På trygghetsvandring i Västra Hamnen i Malmö

2017-05-19

Varför det brottsförebyggande perspektivet behövs vid planeringen av ett nytt bostadsområde blev tydligt under en trygghetsvandring i Västra Hamnen i mars. Vandringen arrangerades av Brottsförebyggande rådet som en del av dess årliga konferens, Råd för framtiden, och leddes av Bo Grönlund, arkitekt och trygghetskonsult.

Bo Grönlund, arkitekt och trygghetskonsult

Välkomna på trygghetsvandring. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Bo Grönlund hälsar 20 deltagare välkomna i bussen som ska ta dem till Malmöstadsdelen Västra Hamnen. Området är ett bra men inte helt oproblematiskt exempel på ny stadsplanering. Från att ha varit ett industriområde på nedgång är det i dag en attraktiv stadsdel med ett hållbart helhetstänk. Bo Grönlund själv är arkitekt och trygghetskonsult, professor emeritus vid KADK i Danmark, och har en gedigen erfarenhet av stadsplanering i såväl Sverige som Europa.

Västra hamnen, Malmö.

God kännedom om området. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

En trygghetsvandring börjar ofta med ett förmöte där deltagarna har god kännedom om området. Dagens vandring kan av praktiska skäl inte följa den mallen, men deltagarna får reda på mycket ändå. Västra Hamnen består av landmassor som från 1800-talet och framåt successivt har fyllts ut för att ge plats åt hamn- och industriverksamheter, däribland Kockums skeppsvarv. På 1980-talet lades dessa ner, och knappt 20 år senare, 2001, öppnade den europeiska bostadsmässan BO01, som blev startskottet för det ”nya” Västra Hamnen.

Bo Grönlund framför staket i Västra hamnen, Malmö.

Insyn på gott och ont. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Att skydda sig mot inbrott kan vara svårt. Ett högt plank skyddar från insyn och gör att de boende kan röra sig ostört i trädgården, men utgör knappast något skydd mot inbrott. Tjuvar bryter sig oftare in via trädgårdssidan än entrédörren. Normalt sett ser ingen förbipasserande vad som pågår på andra sidan planket, men i detta fall är huset omgivet av flervåningshus med många fönster, vilket gör att risken minskar.

Studentbostäder.

Inga fönster mot gården. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Några av Västra Hamnens studentbostäder ligger centralt placerade i områdets huvudstråk. Lägenheterna är små och för att få rum med så många som möjligt har man valt att bygga på höjden med många våningar. Fönster finns bara på ena sidan av byggnaden, vilket gör att studenterna får mindre kontroll över vad som händer ute på gården.

Mörk passage.

En mörk passage. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Under en trygghetsvandring granskar man bland annat bostadsgårdar och entréer. För att komma åt trappan och hissen från huvudgatan måste studenterna först gå genom denna trånga passage. Dörrarna på långsidan leder praktiskt nog till soprum och andra förvar, men passagen är otrygg. Det hade varit bättre att placera dess funktioner på ett annat sätt och i stället öppna upp mot höger till gångvägen och ljuset några få meter utanför.

Fasad utan fönster.

Konsten att förhindra insyn. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Genom att sätta ett burspråk på ena sidan av passagen kan bostadsinnehavaren hålla uppsikt. Det kan man även göra från fönstren i det röda huset mittemot. Men sätter man ett fönster även på fasaden mittemot i passagen, blir det för mycket insyn. Då kommer de båda grannarna att tvingas följa varandras bestyr varken de vill eller inte. Därför får den ena fasaden vara fönsterlös. Den här planeringen ger ett bra svar på trygghetsvandringens fråga om huruvida fönster och entréer skapar trygghet i Västra Hamnen.

Grönska i Västra hamnen, Malmö.

Vacker och grönskande. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Förutom de många fönstren som vetter åt alla håll, så utgör även vattnet en barriär mot inbrottstjuvar, om det inte är is. Att liksom här använda naturelement som barriärer är vanligt i till exempel Holland, där man utnyttjar stadens kanaler för detta ändamål. Det här kvarteret ser dessutom välskött och bebott ut - ett exempel på ett område som signalererar sammanhållning och engagemang. Möjligheten att vara aktiv och kreativ ute på gården är stor för de boende, vilket är en vanlig fråga under en trygghetsvandring.

