Brå medverkar i Almedalen

Vad betyder utvecklingen för det förebyggande arbetet mot ideologiskt motiverat våld och brottslighet i Sverige?

Utfallet av coronapandemin riskerar att göda våldsbejakande extremister över hela det ideologiska spektrumet. De förenklade lösningar som våldsbejakande extremister erbjuder kan upplevas som mer tilltalande när samhället förändras. För extremister är pandemin en idealisk tid för att utnyttja olika typer av missnöje som uppstår på grund av ekonomiska problem, desorientering, frustration, rädsla och ångest – allt med syftet att spä på polarisering och rekrytera anhängare. En direkt följd av pandemin är spridning av konspirationsteorier som kan bli verktyg för våldsbejakande extremister. Seminaret arrangeras av CVE, Center mot våldsbejakande extremism, som är placerat inom Brå.

Kartläggningar och lägesbilder är nycklar till framgångsrikt brottsförebyggande arbete. Hur kan ni anpassa ert kartläggnings- och lägesbildsarbete efter era förutsättningar?

Den 16 juni presenterades det nya lagförslaget. Ett avgörande sätt att rusta inför en eventuell ny lagstiftning är att skapa en effektiv brottsförebyggande organisation med god förståelse och kunskap om brottsligheten som sker i kommunen.

Att genomföra kartläggning och ta fram lägesbilder är något som lyfts ofta och i många sammanhang. Mer sällan diskuteras hur underlagen ska tas fram och användas för att bidra till ett effektivt arbete som minskar brott. Detta webbinarium syftar till att stötta er inom kommun och polis som behöver hjälp med kartläggningar och inspirera er som redan kommit en bit men som vill komma längre. Utgångspunkten är fördjupningen Kartläggning och lägesbilder i lokalt arbete som är framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå).

De brott som i högst utsträckning kan kopplas till framtida kriminalitet kallas för strategiska brott. Vilka är de strategiska brotten bland unga som kan leda till en fortsatt brottskarriär?

Hur skiljer sig de strategiska brotten mellan flickor och pojkar? Hur fångar vi upp ungdomar när de begår sina första brott och vilket stöd kan de få för att inte fortsätta med kriminalitet? Samtalet tar sin utgångspunkt i Brås rapport Strategiska brott bland ungdomar på 2010-talet och faktorer av betydelse för att lämna ett kriminellt liv.

Hur vet organisationen att den är drabbad? Vad krävs för att stärka dess förmåga att upptäcka brotten? Hur kan de förebyggas?

Idag riktas stort fokus på välfärdsbrott, både i den politiska debatten och hos utbetalande myndigheter. De välfärdsbrott som drabbar landets 290 kommuner och 21 regioner faller dock ofta i skuggan av de välfärdsbrott som drabbar staten. I samtalet får vi veta mer om vilka typer av välfärdsbrott kommuner och regioner kan drabbas av. Dessutom diskuteras erfarenheter av att utreda och polisanmäla brotten.

Hot och ofredanden är vanliga brottstyper vid islamofobiska hatbrott, men även hets mot folkgrupp via sociala medier. Många hatbrott anmäls inte. Samtidigt läggs brott som anmäls ofta ner. Hur bemöts denna brottslighet? Klarar rättsväsendet av de krav som ställs?

Hatbrott kan leda till otrygghet och ibland depression för dem som utsätts. Vissa väljer att dölja sin religiösa tillhörighet andra undviker att engagera sig politiskt. Brå har analyserat ett stort antal polisanmälningar och gjort intervjuer med utsatta, som visar att det finns få platser där muslimer kan vistas utan att riskera att utsättas för islamofobiska hatbrott. Islamofobi förekommer på offentliga platser och på internet, kring hemmet, på arbetsplatser och i skolor. De brott som anmäls består många gånger av mängdbrott som generellt har dåliga förutsättningar att klaras upp. Hurdan är rättsväsendets förmåga att bemöta utsatta med respekt och att kommunicera beslut på ett förtroendegivande sätt. Lever de upp till de krav som ställs?