Trygghetsvandringar till Brå

2013-05-07
Den samlade kunskapen om trygghetsvandringar som har utvecklats i Göteborgs Stad förvaltas nu av Brå.
Den samlade kunskapen om trygghetsvandringar som har utvecklats i Göteborgs Stad förvaltas nu av Brå.
Fotot visar från vänster Borghild Håkansson (TMG), Gerd Cruse Sondén (TMG), Solveig Hollari (Brå), Ulrika Barkman (Trygg vacker stad i Göteborg) och Ylva Mühlenbock (TMG). Foto: Natasja Persson

Fotot visar från vänster Borghild Håkansson (TMG), Gerd Cruse Sondén (TMG), Solveig Hollari (Brå), Ulrika Barkman (Trygg vacker stad i Göteborg) och Ylva Mühlenbock (TMG). Foto: Natasja Persson

Nu när Göteborgs Stad omorganiserar sitt brottsförebyggande arbete tar Brå över ansvaret för den kunskap som finns om trygghetsvandringar.
 
– Det känns bra att det framtida ansvaret för trygghetsvandringar som vi har utvecklat här i Göteborg nu ligger hos den nationella myndigheten Brå, säger Borghild Håkansson, kanslichef vid Tryggare och Mänskligare Göteborg, stadens lokala brottsförebyggande råd.

För fyra år sedan tog Tryggare och Mänskligare Göteborg initiativ till ett samarbete med Boverket och Brå. Vid den tidpunkten fanns det många erfarenheter av trygghetsvandringar från olika platser i Sverige. Tiden ansågs mogen för att gemensamt ta fram en nationell manual om trygghetsvandringar. Samarbetet utmynnade i två skrifter som publicerades 2010:

  •  Trygghetsvandring — en vägledning  (för den som ordnar en trygghetsvandring)
  • Trygghetsvandring — tankar på vägen (för den som ska gå med på en trygghetsvandring)
  • Manualerna för trygghetsvandringar ger stöd och konkreta råd till den som arrangerar, respektive deltar i en trygghetsvandring. Skrifterna är användbara både om man ska trygghetsvandra för första gången eller om man vill fördjupa kunskapen om hur man bör gå tillväga.

 

Brå förvaltar kunskapen om trygghetsvandringar


Den samlade kunskapen om trygghetsvandringar förvaltas nu av Brå som under flera år även spridit metoden och skrifterna har översatts till engelska och finska. Vid de två senaste internationella kriminologisymposierna som Brå anordnar, gick några av de utländska deltagarna på trygghetsvandringar genom Stockholm för att bekanta sig med metoden.

– Det är naturligt att kunskapen om en metod som används över hela landet också förvaltas av den nationella myndigheten Brå, säger Karin Svanberg, enhetschef på Enheten för utveckling av lokalt arbete (Uba) vid Brå.

I verksamhetsplaneringen för nästa år kommer frågan om hur kunskapen bäst ska förvaltas och spridas att hanteras.
 

"Det ska vara roligt och lustfyllt att trygghetsvandra"


Arkitekten Gerd Cruse Sondén, som varit med och tagit fram metoden, understryker att skrifterna kan användas som inspiration och att varje trygghetsvandring naturligtvis bör anpassas till den miljö som den genomförs i.

Gerd Cruse Sondén beskriver tre viktiga poänger med att göra trygghetsvandringar:

  • Medborgardialog, de styrande får genom dialog med de som bor och verkar i ett område signaler och synpunkter på den fysiska miljön.
  • Enkla förbättringar (som att öka belysning eller beskära buskar) ger ingång till fördjupade diskussioner om hur ett område fungerar.
  • Man har roligt tillsammans när man går en trygghetsvandring, man lär känna andra boende och får en chans att prata med kommunens tjänstemän, fastighetsförvaltare, polis och ibland politiker.

Spara protokollen från vandringarna


Det är Ulrika Barkman, planeringsledare på Trygg, vacker stad som centralt ansvarat för trygghetsvandringarna i Göteborg. Till stöd för vandringarna har hon tagit fram ett antal minnespunkter som kallats Göteborgsrutinerna. Ett exempel på en sådan minnespunkt är att systematiskt bevara protokoll från trygghetsvandringar som tidigare har genomförts.
 
