Brå medverkar i Almedalen

Under Almedalsveckan medverkar vi för att lyfta fram frågor om brott, brottslighet och straff. I år genomförs Almedalsveckan som ett i huvudsak digitalt arrangemang över fyra dagar, 4 - 7 juli. Här kan du se när du kan följa våra seminarier.

Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

5 juli

kl. 10.00–10.30

Det talas mycket om ökad gängkriminalitet och dödligt skjutvapenvåld; hur ser det ut i Sverige i jämförelse med övriga Europa?

Hur arbetar polis och åklagare mot den här typen av brott? Hur stor är uppklaringen? Vad krävs för att kunna väcka åtal? Vilken roll spelar Encrochat (och liknande verktyg), som många kriminella använt och som bidragit till att flera kunnat häktas och åtalas/dömas? Vilka andra "verktyg", arbetssätt och metoder kan ha betydelse för att nå framgång när det gäller att åtala och lagföra de som skjuter? Har strängare straff någon effekt? Hur kan dödligt skjutvapenvåld förebyggas?

Medverkande

  • Klara Hradilova-Selin, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå
  • Håkan Jarborg Eriksson, chef, utvecklingscentrum Syd, NOA, Polismyndigheten
  • Maria Hävermark, senior åklagare, Åklagarområde Stockholm, Västerorts åklagarkammare

Påverkar pandemin våldsbejakande extremism?

ARRANGÖR: CENTER MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM (CVE)

5 juli

kl. 10.00–12.30

Vad betyder utvecklingen för det förebyggande arbetet mot ideologiskt motiverat våld och brottslighet i Sverige?

Utfallet av coronapandemin riskerar att göda våldsbejakande extremister över hela det ideologiska spektrumet. De förenklade lösningar som våldsbejakande extremister erbjuder kan upplevas som mer tilltalande när samhället förändras. För extremister är pandemin en idealisk tid för att utnyttja olika typer av missnöje som uppstår på grund av ekonomiska problem, desorientering, frustration, rädsla och ångest – allt med syftet att spä på polarisering och rekrytera anhängare. En direkt följd av pandemin är spridning av konspirationsteorier som kan bli verktyg för våldsbejakande extremister. Seminaret arrangeras av CVE, Center mot våldsbejakande extremism, som är placerat inom Brå.

Medverkande

  • Ahn-Zha Hagström, senior analytiker, Säkerhetspolisen
  • Hannah Pollack Sarnecki, forskare, FOI
  • Patrik Hermansson, researcher, HOPE Not Hate
  • Josefin Bergström, senior rådgivare, CVE
  • Maria von Bredow, moderator, CVE

Lagförslag om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete – hur kan ni vässa ert arbete?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

5 juli

kl. 13.00–14.00

Kartläggningar och lägesbilder är nycklar till framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Hur kan ni anpassa ert kartläggnings- och lägesbildsarbete efter era förutsättningar?

Den 16 juni presenterades det nya lagförslaget. Ett avgörande sätt att rusta inför en eventuell ny lagstiftning är att skapa en effektiv brottsförebyggande organisation med god förståelse och kunskap om brottsligheten som sker i kommunen.

Att genomföra kartläggning och ta fram lägesbilder är något som lyfts ofta och i många sammanhang. Mer sällan diskuteras hur underlagen ska tas fram och användas för att bidra till ett effektivt arbete som minskar brott. Detta webbinarium syftar till att stötta er inom kommun och polis som behöver hjälp med kartläggningar och inspirera er som redan kommit en bit men som vill komma längre. Utgångspunkten är fördjupningen Kartläggning och lägesbilder i lokalt arbete som är framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå).

Medverkande

  • Carl Gynne, Utredare Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, Brå
  • Greta Berg, Expert, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
  • Patrik Vallin, Brottsförebyggande samordnare, region Bergslagen, Polismyndigheten

Unga och brott – hur kan vi hjälpa unga från ett fortsatt liv i kriminalitet?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

6 juli

kl. 10.00–10.30

De brott som i högst utsträckning kan kopplas till framtida kriminalitet kallas för strategiska brott. Vilka är de strategiska brotten bland unga som kan leda till en fortsatt brottskarriär?

