Politikernas trygghetsundersökning (PTU) 2023 beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda under valåret 2022. Rapporten ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts och av vem samt vad motivet kan ha varit.
I denna rapport redogörs utförligt för de tekniska aspekterna av Politikernas trygghetsundersökning (PTU). I rapporten redogörs för frågeformulärets uppbyggnad, undersökningens genomförande och möjliga felkällor, liksom vad som gjorts för att minimera effekterna av eventuella felkällor.
Nationella trygghetsundersökningen (NTU) är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning. Underlaget består av ungefär 64 000 personer som genom post- och webbenkäter har svarat på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.
I denna rapport redogörs utförligt för de tekniska aspekterna av Nationella trygghetsundersökningen (NTU). I rapporten redogörs för frågeformulärets uppbyggnad, undersökningens genomförande och möjliga felkällor, liksom vad som gjorts för att minimera effekterna av eventuella felkällor.
Den här kortanalysen beskriver gärningspersonernas kön, ålder och relation till de utsatta vid misshandel, hot, sexualbrott och personrån. De datakällor som används är uppföljningsintervjuerna från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för åren 2019–2021, (som avser utsatthet 2018–2020) samt brottsmisstankar ur registret över misstänkta personer för åren 2018–2020.
Här presenteras tabeller för de kommunala resultaten från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2017–2022, samt ett metodstöd för användning av statistiken. Metodstödet beskriver hur resultaten tagits fram samt vad som är bra att känna till vid tolkning och användning av resultaten.
Den här kortanalysen syftar till att redovisa ett urval av resultaten från de uppföljningsintervjuer som genomförs inom ramen för Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022. För att kunna studera resultat för flera år inkluderar kortanalysen även resultat från uppföljningsintervjuerna till NTU 2019–2021. Resultat från uppföljningsintervjuerna 2019 och 2020 har tidigare publicerats i separata kortanalyser, medan resultat från 2021 publiceras för första gången i samband med denna kortanalys.
Skolan är en av de vanligaste platserna som elever utsätts för brott på. Syftet med den här kortanalysen är att studera vilka skolfaktorer som kan påverka elevers risk att utsättas för hot eller våld i skolmiljö. Skolfaktorer kan handla om allt från skolans storlek till den samlade uppfattningen om relationen mellan lärare och elever på skolan.
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
The overall purpose of this survey is to describe trends over time in self-reported exposure to crime and participation in crime among students in year 9. Year 9 is the final year of compulsory education in Sweden, with students aged 15–16. The report is descriptive in nature and therefore does not provide answers as to underlying factors behind being a victim of crime or committing crime. More detailed analyses and explanations of the results may instead be presented in other more in-depth studies.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.