Denna insikt är dock ingen nyhet i Haparanda. Redan för 20 år sedan lades grunden till det som i dag är en etablerad struktur mellan kommunen, polisen, tullen och Svenska kyrkan med flera. Det som började som ett informellt samtal mellan en kommunpolis och en socialchef har vuxit till en samverkan där civilsamhällets ”ögon” är en förutsättning för att förstå den lokala problembilden.
Andreas Persson, lokal brottsförebyggande samordnare Haparanda och Johanna Wennerström, diakon Svenska kyrkan.
Från informationsdelning till gemensam analys
Efter två decennier av nära informationsutbyte är siktet nu inställt på att fördjupa arbetet ytterligare. Andreas Persson, lokal brottsförebyggande samordnare i Haparanda kommun, betonar vikten av att gå bortom siffrorna. I år bjuds Svenska kyrkan in att delta i hela processen – från lägesbild till orsaksanalys och åtgärdsplan.
– Statistik säger inte så mycket utan en analys. Tillsammans med Svenska kyrkan kan vi bättre analysera bakgrunden till varför det ser ut som det gör. Vad är orsaken bakom statistiken? För att hitta svaret måste man prata med fler, säger Andreas. Johanna Wennerstöm, diakon i Svenska kyrkan i Haparanda, bekräftar att samverkan ger kyrkan en insikt som de annars hade saknat.
– Ju fler ögon desto bättre. Informationen har underlättat för kyrkan i vårt arbete. Det handlar om att få en förståelse för vad som kan göras för stunden, men också om att vi blivit mer medvetna om att brottsligheten gått ner i åldrarna, berättar hon.
Konkreta åtgärder, ett exempel från kyrkogården
Att parterna redan har en inarbetad dialog gör det möjligt att lösa svåra frågor, även när intressen krockar. Ett tydligt exempel var när tullen uppmärksammade kyrkan på ökad drogförsäljning vid kyrkogården. Genom dialog hittade parterna en lösning som respekterade platsens värde, i stället för starkare belysning (som kyrkan avböjde av hänsyn till miljön) installerades kamerabevakning för att öka kontrollen.
– Det är viktigt att parterna bygger förståelse för varandra och kan bidra utifrån sina egna förutsättningar, konstaterar Johanna.
Utmaningen med mandat och resurser
Men för att samverkan ska bli riktigt verkningsfull krävs mer än bara god vilja, det handlar om mandat. Johanna beskriver att det ibland kan uppstå ett glapp mellan de som ser problemen i samverkan och de som faktiskt har makten att besluta om resurser för att åtgärda dem.
– En utmaning är mandatet. Vi i samverkan behöver ofta informera vidare till andra funktioner som sitter på besluten för att be om resurser, förklarar Johanna.
Andreas fyller i att en ökad handlingsfrihet direkt i samverkansgruppen skulle göra arbetet ännu mer effektivt.
– Det hade underlättat med en liten budget för att direkt kunna genomföra mindre åtgärder, som att till exempel röja buskage för att öka tryggheten, säger han.
– Det handlar om att bemöta medborgaren, se och bekräfta. Det ligger i allas intresse att vara ute och träffa personer, särskilt unga, avslutar Johanna.
Tips till andra kommuner
- Använd de aktörer som redan finns på platsen och som vill medverka, i stället för att försöka få med de som inte kan eller vill just nu. Dörren kan stå öppen till senare, råder Andreas.
- Det är viktigt att sitta ner och lära känna varandra. Att veta ”vem som är vem” gör det lättare att agera snabbt när något händer.
- Gå från enbart ”kaffemöten” till formaliserade träffar med fast agenda, men behåll ett klimat där alla känner sig trygga att dela information. I Haparanda är kyrkan med i lokala Brå och i Bob-rådet.