Emma Ulfsdotter Ljunggren, programchef för MST och VD för Solega
MST är en behandling som riktar sig till ungdomar mellan 10-18 år med hög risk för fortsatt negativt normbrytande beteende som kan leda till placering utanför hemmet, exempelvis placering på ett ungdomshem. Behandlingen bedrivs i hemmet samt i miljöer som ungdomen befinner sig i, exempelvis i skolan. Arbetet sker i tätt samarbete med familjen, skolpersonal och andra vuxna som träffar ungdomen. MST är en av de rekommenderade insatserna för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott i Socialstyrelsens kunskapsstöd för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år.
I Sverige har Solega det övergripande ansvaret för MST i Sverige. Emma Ulfsdotter Ljunggren är programchef för MST och VD för Solega.
– MST är en intensiv behandlingsmetod med flera träffar i veckan i cirka fyra till fem månader. Samarbetet mellan olika aktörer sker löpande i praktiken, så att viktig information omedelbart når rätt personer. På så sätt kan man agera snabbare och undvika missförstånd. När roller och ansvarsområden är tydliga blir det lättare att skapa långsiktig förändring, då vissa professionella aktörer kommer finnas kvar som stöd även efter att MST-behandlingen är avslutad. Vi vill med hjälp av behandlingen skala bort det extrema beteendet och rusta ungdomen för framtiden, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.
MST-team för bättre samverkan
Runt varje ungdom finns ett MST-team som består av terapeuter och en teamledare. Genom regelbundna avstämningar flera gånger i veckan ser de till att alla arbetar mot samma mål, delar viktig information och snabbt hanterar eventuella frågor eller oenigheter. Detta praktiska och kontinuerliga samarbete möjliggör en tydligare arbetsfördelning, vilket gynnar både familjer och teamet runt den unge. Uppgifterna för terapeuterna pendlar från små praktiska saker till större komplexa insatser, exempelvis aggressionsträning, relationsträning och familjeterapi.
MST-terapeuternas uppgift är fungera som en sammanhållande länk och finnas där för familjen, ta vara på deras styrkor och stärka dem så att de kan hantera nuvarande och kommande problem. Teamet arbetar på tider som passar familjen och kan nås dygnet runt.
– Det kan handla om att terapeuten behöver vara hos familjen i deras hem på kvällen, då ungdomen ofta rymmer kvällstid och det finns en oro för att ungdomen ska utsättas på något sätt. Terapeuten arbetar då tillsammans med ungdomen och familjen kring den problematik som uppstår, säger Emma Ulfsdotter Ljunggren.
MST är en av insatserna som används i arbetet inom samverkansformerna Sociala insatsgrupper (SIG) och Skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Vanligtvis tillämpas metoder, som familjebehandling, parallellt med en samverkansform vilket kan göra det svårt att arbeta mot samma mål, men genom att MST-teamet integreras i samordningen bidrar det till att hålla hög intensitet i arbetet utifrån en dagsaktuell lägesbild.
– När MST sätts in som insats vid SIG och SSPF är MST-teamen med vid samverkansmötena, för att ge en uppdaterad bild över ungdomens situation och på så sätt bidra till lägesbilden. Utöver mötena har teamen regelbunden kontakt med skola och polis. Det kan ske olika intensivt men det är av största vikt att samverka i praktiken när det händer saker och för att förbygga, genom att involvera föräldrar och exempelvis områdespolisen, i kritiska situationer som vi kan se komma att uppstå, menar Emma Ulfsdotter Ljunggren.
Följs upp med ekonomiskt stöd från Brå
MST har stöd i forskning, men resultaten varierar i olika studier. I svensk kontext är forskningen begränsad och även om MST har utvärderats så är det förhållandevis längesedan. Sedan dess har MST spridits till flera städer. Det finns därför behov av nya studier med systematiska sammanställningar och uppföljningar av arbetet. Brå har beviljat ekonomiskt stöd för uppföljning av arbetet med MST i Sverige. Malmö Universitet har på uppdrag av Solega utvärderat hur problembilden ser ut bland ungdomarna som får MST, om det finns skillnader i problembilden bland dessa ungdomar mellan olika städer samt för att följa upp hur det går för ungdomarna efter behandlingens slut.
Emma Ulfsdotter Ljunggren svarar här på några frågor om utvärderingen.
