23 september, 2024
Nu har det gått mer än ett år sedan lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete trädde i kraft. Emelie Eriksson från Brås praktiknära stöd-team berättar om hur hon och hennes kollegor hjälper Sveriges kommuner att leva upp till den nya lagen.
Det har varit en intensiv vår för Emelie Eriksson och hennes kollegor i Brås praktiknära stödteam. Sedan lagen om kommuners brottsförebyggande arbete infördes förra året har gruppen arbetat med att öka medvetenheten kring lagen, och har i samarbete med länsstyrelserna identifierat vilka kommuner som kan behöva stöd för att leva upp till lagen och även börjat fördela stödet.
– Just nu stöttar vi runt 50 kommuner och nu i höst tar vi ett omtag i hopp om att nå ut till ännu fler. Målet är att cirka 60 kommuner ska ha fått stöd av oss när året är slut, säger Emelie.
Enligt lagen ska alla kommuner arbeta brottsförebyggande på ett kunskapsbaserat och systematiskt sätt. I praktiken innebär det att skapa en lägesbild över brottsproblematiken, analysera orsakerna och ta fram en åtgärdsplan. Alla kommuner ska också ha en samordnare för det brottsförebyggande arbetet och verka för att brottsförebyggande frågor hanteras i ett lokalt strategiskt råd. För att följa lagen skulle allt detta ha varit på plats senast den 1 juli 2024.
– Men så ser det inte ut. Många är på god väg, men det kommer att ta tid innan alla kommuner har en beslutad lägesbild och åtgärdsplan på plats, säger Emelie.
Att en kommun inte lever upp till lagen ska inte likställas med hög förekomst av brott eller särskilt utsatta områden. Storstadskommuner, som Stockholm och Malmö, hade redan innan lagen tillkom ett långt framskridet brottsförebyggande arbete. Snarare är det mindre kommunerna som behöver mest stöd för att nå upp till lagens krav. Utmaningar kring organisation och förståelse från ledningen är i särklass den största utmaningen som kommunerna ber om stöttning i, exempelvis hur kommunen ska stärka det interna samarbetet genom att involvera flera viktiga kommunala förvaltningar i det brottsförebyggande arbetet. En annan vanligt förekommande stödinsats är att coacha den brottsförebyggande samordnaren i exempelvis framtagandet av lägesbilden.
– Många är glada över det stöd de får från Brå och det blir en spark i baken att komma i gång med arbetet. Efter årets slut kommer vi att följa upp vad stödet haft för effekter och hur kommunernas upplevelser ser ut, berättar Emelie.
– För egen del är det väldigt roligt och utvecklande att jobba med kommunerna, att förstå kommunen som organisation och hur olika förutsättningar kommuner har att jobba brottsförebyggande, avslutar hon.
Regeringen har gett Brå i uppdrag att ge ett praktiknära och behovsanpassat stöd till Sveriges kommuner. Stödet till kommunerna sker i samverkan med länsstyrelserna.
Brå har en e-post och stödtelefon där du som arbetar i kommun kan ställa frågor kring lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, lokalt brottsförebyggande arbete och vilka stödinsatser Brå kan bidra med.