Sedan 1 juli 2023 finns det en lag som säger att Sveriges kommuner ska jobba brottsförebyggande och samverka med polis och andra relevanta aktörer i samhället, såsom näringslivet. Som en del av uppdraget ska kommunen ta fram en lägesbild och i det här arbetet är företagens inblick i hur verkligheten ser ut ovärderlig. Men för att få tillgång till den här typen av information gäller det att skapa forum där näringslivet, polisen och kommunen träffas för att ringa in problem och utmaningar som finns i området och se vad som behövs göras för att motverka kriminalitet.
När det finns brottslighet i ett bostadsområde kan grannar gå samman för att hjälpa varandra inom ramen för Grannsamverkan. Det är en brottsförebyggande metod där de boende med stöd av kommun och polis verkar för att minska exempelvis skadegörelse, stölder och inbrott. För att se om något liknande skulle kunna fungera även för näringslivet har Svenskt Näringsliv tillsammans med Brå, Företagarna, polisen och länsstyrelserna tagit fram konceptet Företagssamverkan.

Under de tre som pilotprojektet pågått har Susann Haggren på Svenskt Näringsliv träffat företag i Uddevalla kommun tillsammans med polisen med målet att få fart på Företagssamverkan. Med på bild är hennes kollega Lena Nitz, inom brottslighet och trygghetsfrågor inom Svenskt Näringsliv.
– Metoden är ett sätt att organisera samverkan mellan företagen, polisen och kommunen i ett specifikt geografiskt område. I en Företagssamverkan kan företagen till exempel göra gemensamma effektiva investeringar såsom kameraövervakning eller ordningsvakter, men också ta del av polisens lägesbild regelbundet och informera varandra om det händer något, förklarar Susann Haggren som arbetar med brottsförebyggande frågor på Svenskt Näringsliv.
För att förklara hur det fungerar i praktiken berättar Susanne Haggren att varje företagssamverkansområde, vilket kan vara en citykärna, ett köpcentrum, ett företagshotell eller ett industriområde, ska ha ett kontaktombud. Kontaktombudet har till uppgift att samla information om vad som händer i området och sedan skicka in det till kommunen.
– Har man till exempel tre företagssamverkansområden i en kommun, ja då ska de tre kontaktombuden bidra till kommunens lägesbild. Kommunen har ju i uppgift enligt lag att samla in sin lokala lägesbild och då behöver man hjälp av företagen. Hur man bemannar med resurser från kommunens sida kan se väldigt olika ut beroende på resurser. Några kommuner har numera en brottsförebyggande samordnare med särskilt ansvar för samverkan med näringslivet, säger hon.
Industriområde och företagshotell först ut i försöket
I dagsläget är arbetet med Företagssamverkan som metod i sin linda. Några kommuner har testat metoden vilket varit intressant att följa, anser Susann Haggren. En av dem är Uddevalla kommun som tillsammans med grannkommunen Trollhättan under tre års tid genomfört ett pilotprojekt för att starta upp Företagssamverkan i olika typer av platser för att testa hur det fungerar i praktiken.
I Uddevalla såg man det som en intressant möjlighet att testa Företagssamverkan, och valde ut ett industriområde och ett företagshotell för att arbeta med det till att börja med, men det visade sig snart att förutsättningarna i de båda områdena verkligen skilde sig åt.
– På företagshotellet var det väldigt lätt att starta upp eftersom de redan har gemensamma luncher, frukostträffar och så, däremot var det betydligt svårare i industriområdet. När vi däremot kallade till uppstartsmöte i industriområdet kom endast ett par företag av totalt 90. Därför beslöt vi för att pausa pilotprojektet i industriområdet och utökade istället med ytterligare två företagshotell, berättar Ulrika Engelbrektsson, brottsförebyggande samordnade på Uddevalla kommun, som varit med och drivit pilotprojektet.
