Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet

En rapport om välfärdsbrott med felaktiga intyg

Felaktiga intyg utnyttjas för utbetalningar från myndigheterna inom välfärdssystemet. Beslut på en myndighet påverkar beslut på en annan, och får dessutom konsekvenser även på längre sikt. Rapporten identifierar problem och presenterar förslag till åtgärder. Den vänder sig såväl till beslutsfattare som till handläggare och utredare.

Denna publikation finns endast tillgänglig för nedladdning

Summary of the report in English

Denna rapport fokuserar på felaktiga intyg och på hur välfärdssystemet hänger ihop. Ett centralt syfte är att identifiera glapp i systemet som gärningspersoner utnyttjar. Genom att täppa till dessa glapp förebyggs brott – och därmed värnas också förtroendet för systemet.

Finns även i en kortversion

De viktigaste förebyggande förslagen ur rapporten

Myndigheterna måste ha relevanta kontrollmoment redan i handläggningen där rätten till ett bidrag prövas. Här kan erfarenheter från myndighetens egna kontrollutredare och andra myndigheter användas för att öka kontrollkompetensen. Behovet är särskilt stort vid bidrag till arbetsgivare (företag).
Lagen om underrättelseskyldighet kan användas mer än i dag och bör utvidgas till att omfatta alla välfärdsbrott. Det skapar frustration när en myndighet upptäcker brott mot en annan myndighet, men inte får lämna vidare denna information Här kan informationsflödet – och därmed också kontrollen – bli mer effektivt.
Intygsgivare bör ersättas i den mån det går, här har särskilt Skatteverket en viktig roll. Om månadsuppgift införs ökar möjligheten att upptäcka felaktiga kontrolluppgifter, och förlängningen också välfärdsbrott.