Hur skiljer sig de strategiska brotten mellan flickor och pojkar? Hur fångar vi upp ungdomar när de begår sina första brott och vilket stöd kan de få för att inte fortsätta med kriminalitet? Samtalet tar sin utgångspunkt i Brås rapport Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet och faktorer av betydelse för att lämna ett kriminellt liv.

Medverkande

  • Olle Westlund, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå
  • Peter Lind, gruppchef, Yttre ungdomsgruppen Stockholm City
  • Andreas Wetterberg, enhetschef, Resursenheten förebyggande, Göteborg Nordost
  • Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Att förebygga och upptäcka välfärdsbrott

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

6 juli

kl. 13.00–13.40

Hur vet organisationen att den är drabbad? Vad krävs för att stärka dess förmåga att upptäcka brotten? Hur kan de förebyggas?

Idag riktas stort fokus på välfärdsbrott, både i den politiska debatten och hos utbetalande myndigheter. De välfärdsbrott som drabbar landets 290 kommuner och 21 regioner faller dock ofta i skuggan av de välfärdsbrott som drabbar staten. I samtalet får vi veta mer om vilka typer av välfärdsbrott kommuner och regioner kan drabbas av. Dessutom diskuteras erfarenheter av att utreda och polisanmäla brotten.

Medverkande

  • Johanna Skinnari, Biträdande enhetschef på enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brå
  • Linnéa Graaf, Processledare fördjupade uppföljningar, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i region Stockholm
  • Mikael Petersson, Utredare, Borås stad

Islamofobiska hatbrott – hur ser de ut och hur hanteras de?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

7 juli
kl. 10.00–10.30

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp via sociala medier. Många hatbrott anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner. Hur bemöts denna brottslighet? Klarar rättsväsendet av de krav som ställs?

Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Vissa väljer att dölja sin religiösa tillhörighet andra undviker att engagera sig politiskt. Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. De brott som anmäls består många gånger av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Hurdan är rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt. Lever de upp till de krav som ställs?

Medverkande

  • Lisa Wallin, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå
  • Anne Asp, regionalt införandeansvarig för hatbrott i polisregion Öst, Polismyndigheten, region Öst
  • Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

5 juli

kl. 10.00–10.30

Det talas mycket om ökad gängkriminalitet och dödligt skjutvapenvåld; hur ser det ut i Sverige i jämförelse med övriga Europa?

Hur arbetar polis och åklagare mot den här typen av brott? Hur stor är uppklaringen? Vad krävs för att kunna väcka åtal? Vilken roll spelar Encrochat (och liknande verktyg), som många kriminella använt och som bidragit till att flera kunnat häktas och åtalas/dömas? Vilka andra "verktyg", arbetssätt och metoder kan ha betydelse för att nå framgång när det gäller att åtala och lagföra de som skjuter? Har strängare straff någon effekt? Hur kan dödligt skjutvapenvåld förebyggas?

Medverkande

  • Klara Hradilova-Selin, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå
  • Håkan Jarborg Eriksson, chef, utvecklingscentrum Syd, NOA, Polismyndigheten
  • Maria Hävermark, senior åklagare, Åklagarområde Stockholm, Västerorts åklagarkammare

Påverkar pandemin våldsbejakande extremism?

ARRANGÖR: CENTER MOT VÅLDSBEJAKANDE EXTREMISM (CVE)

5 juli

kl. 10.00–12.30

Vad betyder utvecklingen för det förebyggande arbetet mot ideologiskt motiverat våld och brottslighet i Sverige?

Utfallet av coronapandemin riskerar att göda våldsbejakande extremister över hela det ideologiska spektrumet. De förenklade lösningar som våldsbejakande extremister erbjuder kan upplevas som mer tilltalande när samhället förändras. För extremister är pandemin en idealisk tid för att utnyttja olika typer av missnöje som uppstår på grund av ekonomiska problem, desorientering, frustration, rädsla och ångest – allt med syftet att spä på polarisering och rekrytera anhängare. En direkt följd av pandemin är spridning av konspirationsteorier som kan bli verktyg för våldsbejakande extremister. Seminaret arrangeras av CVE, Center mot våldsbejakande extremism, som är placerat inom Brå.

