Lina Rådbrink arbetar med GVI på Brottsförebyggande rådet (Brå).
Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi med målet att minska det allra grövsta våldet i kriminella miljöer. Det kan vara skjutvapenvåld, knivvåld eller sprängningar. För att minska våldet lägger samhället sina resurser på de mest våldsdrivande personerna och de grupper som de tillhör, så kallad fokuserad avskräckning.
– I GVI läggs ökat fokus på den grupp som använder grovt våld. Om en individ i gruppen skjuter eller spränger, trots att de fått budskap om att det inte är accepterat, medför det riktade konsekvenser för hela gruppen. Syftet är att skapa ett grupptryck inifrån om att inte använda våld för att lösa konflikter och samtidigt stötta de som vill lämna kriminaliteten, berättar Lina Rådbrink, som arbetar med GVI på Brottsförebyggande rådet (Brå).
GVI-strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som förstärker varandra.
- Kommunikation: Ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
- Ett stående erbjudande om hjälp: Gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
- Sanktioner: Snabba och förutsägbara konsekvenser för hela grupper vid våldshändelser. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.
Arbetet bygger på intensiv och kontinuerlig samverkan mellan polis, kommun, Kriminalvården och lokalsamhället. Samverkansparterna har olika verktyg att använda för att lägga fokus på en grupp. Exempelvis kan polisen kontrollera personer och Kriminalvården ge vistelseförbud i vissa områden, samtidigt som socialtjänsten kan erbjuda hjälp och stöd till den som vill lämna kriminaliteten och aktörer inom lokalsamhället hjälper till att skapa motivation till förändring.
– GVI ger möjlighet att samverka mot det grova våldet på ett strukturerat sätt. Dels rättsvårdande myndigheter emellan, men inte minst tillsammans med lokalsamhället som ju utgör majoritetssamhället i förhållande till de som driver våldet. Att utnyttja den samlade kompetensen och kraften, erbjuda stöd och alternativ till det kriminella livet och faktiskt leverera på det man utlovat har visat positiva resultat, säger Lina Rådbrink.
– Med egen bakgrund i brottsofferstödjande verksamhet och civilsamhällessektorn känns det särskilt betydelsefullt att få arbeta med en strategi som adresserar det här svåra problemet men som också sätter vikt på att samverka med lokalsamhället, fortsätter hon.
Malmö var först i Sverige att arbeta med GVI
Malmö var först ut i Sverige att arbeta efter strategin, under namnet Sluta skjut. Glen Sjögren är koordinator för Sluta skjut på Polismyndigheten i Malmö.
– Vi körde igång i oktober 2018 och har sedan dess spridit budskapet om hur strategin fungerar till alla kriminella grupperingar i Malmö och deras medlemmar. Vi säger ”om du eller någon av dina kompisar skjuter och spränger så får det konsekvenser för hela gruppen, men vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa dig lämna det kriminella livet”. Vi har hittills gett budskapet till 273 individer, i 333 samtal, berättar Glen Sjögren.
Glen Sjögren upplever att budskapet brukar tas emot på ett positivt sätt av de kriminella.
– Jag har nog gjort 200 av de totalt 333 samtalen, och jag skulle vilja påstå att jag kan räkna på ena handens fingrar hur många som inte vill lyssna. Vi har ett gott rykte bland de kriminella. Nästan alla avslutar med ”Tack för att ni bryr er”. Det är ovanligt att man pratar med dem på det viset.
Om en person ändå väljer att skjuta eller spränga sätts ett ökat fokus på hela den grupperingen som personen tillhör.
– Då använder vi alla resurser vi kan på den gruppen. Arbetet sker tillsammans med exempelvis Tullverket, Frivården, Malmö stad, ja alla myndigheter vi kan.
Glen Sjögren, koordinator för Sluta skjut på Polismyndigheten i Malmö
Antalet skjutningar och sprängningar har minskat
GVI bygger på den amerikanska modellen fokuserad avskräckning, som har visat goda resultat i våldsutsatta städer i USA, och sedan Malmö började arbeta med Sluta skjut har både antalet skjutningar och sprängningar gått ner. År 2017 skedde 65 skjutningar i polisområde Malmö, jämfört med 23 skjutningar år 2024. Antalet sprängningar har minskat från 58 år 2017 till 16 år 2024. I Malmö går det inte att med säkerhet säga att det är just GVI som påverkat minskningen, då exempelvis andra insatser har genomförts parallellt, men mycket tyder på att GVI har bidragit till det minskade våldet i Malmö.
– Jag är helt övertygad om att GVI har med den här minskningen att göra. Men det är också en del i ett bra polisarbete. GVI löser inte alla problem. Man måste vara ödmjuk och säga att vi inte förändrar världen, men tillsammans med vanligt polisarbete kan Sluta skjut få bra resultat, säger Glen Sjögren.
Arbetet med GVI ser ut på ungefär samma sätt oavsett om arbetet är riktat mot skjutningar eller sprängningar.
– Det som kan vara lite svårare med sprängningar är att om de spränger en port i ett flerfamiljshus kan det vara svårt att förstå vem som egentligen är målet för sprängningen. Då är det också svårare att sätta ökat fokus på någon gruppering, för vet vi inte vem som är målet så är det svårare att hitta vem som har gjort det. Skjutningar är vanligtvis mycket lättare, om de inte skjuter på fel dörr eller fel fönster, berättar Glen Sjögren.
– Men annars jobbar vi på samma sätt. Vi försöker hitta vilken gruppering som har gjort det, och när vi vet det så diskuterar vi med Grova brott i Malmö, som utreder brottet. Om vi inte stör deras utredning så kör vi ökat fokus på grupperingen, fortsätter han.
Förankring en viktig pusselbit
När Sluta skjut skulle startas upp i Malmö var förankring av arbetet en viktig del. Poliserna i Malmö var först tveksamma till arbetssättet.
– Det som var mest utmanande med att starta upp Sluta skjut var att övertyga poliserna i Malmö om att vi ska vi jobba med detta. Alla poliser i Malmö fick en föreläsning om hur strategin ska fungera, och vad vi förväntar oss av dem. Föreläsningarna var i mindre grupper, jag tror att vi hade över 50 sådana möten. Vi hade mindre grupper just för att alla ska våga ställa frågor och att vi ska kunna se att alla har varit med och förstått. Idag är attityden mot GVI positiv bland poliserna, säger Glen Sjögren.
Även Lina Rådbrink lyfter förankring som en nyckel till framgång vid arbete utifrån GVI-strategin.
– En av nycklarna är organisering och förankring. Alla parter behöver vara överens om att det är det här vi ska göra och att det är svaret på grovt våld. Men också att man har förståelse för sin roll i strategin, vad strategin innebär och vilken funktion den fyller, avslutar Lina Rådbrink.
Etableringar
Utöver Malmö är GVI etablerat i Örebro, Göteborg, Huddinge och Järfälla/Upplands-Bro. Under hösten 2024 har Brå och Kriminalvården även erhållit EU-finansiering genom Fonden för inre säkerhet (ISF) för att sprida GVI-strategin till ytterligare platser i Sverige.
För frågor om projektet eller vid intresse att arbeta med GVI-strategin kontakta: esperance.bokaki@bra.se, eller william.wikstrom@bra.se