Coping Power Program ska förebygga att barn med normbrytande beteende hamnar i kriminalitet

– Coping Power Program är i grunden en amerikansk metod som visat goda resultat i internationella studier då det gäller minskat aggressivt utagerande beteende. Vi har nu översatt behandlingen som riktar sig till barn till svensk kontext och kompletterar metoden med redan etablerad föräldraträning. Det är den enda metoden som prövats vetenskapligt i Sverige, där man kombinerar behandling för barn och deras föräldrar, när det gäller att minska barnets normbrytande beteende, säger Maria Helander.

Behandlingen för barnen innebär gruppsessioner där de får ta del av kognitiv beteendeterapi (KBT). Barnen får bland annat lära sig att känna igen känslor, reglera och lära sig strategier för att hantera sin ilska, problemlösning, träna konsekvenstänk, hur hen blir en bra kompis, hur hen kan stå emot grupptryck och droger etcetera. Behandlingarna sker främst via övningar, rollspel och andra liknande behandlingsformer. Samtidigt deltar föräldrarna i ett föräldraträningsprogram så som exempelvis KOMET eller Community Parent Education (COPE).

Coping Power Program riktar sig till barn i skolålder, oftast mellan 8–12 år. Barn som erbjuds att delta i CPP är redan i kontakt med barnpsykiatrin eller kommunal verksamhet så som socialtjänsten.

– Inför val av behandlingsmetod är det viktigt att behandlingsplaneraren gör en strukturerad bedömning. Ibland räcker det med föräldraträning men i mer komplicerade fall där man ser att barnet har egna svårigheter, kan det vara bra att lägga till barnträning. Då kan en metod som Coping Power Program vara värd att testa, menar Maria Helander.

Implementeringsprojekt för att säkerställa att metoden fungerar i Sverige

Karolinska institutet, med Maria Helander som forskningsledare, driver nu ett implementeringsprojekt, som är ett första steg mot målet om att tillgängliggöra Coping Power Program i Sverige, för verksamheter som möter barn med allvarligt utagerande aggressivt beteende. Implementeringsprojektet ska säkerhetsställa att behandlingen fungerar i det dagliga praktiska arbetet ute i verksamheterna. Maria tränar upp gruppledare i metoden, så att de kan genomföra behandlingar i sina kommuner och regioner.

– De som utbildas i metoden är behandlare som redan idag arbetar med behandling inom barnpsykiatrin eller kommunal verksamhet. De ska ha tidigare erfarenhet från att ha arbetat med andra föräldraträningsprogram, säger Maria Helander.

Antisocial utveckling kan leda till kriminalitet

En förhoppning är att metoden ska bidra till att minska barns risk för antisocial utveckling, som kan leda till kriminalitet. Anders Bolund arbetar som utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå) med fokus på hur vi kan förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Även han betonar vikten av att tidigt arbeta med barn som visar ett normbrytande beteende, för att hjälpa dem att hamna på rätt bana i livet.

– Vi behöver kontinuerligt utveckla oss i takt med att samhället utvecklas och hitta arbetssätt och behandlingar som fungerar. Coping Power Program (CPP) ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd ”Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott", som ett exempel på färdighetsträningsprogram som bör användas. Med hjälp av Karolinska Institutets implementeringsprojekt har vi nu möjlighet att se hur den här metoden kommer att fungera i praktiken. Det ska bli intressant att följa, säger Anders Bolund.