Tillsammans mot organiserad brottslighet
Exemplet Blekinge
I Sverige finns en lång tradition av att myndigheter och kommuner går samman för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Med det är mindre vanligt med sådana samarbeten mot organiserad och ekonomisk brottslighet. Den här rapporten handlar om ett nätverk för samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete i Blekinge.
Ladda ner som pdfDen här publikationen går att beställa
Bakgrund
Andra myndigheter än polisen bedömdes ha de skarpaste verktygen
Ungefär samtidigt som Sverige på nationell nivå mobiliserade mot organiserad brottslighet tog Polismyndigheten i Blekinge län 2009 initiativ till ett nätverk: Myndigheter och kommuner skulle börja arbeta tillsammans mot organiserad brottslighet. Dessutom kom mycket av arbetet att handla om ekonomisk brottslighet.
Bakom initiativet fanns insikten om att polisens verktygslåda inte längre räckte till. När nätverket inledde sin verksamhet var det framför allt ”kriminella” mc-klubbar som var i centrum. Blekinge hade påfallande många etableringar och i någon kommun fanns det till och med tre klubbar. Polisen insåg att det var kommunen som var ansvarig för byggnadstillstånd och kunde agera mot felaktig användning av klubblokaler och otillåtna ändringar av byggnader. Den kommunala räddningstjänsten kunde ingripa mot bristande brandsäkerhet. På miljö-och hälsoskyddsområdet har kommunerna stora befogenheter. Genom det kommunala planmonopolet regleras användningen av mark och fastigheter.
Slutsatsen var att kommunerna har en större roll för att motverka mc-etableringar än polisen. När analysen sedan gick över till andra problemområden såsom svartarbete, bidragsbrott, obetalda skatter och böter var det andra myndigheter än polisen som bedömdes ha de skarpaste verktygen.
Slutsatser
Nätverket har skapat en väl fungerande samverkan med kontinuitet sedan 2009, som av deltagarna beskrivs leda till effektivitet i linjeverksamheten och ökad kompetens.
- Utan nätverket hade myndigheter och kommuner gjort färre insatser mot organiserad brottslighet och på ett mindre effektivt sätt använt sina ordinarie verktyg för att agera mot brottsligheten.
- Deltagarna har lärt sig mycket om varandra i fråga om organisation, uppdrag och förmåga. Inte minst kommunerna har fått ökad insikt om vad de kan göra samtidigt som deras roll stärkts i nätverket.
- Nätverket har visat sig utgöra en uthållig kraft för att förebygga en brottslighet som till stor del är dold och för vilken det sällan finns ett medialt och politiskt tryck att motverka. Samtidigt är det en allvarlig brottslighet som kan få stora konsekvenser för samhället om den tillåts växa. Ett sådant tecken är i dag vågen av skjutningar och sprängningar på flera håll i landet.
- Nätverket har förmåga att snabbt kraftsamla mot identifierade problem.
- Utvecklingsbehov som identifierats är att genomföra gemensamma lägesbilder, vilket är viktigt för att kunna göra prioriteringar. Nätverket vill även utveckla sitt genomförande av orsaksanalyser och sitt uppföljnings-och utvärderingsarbete.
Det talas ofta om samverkan i det brottsförebyggande arbetet, men det är inte så lätt att få svar på hur det rent praktiskt ska gå till. Här beskriver vi hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskapsbaserat arbetssätt.
Fakta om publikationen
Författare: Lars Korsell, Brå, och Annie Lees, Länsstyrelsen i Blekinge län
© Brottsförebyggande rådet 2024
ISBN 978-91-88599-37-7
urn:nbn:se:bra-944
