Problemet med försändelser av droger per post är inget nytt, utan det är något som har pågått länge. Enligt Ulrika Viklund, brottsförebyggare på Länsstyrelsen i Västernorrland, började norrlänen, det vill säga länsstyrelserna i Västernorrland, Norrbotten, Västerbotten och Jämtland, få upp ögonen för det runt 2013, men fenomenet hade pågått i Sverige redan sedan 2009–2010.
– Vi fick indikationer från socialtjänsten och polisen i våra nordligaste län att man upptäckte försändelser, framförallt brev, med narkotika i. För att undersöka det här närmre och ta fram en metod för att stävja utvecklingen sökte vi om medel från Folkhälsoinstitutet, nuvarande Folkhälsomyndigheten, vilket vi också fick, förklarar hon.
Det var signalerna från socialtjänst och polis i norrlänen om försändelser med narkotika i som blev startskottet till det samarbete som idag går under benämningen Tillsammans mot illegala försändelser, förklarar Ulrika Viklund, folkhälsosamordnare på Länsstyrelsen i Västernorrland.
Med ett beviljat anslag i hand drog de som arbetar brottsförebyggande i norrlänen igång projektet Tillsammans mot nätdroger 2014. De bjöd in Polismyndigheten, Tullverket, kommuner och aktörer som Postnord, DHL, Schenker, ICA Sverige och Coop Nord för att få en bild över läget samt vilka behov och förutsättningar som fanns gemensamt.
Det var också under detta arbete som de upptäckte att postlagen satte stopp för det som faktiskt behövde göras – det vill säga hindra att breven nådde sin slutdestination och samtidigt spåra mottagare och avsändare. Om postombuden misstänkte eller såg att det fanns narkotika i försändelsen fick de helt enkelt inte kontakta polisen.
– Det innebar naturligtvis en stor otrygghet för postombuden, eftersom de behövde lämna ut försändelserna. I glesbygdsamhällen är det dessutom vanligt att utlämningen sker till personer man känner, vilket kunde göra situationen ännu mer svårhanterlig. Men det främsta problemet var nog att postombuden inte fick uppmärksamma brottsbekämpande myndigheter på att det pågick ett brott, för då begick man ju ett brott själv, berättar Ulrika Viklund och fortsätter:
– Det kunde finnas en oro kring dem som hämtade försändelserna – det kunde till exempel handla om minderåriga eller om oro för barn till mottagaren. Innan lagändringen trädde i kraft gick denna oro inte att anmäla eller agera på.
Såväl norrlänen som polisens nationella operativa avdelning NOA uppvaktade politiker på Näringsdepartementet för att få gehör för vad som behövdes för att motarbeta narkotikaförsäljningen på nätet. I byggnaden på bilden har departementet, som sedan den 1 januari 2023 heter Miljö- och näringslivsdepartementet, sitt säte. Foto: Mostphotos
Mångårig samverkan gav lagändring till slut
Parallellt med att de fyra norrlänen jobbade för att utveckla samverkan mellan kommunen, polisen, tullen, postombud, brevbärarkontor och terminaler inom ramen för Tillsammans mot narkotika – ett samarbete som idag går under namnet Tillsammans mot illegala försändelser - försökte gruppen få till en ändring i postlagen, vilket var rätt så tungrott.
– Det blev många möten med exempelvis näringsdepartementet för både oss och NOA (polisens nationella operativa avdelning). Vi gjorde också en SIFO-undersökning som visade att allmänheten ansåg att det vore rimligt och helt acceptabelt om polis och tull fick möjlighet att kontrollera försändelser. Även i den grupp där man misstänkte att flest beställde, det vill säga yngre män, höll de flesta med, konstaterar Ulrika Viklund.
Den 2 januari 2023 slog lagändringen igenom, vilket gjorde det möjligt för postombuden att exempelvis larma till polis och tull om de misstänker att det finns illegala varor i brev.
– De norrländska länen har legat på under flera år för att få till en ändrad lagstiftning innan de fick gehör. Men tillsammans lyckades de till slut skapa opinion mot lokala politiker vilket i sin tur gav en förändring i postlagstiftningen till slut, kommenterar Carl Gynne, utredare på Brå.
Att det var mycket angeläget att få till en ändring för Västernorrland, Norrbotten, Västerbotten och Jämtland känns självklart, anser han.
