Mäns våld mot kvinnor i fokus

När kvinnor utsätts för våld är det vanligast att gärnings­personen är någon närstående, till exempel en nuvarande eller före detta partner. Här har vi samlat statistik och rapporter som berör mäns våld mot kvinnor.

13 kvinnor dödades av en partner 2020

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 13 fall 2020, motsvarande drygt hälften (52 %) av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året.

Staplarna visar antal personer som föll offer för dödligt våld av en partner/före detta partner 2017-2020.
Källa: Konstaterade fall av dödligt våld 2020

Relation vid misshandel

För anmälda misshandelsbrott mot vuxna kvinnor 2020 var det vanligast (80 %) att brottet begicks av en för brottsoffret bekant person. För misshandel mot män var andelen brott som begicks av en bekant person 45 procent. 

Misshandelsbrott efter relation mellan brottsoffer och gärningsperson, 2020.
Källa: Statistiken över anmälda brott

¹) Sedan den 1 januari 2019 är statistiken indelad i fyra relationstyper: närstående genom parrelation, närstående genom släktskap eller familj, annan slags relation samt obekant med offret. På grund av att polisen under det första halvåret 2020 har ändrat sättet att registrera misshandelsbrott är statistiken på den lägsta detaljnivån behäftad med osäkerhet. Därför redovisas här misshandel av bekant, som omfattar samtliga tre relationstyper.

Rapporter från Brå

Här har vi samlat några rapporter från de senaste åren som beskriver mäns våld mot kvinnor och rättsväsendets arbete mot relationsvåld. Här hittar du samtliga rapporter om brott i nära relationer.

Brottsförebyggande arbete

Det förebyggande arbetet mot våld i nära relation handlar om att minska återfall och upprepad utsatthet, att ge stöd till brottsdrabbade och att ge insatser till våldsutövare. Arbetet handlar också om att tidigt påverka värderingar kring våld så att våld minskar och helt upphör.

Webbinarium

Räknas allt våld?

Våld är alltid våld – men är det verkligen så det ser ut i lokalt brottsförebyggande arbete? Se ett webbinarium om hur våld i nära relation i högre utsträckning kan bli en del av lokalt brottsförebyggande arbete.

Föreläsning

Våld i nära relation – storstad kontra glesbygd

Se föreläsningen med Susanne Strand, docent från Örebro universitet. Hon berättar om förutsättningarna för att arbeta förebyggande, ingripa eller söka hjälp. Om vikten av samverkan och hur det kan skilja sig åt från ort till ort. Om den tid vi lever i just nu och hur samhällets isolering påverkar arbetet med att skydda utsatta.

Erfarenheter från brottsförebyggande arbete

Här hittar du utvärderingar av brottsförebyggande arbete mot våld i nära relation som fått ekonomiskt stöd av Brå.  Du hittar fler utvärderingar i vår erfarenhetsbank.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 574 kB.

Ungdomar som varit utsatta för våld söker ofta sjukvård på grund av andra symtom och många lider av psykisk ohälsa. De har även ökad risk för reviktimisering. Som en del av ett femårigt samarbetsprojekt mellan kvinnokliniken i Kalmar och Linnéuniversitetet undersöks i denna delstudie om ungdomar blivit utsatta för våld samt om de berättar om det på ungdomsmottagningen. Detta i syfte att kunna erbjuda behovsanpassat stöd. Av 500 ungdomar i åldern 15-25 angav 43,2 % att de någon gång under livet varit utsatta för emotionellt, fysiskt och/eller sexuellt våld. Av dessa ungdomar hade 21,8 % berättat om sin våldsutsatthet under besöket på ungdomsmottagningen.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 2 MB.

Under våren 2016 påbörjade polisregion Stockholm ett pilotprojekt mot våld i nära relationer i Nacka lokalpolisområde vilket omfattar kommunerna Nacka, Tyresö och Värmdö. Pilotprojektet innebar att införa en skriftlig policy, Huskurage, i flerbostadshus med målet att fler grannar ska våga anmäla vid misstanke om att någon utsätts för våld i hemmet och öka kunskaperna om våld i nära relation. Brås ekonomiska stöd har använts till en utvärdering för att mäta huruvida införandet av policyn haft några mätbara effekter på målgruppens civilkurage.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 521 kB.

