationer som arbetar med att bekämpa narkotikahandel.

Så ser narkotikamarknaden ut i Sverige

Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. Brå presenterar här fakta och analys om dagens narkotikamarknad. Från konferensen Råd för framtiden i Gävle 2022.

Om rapporten

I denna rapport redovisas en studie av narkotikamarknader i Sverige som Brottsförebyggande rådet (Brå) har genomfört på uppdrag av regeringen. Brås undersökning ger en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning, internetförsäljning och köpare på olika marknader.

Rapporten baseras på underrättelsedokument, förundersökningar om narkotikabrott och narkotikasmugglingsbrott samt på intervjuer.

Kontakt

Katharina Tollin, katharina.tollin@bra.se, 08-527 58 537

Li Hammar, li.hammar@bra.se, 08-518 32 429

Anna Jonsson, anna.jonsson@bra.se, 08-527 58 405

Fakta om publikationen

Författare: Katharina Tollin, Li Hammar och Anna Jonsson

© Brottsförebyggande rådet 2024

urn:nbn:se:bra-1001

Rapport 2021:10