– Handel med narkotika på nätet är en realitet i de fyra nordliga länen på grund av avstånden. I norr är den här frågan prioriterad eftersom utmaningen med narkotikahandeln är en helt annan jämfört med andra delar av landet där man förutom näthandeln även har en lite mer öppen drogscen.
”Det kunde trilla ut ett vapen – de fick ändå inte anmäla”
Linda Nilsson, verksamhetsutvecklare på Nationella operativa avdelningen, NOA, jobbar med narkotikabekämpning nationellt och internationellt inom polisen och har varit involverad i arbetet med Tillsammans mot illegala försändelser. Hon håller med om att det var en nästintill omöjlig situation för postombuden innan lagändringen.
– Det kunde ju trilla ut ett vapen ur en försändelse, de fick ändå inte anmäla till polisen. Postombuden använde olika nödparagrafer när det blev nödläge, men det fanns inte alls möjligheten till samverkan som finns idag där vi delar information och bekämpar den del i distributionskedjan som Postnord är och har varit. Den nya postlagen har varit otroligt avgörande i arbetet med att bekämpa drogförsäljningen, säger hon.
Att Postnord är ett populärt val för postförsändelser inom Sverige har sin förklaring, menar Linda Nilsson. De är överlägsna i tillgänglighet och möjligheten att vara anonym. Postnord får också statligt stöd för att kunna leverera till varenda del av Sverige och det kostar lika mycket oavsett om man skickar två kvarter bort eller till en avlägsen del i Sverige.
– Sedan har vi ju sett att de som säljer narkotika erbjuder andra alternativ, dels andra postföretag men också att man distribuerar narkotika genom att dumpa det på ett visst ställe och sedan skicka bild och koordinater. Men det är ju inte görbart på landsbygden på samma sätt, förklarar Linda Nilsson och tillägger:
– I och med ändringen har vi sett att vi kunnat störa marknaden, vilket också påverkar möjligheterna för de kriminella att leverera narkotika. Men det är som alltid med brottsbekämpning, det är en katt- och råtta-lek. Om vi ändrar någonting, ja då ändrar även de kriminella sitt sätt.
Det Linda Nilsson syftar till är att så fort lagen hinner ikapp brottslingarna, ja då försöker de hitta nya vägar, oavsett om det gäller hur drogerna transporteras eller vilken substans som klassificeras som en drog.
Inom TIF vill man skapa trygghet för all personal som hanterar försändelser. Det görs på flera sätt, bland annat genom att bjuda in till samverkansmöten där polis, tull och kommun deltar och diskuterar hur en misstänkt försändelse kan se ut, vad som är aktuellt och var personalen kan vända sig om det händer något. Foto: Kristina Sahlén
Viktigt att skapa trygghet för postpersonal
I fallet med drogförsäljningen på nätet var försändelserna som innehöll något misstänkt förut rätt ofta lätta att identifiera, exempelvis genom att flera brev eller paket såg likadana ut. Men eftersom det inte gick att tipsa tull eller polis, så var de de väckta misstankarna verkningslösa. Nu när lagstöd däremot finns arbetar polisen aktivt med att sprida kunskap inom ramen för Tillsammans mot illegala försändelser, TIF.
– Vi på polisen tycker att TIF som initiativ är jättepositivt. Vi har varit delaktiga på nationell nivå där vi exempelvis bistått med fotografier på hur en misstänkt postförsändelse ser ut, men även med annat typ av material, säger Linda Nilsson.
En viktig del av arbetet inom Tillsammans mot illegala försändelser är att skapa trygghet för personalen som hanterar försändelserna. Metoden går ut på att polisen, tullen och kommunen bjuder in till samverkansmöten där man diskuterar hur misstänkta försändelser kan se ut just nu, vad som är aktuellt och informerar om olika kontaktvägar, där det kan finnas lokala kontakter, förklarar Ulrika Viklund som har en samordnande roll inom TIF.
– Postnord har exempelvis säkerhetsansvariga som man kan kontakta för att göra en anmälan, istället för att en enskild Postnord-medarbetare behöver göra det. Det finns också dedikerade kontakter hos polisen, tullen eller kommunen som postombuden kan prata med. Att få berätta om sin upplevelse eller otrygghet är väldigt viktigt för tryggheten. Ett annat exempel är de dekaler som visar att man är en del av Tillsammans mot illegala försändelser. De sätter vi upp hos postombuden för att skapa ett signalvärde som visar att vi jobbar mot illegala försändelser.
