Näringslivet en viktig del i kampen mot Sveriges brottslighet

Vartannat företag anmäler inte brott

2019 började Svenskt Näringsliv att mäta kriminaliteten i näringslivet för att få en mer verklighetsförankrad bild av brottsutsattheten. I den mätning som gjordes 2025 svarade 4 av 10 företag att de utsatts för brott under det gångna året. Värst var det inom handeln där 6 av 10 företag drabbats. Men trots näringslivets utsatthet är polisanmälningarna ändå förhållandevis få, konstaterar Lena Nitz, expert inom brottslighet och trygghetsfrågor inom Svenskt Näringsliv.

– Runt 50 procent av näringslivet anmäler inte de brott man utsätts för. Många tycker att handläggningen tar för lång tid och att ärenden ofta läggs ner. Ibland förstår man varför fallet lagts ned, men många gånger tycker man att något borde göras. Det gör att näringslivets förtroende för polisens förmåga att hantera brottsutredningar är ganska låg.

När anmälningarna inte kommer in får polisen inte rätt information om hur brottsligheten faktiskt ser ut. Det ger ett mörkertal som leder till en ond spiral.

– Om man som företag inte anmäler vet ju inte polisen vad som faktiskt händer och hur utvecklingen ser ut. Det i sin tur kan leda till felaktig prioritering av polisens resurser, förklarar Lena Nitz.

Vissa branscher är dock bättre än andra på att anmäla, där byggbranschen följt av transport har högst anmälningsgrad. Handel och besöksnäring å andra sidan har lägst anmälningsgrad, vilket delvis har en förklaring i att brotten kan upplevas så pass små, såsom snatteri, att det inte känns lönt att anmäla.

Handeln och besöksnäringen är också de som oftast utsätts för hot och trakasserier – närmare var femte företag i dessa branscher har varit med om detta, enligt Svenskt Näringslivs Brottsbarometer 2025. Många företag anmäler helst inte den här typen av brott just på grund av rädsla för att behöva möta gärningspersonerna i en eventuell rättegång.

”Risk i offentlig sektor att det sunda näringslivet slås ut”

Vilka är då konsekvenserna av att vara brottsutsatt som företag? Carl Gynne ser framför allt två faror:

– Den ena är att man antingen blöder ekonomiskt eller att brottsligheten påverkar ens möjlighet att vara aktiv där man vill verka, såsom om ens personal blir utsatt för hot eller att de känner sig otrygga. Den andra faran är att den sunda delen av näringslivet upplever att de förlorar upphandlingar, kontrakt eller möjligheten att bedriva sin verksamhet på grund av oseriösa aktörer.

Vilka verktyg finns för att motverka den här typen av brottslighet?

– Vid sidan av grov kriminalitet är välfärdsbrott högst på agendan i offentlig sektor, inte minst inom kommun och region. I offentlig sektor finns det alltid en risk att man slår ut det sunda näringslivet eftersom dessa företag inte kan konkurrera på lika villkor. Ett annan exempel är att till synes fungerande verksamheter är skalskydd för grov organiserad brottslighet.

Kommunlagen som infördes 2023 ska också tydliggöra kommunens samordnande ansvar i att få till en fungerande samverkan med polis och näringsliv, konstaterar Lena Nitz.

– Brott mot företag ska inte ses som en isolerad näringslivsfråga, utan som ett samhällsproblem med tanke på vilka följder brottligheten får. Om företagen utsätts kan det leda till att de inte utökar sin verksamhet, att de inte anställer som de hade tänkt eller kanske flyttar från en kommun till en annan. Och även om vissa branscher är mer utsatta än andra så drabbas alla sektorer – ingen står utanför den här utvecklingen.

Hur ser du på samverkan mellan kommun, polis och näringsliv idag?

– Jag upplever att både kommun och polis har en genuin vilja att samverka med näringslivet, men det är fortfarande för ojämnt och för personberoende. Ofta är det en eldsjäl som driver det och när den personen försvinner så saknas strukturerna för att jobba vidare med allt som påbörjats.

Det brottsförebyggande arbete som kommunen driver behöver alltså bli mindre personberoende och bygga mer på långsiktiga och tydliga strukturer och modeller. Dessutom behövs det mer etablerade och välkända kontaktvägar mellan parterna, konstaterar Lena Nitz.

– Det finns exempelvis kommunpoliser, men vi behöver en organisation och struktur som håller över tid. En lösning är att ha en kontaktpunkt för näringslivet hos polisen i varje region, som man har i Norge. Polisen är ju en central del i det brottsförebyggande arbetet och är de inte med så går företagens incitamentet att delta aktivt ned.