– När staden skulle göra upprustningar i stadsdelen Högsbo så tog vi fram gamla protokoll från trygghetsvandringar som hade gjorts i området. Vi såg då att ett önskemål som återkommit vid ett par tillfällen var att asfaltera vissa av gångvägarna. Genom att vi hade tillgång till protokollen kunde staden snabbt och enkelt leva upp till medborgarnas förväntningar och vi fick många positiva reaktioner på detta, berättar Ulrika Barkman.
Fotot visar en otrygg spårvagnshållplats i Högsbo. Huset som ligger på andra sidan spårvagnsspåret är ett gammalt risigt p-hus som efter synpunkter under trygghetsvandringar fick en påbyggnad med bostäder. Därigenom skapades en kapabel väktare i form av balkonger och fönster som vätter mot hållplatsen så att det blev ögon på hållplatsen. Foto: Gerd Cruse Sondén

Fotot visar en otrygg spårvagnshållplats i Högsbo. Huset som ligger på andra sidan spårvagnsspåret är ett gammalt risigt p-hus som efter synpunkter under trygghetsvandringar fick en påbyggnad med bostäder. Därigenom skapades en kapabel väktare i form av balkonger och fönster som vätter mot hållplatsen så att det blev ögon på hållplatsen. Foto: Gerd Cruse Sondén

Fotot visar en ombyggd spårvagnshållplats på Wieselgrensplatsen. Tidigare fanns här en gångtunnel som enda alternativ för att ta sig upp från hållplatsen. Efter synpunkter under trygghetsvandringar byggdes en trappa (den syns precis framför spårvagnen) som ytterligare ett alternativ att ta sig till och från spårvagnshållplatsen. Foto: Gerd Cruse Sondén

Fotot visar en ombyggd spårvagnshållplats på Wieselgrensplatsen. Tidigare fanns här en gångtunnel som enda alternativ för att ta sig upp från hållplatsen. Efter synpunkter under trygghetsvandringar byggdes en trappa (den syns precis framför spårvagnen) som ytterligare ett alternativ att ta sig till och från spårvagnshållplatsen. Foto: Gerd Cruse Sondén

Trygghetsvandringarnas historia


Det var under 1990-talets mitt som metoden Trygghetsvandringar föddes i Göteborg. Arkitekten Gerd Cruse Sondén jobbade då i ett projekt som hette Det lilla grannskapet. Genom intervjuer med hyresgäster skulle Gerd Cruse Sondén och hennes kollegor försöka fånga upp vilka faktorer i den fysiska miljön som kunde leda till positiva kopplingar och trygghetskänsla mellan de boende. Utvecklingschefen för allmännyttan i Göteborg fick höra om detta och gav Gerd Cruse Sondén i uppgift att tillsammans med en etnolog, Marianne Ohlander, undersöka frågan också i Gårdsten.
 
– Vi satt i köket hos olika hyresgäster och samtalade men ibland fanns det språkproblem och vi förstod inte alltid vad de menade. Då föreslog vi att vi kunde gå ut tillsammans och titta på hur den fysiska miljön såg ut och vad som skulle behöva förbättras. Detta var embryot till trygghetsvandringarna, berättar Gerd Cruse Sondén.

Följande år gjorde de en liknande undersökning i Hjällbo och året efter genomförde de trygghetsvandringar i Bergsjön där de också började systematisera och strukturera själva metoden. När sedan Göteborgs lokala brottsförebyggande råd Tryggare och Mänskligare Göteborg inrättades, kom trygghetsvandringarna att naturligt bli en del av verksamheten. Metoden utvecklades till en manual tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och stadsdelsförvaltningen i Tynnered. Att gå på gemensamma trygghetsvandringar blev en allt vanligare metod i de olika stadsdelarna i Göteborg.
 
– Egentligen är det ju så enkelt, säger Gerd Cruse Sondén. Politiker går ut alltför sällan, tjänstemännen går inte heller ofta ut. Inte heller medborgarna som bor i området går automatiskt ut för att koncentrerat titta på sin närmiljö. Men trygghetsvandringar är ett sätt att gemensamt komma ut och titta på området. Det handlar ju egentligen bara om att ta sig ut i verkligheten tillsammans.

Används i olika omgivningar


Borghild Håkansson beskriver hur attackerna i Oslo och på Utöya och den kritik som norska polisen fick för bristande förebyggande arbete gav Tryggare Mänskligare Göteborg en tankeställare för att börja titta på hur säkerheten och tryggheten såg ut runt stadshuset i Göteborg.
 
– I princip kan man jämställa ett stadshus och kommunkontor med en nations regeringskvarter. Vi började därför fundera på hur säkerheten såg ut och hur de som arbetade i kommunledningen uppfattade tryggheten i området. I oktober förra året genomförde vi en trygghetsvandring tillsammans med stadens högsta politiker och tjänstemän, säger Borghild Håkansson.

Trygghetsvandringar används i dag på olika sätt och i olika omgivningar. Gerd Cruse Sondén använde trygghetsvandringar som ett verktyg i planeringen av området Älvstaden i Göteborg. I Hudiksvall anordnade polisen och initiativtagaren till Sportparken, Martin Norkvist, en trygghetsvandring i Sportparken för att se hur den skulle kunna förbättras ur ett trygghetsperspektiv. Också i skolor har elever och lärare gått trygghetsvandringar tillsammans.