Postnord, andra speditörer och ombud som Coop och Ica vill ju inte heller behöva hantera dessa illegala försändelser, de vill ju inte att deras personal ska vara utsatta, påpekar Ulrika Viklund. Arbetet inom TIF är också ett tillfälle för näringslivet att lyfta fram andra aspekter av brottslighet och ett sätt att få in näringslivet i det brottsförebyggande arbetet.
I norra Sverige är avstånden mellan orterna långa, och innebär särskilda utmaningar i det brottsförebyggande arbetet. Just TIF som metod har tagits fram just för lands- och glesbygd, men de flesta metoder tas fram för större städer och kommuner med mer resurser, förklarar Ulrika Viklund. Foto: Johan Bjurer
Landsbygden behöver mer resurser för att bekämpa brott
Men att jobba brottsförebyggande på lands- och glesbygd, i mindre kommuner och särskilt i norra Sverige där avstånden är stora ger helt andra förutsättningar än motsvarande arbete i storstäder och mer tätbefolkade områden, förklarar Ulrika Viklund.
– Vi tog fram den här arbetsmetoden framförallt riktat mot lands- och glesbygd och mindre kommuner. Många arbetsmetoder riktar sig mot större städer och kommuner som har mer resurser, men den här metoden kräver inte så mycket resurser och det finns en flexibilitet i metoden då den är anpassningsbar efter lokal lägesbild. Man har till exempel digitala möten och träffas fysiskt när det är möjligt, samtidigt är det viktigt att polis eller tull åker ut och hälsar på och motiverar postombuden när det går. Nu ser vi att arbetsmetoden håller på att sprida sig, att även större kommuner vill jobba med den eftersom det ger effekt.
Ulrika Viklund påpekar att det pratas mycket om gängkriminalitet, hur man kan beställa via tjänster som exempelvis Snapchat och hur man rekryterar barn och unga, men kopplingen till hur de stora gängledarna säljer narkotika via dessa marknadsplatser anser hon saknas.
– Nätet är också en marknad för de som inte köper på öppna drogmarknader som på gatan. Så om vi täpper till internetförsäljningen kan vi minska andelen som köper narkotika, dopningsmedel och illegala läkemedel som inte skulle göra det om de inte får tag i det anonymt på nätet.
För att komma framåt med det brottsförebyggande arbetet både i norrlänen och med bekämpningen av försäljningen av droger specifikt behövs mer resurser, konstaterar Ulrika Viklund.
– Mer resurser behövs för att kontrollera marknadsplatserna men också till tullen och polisen, både nationellt och regionalt, för att de ska få möjlighet att bekämpa den här typen av brottslighet. Därför behöver den här problematiken lyftas mer för att sprida kunskap i landet om hur mycket som beställs och hur vi kan arbeta tillsammans för att försvåra för köpare på nätet av narkotika, dopningsmedel och läkemedel exempelvis.
Men inte bara polisen och tullen har behov av resurser, utan även kommunerna och brottsförebyggarna själva, påpekar hon.
– Arbetet med Tillsammans mot illegala försändelser gör vi ju inom ramen för allt annat arbete. Exempelvis får andra metoder som Fotboll utan fylla,
Ansvarsfull alkoholservering, 100 procent ren träning och Krogar mot knark, medel för att förvalta dem. Vi får inget sånt, utan vi förvaltar det själva, skapar konferenser, utbildningar och boosterträffar. För att kunna utveckla det och göra det mer professionellt så skulle vi i norrlänen önska att en nationell aktör förvaltade det.
Läs mer
Så blev Storuman först ut i Västerbotten att stoppa droger med TIF
När Daniel Burman, folkhälsosamordnare i Storuman och Malå, hörde talas om samverkansprojektet Tillsammans mot illegala försändelser (TIF), hoppade han genast på tåget. Att minska användningen av narkotika i kommunerna och samtidigt ge stöd till postombuden såg han som ett givet uppdrag, även om listan över uppgifter, projekt och ansvarsområden för egen del redan var väldigt lång.