– Tillsammans med polisen har jag valt att fokusera på att vara ute i dessa tre områden för att komma igång med företagssamverkan. Vi har haft frukostträffar där vi pratat om lägesbild, hört oss för vad har de för behov av oss och vad vi alla kan göra för att samverka bättre. Det handlar mycket om nätverk och kontaktvägar, men också om praktiska frågor som kamerabevakning, har man kameror på rätt ställe, kan man anpassa cykelutrymmet eller andra praktiska frågor för att stärka tryggheten. Om det finns platser som blivit otrygga eller om det inträffar incidenter, ja då ska de alltid informera oss om det, fortsätter hon.
När Uddevalla valde att hoppa på försöket med Företagssamverkan för att stärka samverkan med näringslivet beslöt de sig samtidigt för att söka medel för följeforskning från Brå tillsammans med Trollhättan. Följeforskningen innebär att de anlitade forskarna följer projektet under resans gång, dokumenterar, analyserar och kommer med rekommendationer och förbättringsförslag.
– Efter att ha testat Företagssamverkan kan vi konstatera att det tar jättemycket tid att jobba mot näringslivet, det hinner man inte med i arbetet som brottsförebyggare. Samtidigt sitter företagen med oerhört mycket information och det är verkligen viktiga inspel som de kommer med, men vi har ju inte tid att åka runt till alla dessa företag, vilket faktiskt behövs, påpekar Ulrika Engelbrektsson.
Ny tjänst tillsatt till följd av Företagssamverkan
Själva följeforskningen visade sig inte bara vara ett bra sätt att dokumentera processen på, utan även ett viktigt verktyg för att synliggöra behovet av mer resurser för politiken.
– Följeforskningen gjorde det väldigt tydligt att det behövs mer brottsförebyggande resurser för att få till en fungerande samverkan med näringslivet. Sedan har vi en kultur i Uddevalla av att företagen i inte samverkar med varandra, istället finns det en förväntan att kommunen eller polisen ska leverera färdiga lösningar till dem. Företagssamverkan handlar ju om aktiva företagsområden som jobbar med samverkan och hade vi inte testat den här metoden hade vi varken sett vilken tid det tar eller vilka möjligheter det ger, säger Ulrika Engelbrektsson.
För ett drygt år sedan lyftes resultatet av det arbete som dittills gjorts med Företagssamverkan och vad man har att vinna på att jobba ihop med näringslivet inför kommunens strategiska brottsförebyggande råd. Det ledde till ett beslut om att tillsätta en ny tjänst för att svara upp till det behov inom kommunen kopplat till näringslivet som synliggjorts.
Till följd av det jobbar Mikael Vega som brottsförebyggande samordnare med inriktning näringsliv sedan några månader. Och trots att det inte varit helt enkelt att få igång Företagssamverkan ser han ljust på det arbetet framåt - det gäller bara att rusta sig med tålamod och vara villig att investera tid för att lyckas, menar han.
– Jag har redan börjat knacka dörr både i centrum och i två industriområden, men vi kommer inte att starta upp Företagssamverkan i båda industriområdena samtidigt, utan vi kommer att börja med den av dem som är mest intresserad. Visst, det är lite svårare att komma igång i industriområdena eftersom företagen har färre anställda. Dessutom kan det vara några hundra meter mellan varje byggnad i ett industriområde, medan samverkan ofta är enklare i ett företagshotell eftersom man sitter ganska tajt och lättare springer på varandra där.
Men det är inte bara närheten till varandra som skiljer industriområden från företagshotell och citykärnor åt. De forum för samverkan som finns är annorlunda och det krävs mer ihärdighet för att arbeta in sig in bland industriföretagen. Det är också viktigt att få med sig det förebyggande perspektivet till alla de företag som inte anser sig ha så stora problem med brottslighet för att få med dem på banan, förklarar Mikael Vega. För även om Företagssamverkan kräver både resurser och tid, finns det mycket att vinna på det, anser han.
– Näringslivet är en oerhört viktig grupp och genom Företagssamverkan får vi mycket mer information om vad som händer. Därför planerar vi att fortsätta arbeta med våra befintliga områden, men vi kommer också att utöka områdena till att exempelvis inkludera centrum där det finns mycket butiker och restauranger.