Samordning mellan socialtjänst och polis i ärenden med våld i nära relationer (SamO) är en insats i samverkan mellan Kriscentrum mellersta Skåne och familjevåldsenheten vid polismyndigheten i Lund. Insatsens syfte är att komma i kontakt med personer som utövat våld i nära relation och motivera till samtalskontakt och behandling, År 2014 beviljade Brå ett ekonomiskt stöd i syfte att modellen som vuxit fram skulle dokumentaras och effekterna utvärderade.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 108 kB.

Ingående kartläggning av problem och arbetsmetoder kring arbetet med våld i nära relationer i en ort med Gällivares befolkningsmässiga och geografiska struktur. Familjevårdsbyrån har inventerat förekommande arbetsmetoder och litteratur och resonerar också kring hur man kan arbeta förebyggande och i samarbete med skolor och arbetsplatser samt hur man arbetar när det inte finns möjlighet till ett omhändertagande av kvinnor och barn i närområdet.

Mansfrid Pdf, 628 kB.

Slutrapporterat oktober 2006.
Kategorier: Våld i nära relation

Ladda ner slutrapporten Pdf, 628 kB.

Jämförande utvärdering av tre olika projekt (Karlstad, Norrköping och Skövde) kring arbetet med män som dömts till vård till följd av att de brukat våld mot sin partner och ibland gentemot andra familjemedlemmar. Slutrapporterat oktober 2006, Lars Bergström och Annika Rudqvist, Karlstads universitet.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 36 kB.

Projektet, drivet av Alby kvinnocenter, syftade till att informera och diskutera skillnader i könsroller mellan olika kulturer och genom seminarier och studiecirklar hjälpa unga kvinnor med annan etnisk bakgrund att identifiera och stå emot olika typer av våld. Kartläggning samt uppsökande verksamhet.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 67 kB.

Mansmottagningen i Uppsala har utvecklat metoder för att lära och lära om unga män att inte upprepa ett våldsamt beteende. Litet men mycket lyckosamt tvåårigt projekt som har varit såväl individuellt behandlande som spridit metodspridande via seminarier och studiedagar.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 154 kB.

Projekt riktat till kvinnor som har drabbats av mäns våld i en nära relation. Syftet med projektet var att finna rutiner och samverkansformer mellan kyrkan och övriga aktörer, (olika myndigheter och ideella organisationer) så att de drabbade kvinnorna ska kunna få ett kontinuerligt och långsiktigt stöd.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 32 kB.

Studie, baserad på sex intervjuer med personer dömda till fängelse för familjerelaterat våld.

Våga fråga Pdf, 35 kB.

Slutrapporterat februari 2009.
Kategorier: Våld/Grovt våldVåld i nära relation

Ladda ner slutrapporten Pdf, 35 kB.

Fastighetsskötare och störningsjour är exempel på yrkesgrupper som traditionellt inte beaktas vid diskussioner om att förebygga våld i nära relationer. Projektet "Våga fråga" i Lundby utgick från idén att det är viktigt att också dessa yrkesgrupper ska ha klara rutiner när de får indikationer på att det förekommer våld i hemmet. Fastighetsskötare och Störningsjouren har därför genomgått utbildning om våld i nära relationer och ett utbildningsmaterial har tagits fram som också kan spridas till andra aktörer. Även en checklista och ett plånbokskort har tagits fram som ett verktyg till yrkesgruppen för vad som ska göras när man misstänker att någon blir utsatt för våld i hemmet. En annan del av projektet har bestått av nätverkstillfällen med bland andra polis, socialtjänst och andra aktörer som arbetar med frågan på lokal nivå.

Ladda ner slutrapporten Pdf, 2 MB.

En kartläggning har gjorts av (D)järva kvinnor i Kista, Stockholm, om hur samordningen mellan myndigheter ser ut när det gäller hedersrelaterat våld. Sammanställningen ligger till grund för förslag till förebyggande arbete och samordningslösningar.

Seminarier om incelmiljön

Här nedan kan du se två seminarier om destruktiva maskulinitetsnormer och incelmiljön som spelades in i samband med att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) webbsände en konferens om ensamagerande gärningspersoner 2020.

Incels – Hur uppstod incelkulturen, hur tar den sig uttryck i Sverige och varför väljer vissa att identifiera sig som incel?

Lisa Kaati, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.

Mina möten med incels – Hur tänker de och varför agerar de som de gör?

Samtal mellan moderator Willy Silberstein och Stefan Krakowski, författare, skribent och överläkare i psykiatri.