Medverkande

  • Ahn-Zha Hagström, senior analytiker, Säkerhetspolisen
  • Hannah Pollack Sarnecki, forskare, FOI
  • Patrik Hermansson, researcher, HOPE Not Hate
  • Josefin Bergström, senior rådgivare, CVE
  • Maria von Bredow, moderator, CVE

Lagförslag om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete – hur kan ni vässa ert arbete?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

5 juli

kl. 13.00–14.00

Kartläggningar och lägesbilder är nycklar till framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Hur kan ni anpassa ert kartläggnings- och lägesbildsarbete efter era förutsättningar?

Den 16 juni presenterades det nya lagförslaget. Ett avgörande sätt att rusta inför en eventuell ny lagstiftning är att skapa en effektiv brottsförebyggande organisation med god förståelse och kunskap om brottsligheten som sker i kommunen.

Att genomföra kartläggning och ta fram lägesbilder är något som lyfts ofta och i många sammanhang. Mer sällan diskuteras hur underlagen ska tas fram och användas för att bidra till ett effektivt arbete som minskar brott. Detta webbinarium syftar till att stötta er inom kommun och polis som behöver hjälp med kartläggningar och inspirera er som redan kommit en bit men som vill komma längre. Utgångspunkten är fördjupningen Kartläggning och lägesbilder i lokalt arbete som är framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå).

Medverkande

  • Carl Gynne, Utredare Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, Brå
  • Greta Berg, Expert, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
  • Patrik Vallin, Brottsförebyggande samordnare, region Bergslagen, Polismyndigheten

Unga och brott – hur kan vi hjälpa unga från ett fortsatt liv i kriminalitet?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

6 juli

kl. 10.00–10.30

De brott som i högst utsträckning kan kopplas till framtida kriminalitet kallas för strategiska brott. Vilka är de strategiska brotten bland unga som kan leda till en fortsatt brottskarriär?

Hur skiljer sig de strategiska brotten mellan flickor och pojkar? Hur fångar vi upp ungdomar när de begår sina första brott och vilket stöd kan de få för att inte fortsätta med kriminalitet? Samtalet tar sin utgångspunkt i Brås rapport Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet och faktorer av betydelse för att lämna ett kriminellt liv.

Medverkande

  • Olle Westlund, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå
  • Peter Lind, gruppchef, Yttre ungdomsgruppen Stockholm City
  • Andreas Wetterberg, enhetschef, Resursenheten förebyggande, Göteborg Nordost
  • Monica Landergård, pressekreterare, Brå

Att förebygga och upptäcka välfärdsbrott

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

6 juli

kl. 13.00–13.40

Hur vet organisationen att den är drabbad? Vad krävs för att stärka dess förmåga att upptäcka brotten? Hur kan de förebyggas?

Idag riktas stort fokus på välfärdsbrott, både i den politiska debatten och hos utbetalande myndigheter. De välfärdsbrott som drabbar landets 290 kommuner och 21 regioner faller dock ofta i skuggan av de välfärdsbrott som drabbar staten. I samtalet får vi veta mer om vilka typer av välfärdsbrott kommuner och regioner kan drabbas av. Dessutom diskuteras erfarenheter av att utreda och polisanmäla brotten.

Medverkande

  • Johanna Skinnari, Biträdande enhetschef på enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brå
  • Linnéa Graaf, Processledare fördjupade uppföljningar, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i region Stockholm
  • Mikael Petersson, Utredare, Borås stad

Islamofobiska hatbrott – hur ser de ut och hur hanteras de?

ARRANGÖR: BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET

7 juli

kl. 10.00–10.30

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp via sociala medier. Många hatbrott anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner. Hur bemöts denna brottslighet? Klarar rättsväsendet av de krav som ställs?

Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Vissa väljer att dölja sin religiösa tillhörighet andra undviker att engagera sig politiskt. Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. De brott som anmäls består många gånger av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Hurdan är rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt. Lever de upp till de krav som ställs?

Medverkande

  • Lisa Wallin, utredare enheten för Forskning och utveckling, Brå
  • Anne Asp, regionalt införandeansvarig för hatbrott i polisregion Öst, Polismyndigheten, region Öst
  • Monica Landergård, pressekreterare, Brå