Med sina drygt 60 000 invånare och 5 700 företag är Uddevalla en relativt företagstät kommun. Tillsammans med företagen finns det möjlighet att skapa brottsförebyggande aktiviteter och åtgärder, såsom arbetstillfällen till ungdomar i riskzon, säger brottsförebyggande samordnare Mikael Vega.
Tydlig brottsproblematik förutsättning för engagemang
Uddevalla är med sina 5700 företag på drygt 60 000 invånare en ganska företagstät kommun. Visst är företagen viktiga både för att skapa jobb och skatteintäkter, men det finns också mycket brottsförebyggande aktiviteter och åtgärder som kommunen kan skapa tillsammans med företagen, konstaterar Mikael Vega.
– Vi har ju exempelvis företag som kan erbjuda arbetsplatser till ungdomar i riskzon. Sedan behöver vi också få näringslivet att förstå att de behöver göra polisanmälningar för att polisen ska kunna ha något att agera på.
Visst har det varit lite tufft att få igång Företagssamverkan och det beror nog till viss del på att näringslivet har svårt att se vinningen i det när de inte upplever sig brottsutsatta, menar Susann Haggren.
Det måste finnas en tydlig problematik för att få ett engagemang i att starta företagssamverkan. I områden där det finns inbrott, stölder och som påverkas av kriminalitet ja där är det lättare, liksom i områden där det redan finns samverkan mellan företag. Att försöka bygga upp engagemang från grunden bland företagen från kommunens sida, det är däremot svårt, men finns det redan ett etablerat företagsnätverk i närområdet då är det enklare att få till Företagssamverkan som fokuserar på trygghetsfrågor och ett samarbete med polisen.
Hur tänker du kring arbetet med Företagssamverkan framåt?
– Nu när vi har fått forskarnas rapport från pilotprojektet i Uddevalla och Trollhättan blir det lättare för oss i initiativgruppen att bygga vidare på ett nationellt koncept. Målsättningen är att det, likt för Grannsamverkan, ska finnas en funktion där aktörer som vill starta Företagssamverkan kan få allt från rådgivning till skyltar och annat material.
– På en lite mer övergripande nivå vill vi skapa en plattform för att samla in lokala lägesbilder från företagssamverkansområden ute i landet. Det i sin tur kan ge en bra nationell överblick över hur samverkan med näringslivet fungerar ute i kommunerna, en god förståelse för den problematik som finns i olika kommuner och områden, men också synliggöra vad det finns för möjliga åtgärder.
Om du skulle förklara vad den enskilde företagaren har att vinna på företagssamverkan, vad skulle du säga då?
– Genom att samverkar med dina grannar gör du bättre investeringar. Du och dina anställda kommer också känna er tryggare om ni får regelbundna lägesbilder från polisen och kommunen om vad som händer i området. Dessutom är det ju värdefullt att få vara med och bidra till lägesbilden, de allra flesta är måna om sitt lokalsamhälle och vill bidra till att stävja brottsligheten och öka tryggheten, avslutar Susann Haggren.

Läs mer
Forskare viktigt stöd vid försök med Företagssamverkan
När Uddevalla kommun och Trollhättans stad valde att testa Företagssamverkan bestämde de sig också för att pilotprojekten skulle följas av forskare. Detta för att få stöd med implementeringen, men också för att lära sig mer om vad som behöver utvecklas och förbättras för att uppnå målet om ett stärkt samarbete med näringslivet och minskad brottslighet.

Läs mer
Näringslivet en viktig del i kampen mot Sveriges brottslighet
För snart tre år sedan infördes en ny lag om kommunernas brottsförebyggande ansvar med krav på samverkan med polis och andra aktörer, men också på kartläggning av brottslighet i ett område. Att kroka arm med näringslivet i arbetet med att skapa en rättvisande bild och bekämpa brottsligheten är ett måste, men hur det går till och vilka framsteg som gjorts ser väldigt olika ut kommuner emellan. Vissa har redan tagit stora kliv, medan andra fortfarande söker svar på hur de ska gå tillväga.
Läs mer
Näringslivets roll
Att förebygga brott är kommunens och polisens ansvar, men genom att inkludera näringslivet kan det brottsförebyggande arbetet få en starkare förankring, genomslag och förändringseffekt.