Fönster på båda sidor om vägen.

Koordinerade fönsterplaceringar. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

På den här gatan fungerar det att ha fönster på båda sidorna av vägen, eftersom husens viktigaste rum är vända bort från varandra. Fönstren på ena sidan av gatan vetter alltså mot entrédörrarna på andra. Det gör att grannarna inte kan se in i varandras mer privata rum, utan möjligen bara i hallen om dörren står öppen. Detta är enligt Bo Grönlund ett lyckat exempel på den intensiva koordineringsinsats som områdets chefsarkitekt stod för, då han i början av 2000-talet förhandlade med byggherrarna i detalj, så att planeringen av husen kom att fungera harmoniskt.

Trång passage med hus på båda sidorna.

Sicksack mot västanvinden. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Gruppen lämnar strandpromenaden utmed Västra Hamnen och söker sig inåt bostadsområdet igen via en trång passage. Här kan lägenhetsinnehavarna hålla kontroll över passagen från sina respektive burspråk. Dessa har, liksom bostadshusen framför gruppen, byggts i sicksack med viss förskjutning. Syftet är att dels bryta den hårda västanvinden från havet, dels att förhindra insyn utan att förlora uppsikt.

Grind i ett bostadsområde.

Grind för syns skull. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

En grind med elektroniskt lås – kan det bli säkrare? Nja… Det går ju faktiskt att hoppa över grinden. Det här fungerar mer som ett symboliskt skydd än ett rejält inbrottsskydd. De höga häckarna gör dessutom att grinden ser lägre ut och att ingen förbipasserande kan se vad som händer bakom häckarna. Dessa borde, enligt Bo Grönlund, istället klippas ned till en höjd på 1,5 eller 1,6 meter, så att man kan stå och prata över häcken och samtidigt göra det möjligt att hålla överblick.

Cyklar framför klotter på ett elskåp.

En ovanlig syn. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Under en trygghetsvandring kan man börja med att göra en överblick. Finns det skadegörelse i området, och i så fall var? Klotter är ingen vanlig syn i det välskötta och ombonade Västra Hamnen. Här sitter det dock på ett elskåp, vilket gör att det inte är fastighetsägarens ansvar att ta bort det. Saneringsansvaret ligger istället på elskåpets ägare och kan sannolikt bli kvar ett tag, om dessa inte själva deltar i trygghetsvandringen. De kvarlämnade cyklarna signalerar enligt Bo Grönlund att området är så tryggt att ingen förväntar sig att bli bestulen.

En trasig cykel i vattnet.

En mycket ovanlig syn. Foto: Brå (klicka på bilden för att förstora den)

Västra Hamnen har en väl genomtänkt trafikplanering, där bilarna tvingas köra långsamt. Gång- och cykelstråken är många, men i huvudsak inte flera än nödvändigt. Bo Grönlund berättar att brottsligheten är låg och att de störningsproblem som finns mest handlar om det uteliv som skapas vid strandpromenaden om somrarna. Området drabbas sällan av skadegörelse. Cykeln som ligger slängd i vattnet blir därför ett mycket ovanligt inslag under vandringen. ”Det här hade jag inte väntat mig!” avslutar han.

Ladda ner och läs skriften

Under våren 2010 tog Boverket, Tryggare Mänskligare Göteborg och Brå fram en första nationell vägledning för trygghetsvandringar. Vägledningen, som förnyar och fördjupar metoden är tänkt att fungera som handfast stöd för den som vill arrangera en trygghetsvandring. Den innehåller också fördjupad kunskap om trygghet och dess olika aspekter. Vägledningen finns även i en engelsk version.

Till vägledningen hör en kortfattad skrift som vänder sig direkt till den person som trygghetsvandrar. Den finns även en version på lätt svenska samt översatt till engelska.

Utöver detta finns informationsblad om trygghetsvandringar på olika språk.

Omslaget på publikationen Trygghetsvandring - en vägledning

Publikationer