– Vår förhoppning är att det här ska vara ett steg i att öka kunskapen om vad kommunen behöver utveckla för att kunna bedriva ett effektivt brottsförebyggande arbete och fungera som underlag vid beslut om bland annat resurser för kommunens brottsförebyggande arbete, säger Madelene Norberg, projektledare, Brå.
I återkopplingen hittar man information om statusen när det gäller ledning, samordning och samverkan av det brottsförebyggande arbetet i just den kommunen eller stadsdelsområdet. Men även kommunens förutsättningar för att kunna arbeta kunskapsbaserat, och arbetet kring framtagandet av lägesbild och åtgärdsplaner presenteras.
– Den ger ett kvitto på hur kommunen ligger till i det brottsförebyggande arbetet. Den visar vilka områden som kommunen arbetar bra med, men pekar också på vad som behöver utvecklas. Samtidigt ger vi också tips och råd om vilket stöd som kommunerna kan få, både från Brå och länsstyrelserna, säger Madelene Norberg.
Återkopplingen vänder sig i första hand till kommunerna och då främst de kommunala samordnarna för det brottsförebyggande arbetet, samt kommunledning.
– Samordnarna kan använda återkopplingen som verktyg för att driva på arbetet i hela kommunen. Den kan till exempel presenteras i kommunstyrelsen och i förvaltningarnas olika ledningsgrupper. Den ger en överblick av arbetet och bör kompletteras med lokal information om hur arbetet ska tas vidare, menar Madelene Norberg.
Även länsstyrelsens brottsförebyggande samordnare är en viktig målgrupp, de kan genom att titta på hela länets återkopplingar se om det finns gemensamma behov och styra sitt stödjande arbete utifrån det. De kan också använda den för att få med andra delar av länsstyrelsen i arbetet.
Karta för jämförelse av brottsförebyggande arbete
Som ett komplement till respektive kommuns återkoppling finns i år även en interaktiv karta, där kommuner kan jämföra sitt brottsförebyggande arbete med andra kommuner.
– I den interaktiva kartfunktionen på Brås webbplats kan alla som är intresserade av hur det brottsförebyggande arbetet bedrivs med några enkla klick få en överblick över kommuners brottsförebyggande arbete, i hela landet, säger Madelene Norberg.
Genom att välja bland indikatorerna i kartan går det att jämföra hur landets kommuner ligger till i deras brottsförebyggande arbete. Indikatorer som går att välja mellan är till exempel om kommunerna har upprättat en åtgärdsplan baserad på lägesbild, ifall samordnaren har utbildning i brottsförebyggande arbete eller om det finns aktuella samverkansöverenskommelser inom kommunen.
– Vi uppmanar kommunerna att jämföra sig med varandra då vår förhoppning är att det kan leda till positiv utveckling. Vi ser exempelvis att det finns samordnare i landet som procentuellt inte har så mycket tid i sin tjänst för att genomföra brottsförebyggande arbete. Kartan kan i det här fallet vara till hjälp för att visa ledning och styrning i den egna kommunen, hur andra kommuner prioriterar sitt brottsförebyggande arbete och förhoppningsvis bidra till en ökad prioritering resursmässigt, menar Madelene Norberg.
Om återkopplingen till kommunerna
De kommunspecifika återkopplingarna är baserade på vad den kommunala samordnaren för det brottsförebyggande arbetet har svarat på i en kommunenkät om brottsförebyggande arbete, som skickades ut av Brå under våren 2025. Kommunenkäten är ett av underlagen till rapporten Det brottsförebyggande arbetet i Sverige – Nuläge och utvecklingsbehov som publiceras i mars 2026. Brå har inte värderat enkätsvaren som redovisas, utan det är upp till kommunerna att göra en djupare analys av vad sammanställningen står för. En del av årets resultat som presenteras i återkopplingarna jämförs även med vad som presenterades under 2024 och 2023, under en så kallad tillbakablick, för att kunna följa respektive kommuns utveckling över tid.