Vilka är de viktigaste slutsatserna i uppföljningen?
Sammanfattningsvis visar uppföljningen att MST ger långvariga förbättringar för ungdomar med beteendeproblematik, särskilt inom områden som familj, skola och sociala relationer. Det är en effektiv insats med ihållande positiva resultat. Utöver detta har det framkommit viss skillnad i problembelastning på ärenden mellan olika team som väcker andra frågor för MST centralt som vi ser fram emot att arbeta med både med respektive MST-team samt på nationell nivå. Några av resultaten visar:
- Långvariga effekter: Behandlingsresultaten visar en ihållande förbättring även efter avslutad behandling. Vid uppföljningen 18 månader efter behandlingens slut rapporterade föräldrarna att de bättre kunde hantera ungdomens problem, att familjerelationerna hade förbättrats, och att ungdomarna hade bättre skolresultat och umgänge med sina vänner.
- Starka förändringsprocesser: Under MST-behandlingen ses tydliga positiva förändringar inom flera områden, som familjerelationer, skolgång och sociala nätverk. Även om vissa av dessa förändringar minskar något sex månader efter avslutad behandling, förstärks de återigen vid uppföljningen 18 månader efteråt.
- Förbättringar i familjen: Ett centralt fokus i MST är att stärka föräldrarnas förmåga att hantera sina ungdomars beteendeproblematik och förbättra relationerna inom familjen. Detta har visat sig ge positiva och ihållande effekter, särskilt i familjer som inte behövt nya insatser efter MST.
- Minskat behov av nya insatser: Ungdomar som inte fick någon ytterligare insats efter behandlingen hade större förbättringar i familjerelationer och skolprestationer. Dessa ungdomar och deras familjer verkade ha fått de verktyg som krävs för att upprätthålla positiva förändringar på lång sikt.
- Anpassningsbar behandlingstid: MST:s flexibilitet när det gäller behandlingstid möjliggör anpassning till individuella behov, vilket är viktigt för att maximera effekterna av insatsen. Detta gäller särskilt för ungdomar med mer allvarliga beteendeproblem.
Vilka har varit framgångsfaktorerna i arbetet med MST?
Det finns många framgångsfaktorer med MST men en av de viktigaste är att det finns ett kvalitetssäkringssystem som man inte kan välja bort. Det innebär i praktiken att alla MST-team följer samma struktur och att vi har sätt att mäta att MST levereras på det sätt som forskning bekräftat har effekt. Kvalitetssäkringen sker på olika sätt och involverar så väl datainsamling som föräldrars perspektiv, samt handledning, konsultation och utbildning och utvecklingsarbete flera gånger per år. Genom att följa upp på olika nivåer är allt transparent, så vi kan lära oss av när det går bra och se till att göra mer av det, men också uppmärksamma när vi stöter på hinder av olika slag och behöver förstå hur det ska tacklas oavsett om det är på en enskild individ- eller nationellnivå.
Vad kan andra regionala och lokala brottsförebyggare ta med sig från uppföljningen?
Gör en mätning vid start
Det är viktigt att ha en mätning vid början av arbetet så att man har något att utgå ifrån vid avslut. Det är också av största vikt att se hur många behandlingar som fullföljs respektive avbryts som en del av uppföljningen.Följ upp utfall
Följ upp primärt mätbara mål, som om ungdomen bor man hemma etcetera, och inte bara nöjdhet.Jobba multimodalt
Försök eftersträva att göra så mycket som möjligt av de komponenter som Socialstyrelsen lyfter i sitt kunskapsstöd som viktiga för ungdomar med normbrytande beteende.Få det att fungera i längden
Skapa en struktur för det vi gör, så att det fortsätter även när vi professionella kliver ur. Det viktigaste är att det håller över tid, inte en kort behandlingseffekt som sedan avtar.Allt är inte som man tror
All datainsamling väcker nya frågor och man inte ska vara rädd för att samla in data och använda sig av den. Det är fantastiskt roligt att komma på vad och hur man ska förändra saker som kanske inte gav de resultat som man önskade. Se data och uppföljning som en rolig förändrings-och utvecklingsprocess.
Ta del av fler utvärderingar av brottsförebyggande arbete
I Brås erfarenhetsbank hittar du utvärderingar av brottsförebyggande arbete som fått ekonomiskt stöd av Brå. Ta del av praktiska erfarenheter från andra.