”Ett fungerande näringsliv A och O för en kommuns välmående”

Susann Haggren på Svenskt Näringsliv har verkat i gränslandet mellan kommun och näringsliv i 25 år och jobbar idag med brottsförebyggande frågor nationellt, lokalt och på regional nivå. Under dessa 25 år har Susann sett enorma framsteg avseende samarbetet mellan kommuner och det lokala näringslivet gällande frågor som rör samhällsutveckling och företagsklimat.

– Idag har de flesta kommunledningar en mycket större förståelse för näringslivets breda betydelse för samhällets utveckling, inte enbart som en motor för arbetsmarknaden. Ett väl fungerande näringsliv är A och O för en kommuns välmående. De flesta kommuner förstår idag att man har en viktig roll att spela för att företagen trivs och utvecklas på orten där de verkar.

Hur kommer det sig att förståelsen för samverkan ökat?

– 2001 började Svenskt Näringsliv mäta det lokala företagsklimatet i alla Sveriges 290 kommuner. Mätningen satte fokus på företagsklimatets betydelse för kommunens utveckling och gav kommunerna viktiga verktyg till förbättring och ett bra benchmark kommuner emellan. Att ligga bra till i mätningen har blivit ett viktigt mål i många kommuner och i viss mån en tävling kommunerna emellan. Medvetenheten kring att det är viktigt att skapa bästa möjliga lokala förutsättningar för näringslivet att samarbeta och involvera företagen har byggts på med åren.

Fast även om kommunerna länge varit medvetna om vikten av ett bra företagsklimat och näringslivets betydelse för lokalsamhället utveckling var det först i samband med den nya lagen 2023 som kommuner även började se näringslivet som en viktig kugge i det brottsförebyggande arbetet, menar Susann Haggren.

– Vi ser nu 2026 att de allra flesta kommunerna har uppmärksammat näringslivet som en viktig aktör i det brottsförebyggande arbetet. Däremot råder det fortfarande en del osäkerhet kring hur och när företagen kan och bör involveras.

Hög brottslighet eller lite resurser – kommunerna brottas med olika problem

Utmaningen med det brottsförebyggande arbetet kan däremot se väldigt olika ut, beroende kommunens förutsättningar och situation. Susann Haggren illustrerar det genom att lyfta två olika exempel: en större kommun med omfattande problem med infiltration och kriminella företag och en liten kommun med mycket begränsade resurser.

I det första fallet har det gått så långt att kommunen stängt den ena dörren efter den andra till näringslivet på grund av rädsla, förklarar hon, vilket får till följd att kommunen inte längre lyssnar till det seriösa näringslivet.

– Risken för en kommun med mycket kriminalitet är att man sluter sig istället för att öppna upp för samverkan. I det här fallet har man valt att plocka hem verksamhet som tidigare låg på entreprenad, med enorma konsekvenser för det lokala seriösa näringslivet. Istället borde man föra en närmre dialog med de seriösa företagen. Med hjälp av dem kan kommunen bland annat få förståelse för hur upphandlingarna ska gå för att stänga ute de kriminella företagen.

Det andra fallet som Susann Haggren lyfter är en kommun med 7000 invånare i södra Sverige. Just de mindre kommunerna möter en helt annan verklighet, där problemet ofta är begränsade resurser, påpekar hon.

– Kommunen i fråga vill gärna involvera näringslivet men har begränsade resurser att ta initiativ till gemensamma insatser. Det statliga bidrag på 21 kronor per invånare och år som kommunerna får för att leva upp till sitt lagkrav räckte i den här kommunens fall till ett inrapporteringssystem för lägesbildsframtagning, sedan var pengarna slut.

Hur går dina tankar kring de kommuner som har hög kriminalitet, vad kan de göra?

– För alla kommuner, oavsett grad av kriminalitet, är den kontinuerliga dialogen kring brott och otrygghet det absolut viktigaste redskapet, dels för att skapa en gemensam lokal lägesbild men också för att hjälpa varandra med brottsförebyggande insatser som stöttar både näringslivet och samhället i stort. Något som är viktigt att tänka på är att undvika att bjuda in till stormöten kring frågan. Bjud i stället in till dialog i mindre grupper, i ett specifikt geografiskt område eller för en specifik bransch, för att prata om gemensamma utmaningar och problem. Då är det större chans att företagen engagerar sig, kommer på mötena och på så sätt bidrar både till lägesbilden och åtgärderna.

Och om vi pratar om mindre kommuner med små resurser?

– Här gäller det att nyttja de plattformar som redan finns. Alla kommuner har en näringslivsfunktion eller näringslivsenhet och ett forum där kommun och näringsliv regelbundet möts i olika frågor. Det är alldeles utmärkt att använda det redan etablerade forumet för att kontinuerligt lyfta frågor kring brott och otrygghet. Vid sådana tillfällen bör kommunpolisen medverka.