Brå medverkar i Almedalen

Hur arbetar polis och åklagare mot köp av sexuell tjänst? Hur fungerar samverkan mellan socialtjänst och polis? Vilka är personerna i anmälda köp av sexuell tjänst och hur har köpen initierats och genomförts? Finns koppling till människohandel, koppleri eller människoexploatering?

Den svenska sexköpslagstiftningen infördes för drygt 20 år sedan. Då var Sverige det första land i världen som gjorde det olagligt att köpa sexuella tjänster, men inte att sälja dem. Brå har studerat rättsväsendets hantering av sexköpsbrott från anmälan till dom samt samverkan mellan rättsväsende och socialtjänst.
Sexköpsbrottslighet förekommer på ett flertal olika arenor: eskortsidor, sugardejtingsidor, andra internetarenor, massagesalonger och offentliga platser. Polisens arbete riktar sig i första hand mot sexköp med koppling till människohandel och koppleri och bedrivs ofta insatsbaserat. Borde arbetet breddas och bedrivas mer kontinuerligt? Behövs en enhetlig struktur över landet?
En stor andel anmälda sexköp klaras upp. Men utreds brotten tillräckligt eller finns det skäl att oftare undersöka försvårande omständigheter?

Föreslagen lagstiftning föder förväntan på kommunerna – vilken? Hur vässas brottsförebyggande arbete, och görs mer effektivt? Vilket direkt stöd behövs, och varifrån är det tänkt att komma?

Under 2023 kan kommuner enligt lag få ansvar att förebygga brott. Syftet är att ge förutsättningar för effektivt brottsförebyggande arbete, genom att ställa krav på att detta ska ske på ett kunskapsbaserat sätt och i samverkan.
Vad innebär lagförslaget för kommuner och deras samverkansparter? Vad kan lokala brottsförebyggare göra för att möta lagkraven? Hur påverkas kommuner av föreslagen kommunlagstiftning? Vilken förberedelse behövs? Vilka aktörer kan involveras och samverka i det brottsförebyggande arbetet – hur påverkas polisen av lagförslaget? Och hur kan samverkan mellan olika aktörer stärkas i och med detta?

Var fjärde förtroendevald i riksdag, kommun och region uppger att de utsatts för trakasserier, hot eller våld. Få polisanmäler, varför? Vad leder denna utsatthet till – undviks engagemang, eller uttalanden, i specifika frågor? Hur påverkar dessa händelser vår demokrati?

Förtroendevaldas tillgänglighet och synlighet är viktiga faktorer för att stärka demokratin, men risken att utsättas för hot och hat ökar när den förtroendevalda är aktiv i debatt och i sociala medier. Det leder bland annat till ökad självcensur. Vad kan stegrad utsatthet bero på och vilka konsekvenser får det för demokratin? På vilket sätt blir ”nättrollen” demokratistörande, och hur kan hot och hat på nätet hanteras i ett samhälle där nätet och tvivelaktiga källor utgör en allt större del av vår mediekonsumtion? Är ovanstående mer märkbart under ett valår? Vad görs för att förebygga denna brottslighet?

Var fjärde förtroendevald i riksdag, kommun och region uppger att de utsatts för trakasserier, hot eller våld. Få polisanmäler, varför? Vad leder denna utsatthet till – undviks engagemang, eller uttalanden, i specifika frågor? Hur påverkar dessa händelser vår demokrati?

Förtroendevaldas tillgänglighet och synlighet är viktiga faktorer för att stärka demokratin, men risken att utsättas för hot och hat ökar när den förtroendevalda är aktiv i debatt och i sociala medier. Det leder bland annat till ökad självcensur. Vad kan stegrad utsatthet bero på och vilka konsekvenser får det för demokratin? På vilket sätt blir ”nättrollen” demokratistörande, och hur kan hot och hat på nätet hanteras i ett samhälle där nätet och tvivelaktiga källor utgör en allt större del av vår mediekonsumtion? Är ovanstående mer märkbart under ett valår? Vad görs för att förebygga denna brottslighet?

Sverige har drabbats av skolattacker och stenkastning. Den digitala utvecklingen innebär att allt fler yngre personer lättare kan del av våldsbejakande extremistiska budskap. Vad kan samhället göra för att bemöta ungas radikalisering?

Säkerhetspolisen ser i informationsflödet fler unga tonåringar som uttrycker att de mår dåligt, refererar till terrorister och olika typer av attentat och uttrycker vilja att ”göra något”. I flera fall har Säkerhetspolisen sett en koppling mellan psykisk ohälsa och mottagligheten för propaganda. Det är också allt yngre personer som tar del av våldsbejakande budskap och instruktioner kring hur vapen och sprängmedel kan tillverkas. Utvecklingen späs på av digitala plattformar där olika drivkrafter kan kombineras. Regeringen har i juni tillsatt en utredning som ska utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. CVE har parallellt fått ett regeringsuppdrag att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i skolan. Välkommen till ett samtal med CVE, Säkerhetspolisen, Doku och Expo om vad samhälle kan göra för att bemöta ungas radikalisering.

Hur rustas Sverige mot våldsbejakande extremism? Hur ska man arbeta med att förebygga våldsbejakande extremism på nationell, regional och lokal nivå?

Representanter för CVE berättar om delar av verksamheten. Centret, som ligger inom Brottsförebyggande rådet, har sedan starten 2018 ett mobilt stödteam som vägleder yrkesverksamma personer i frågor som rör våldsbejakande extremism. Mobila stödteamet driver också en nationell stödtelefon dit professionella kan vända sig med frågor. CVE är i färd med att ta fram ett metodmaterial för att bedöma våldsbejakande extremism. Underlaget, som kommer att lanseras i höst, riktas framförallt till socialtjänst och polis. Centret arbetar även med utbildningsverksamhet riktad till olika målgrupper. I samband med seminariet serveras lunchsmörgåsar och dryck efter principen först till kvarn.