Sollentunas mål för 2030: Inga utsatta områden i kommunen

För fyra år sedan, 2020, tog Sollentuna kommun beslut om att kommunen inte ska ha några områden på polisens lista över utsatta områden år 2030. Kommundirektör Per Törnvall säger att den utlösande faktorn var när underrättelseenheten på Polisregion Stockholm publicerade sin rapport om organiserad brottslighet i Stockholms län i slutet av 2019. Två av femtio systemhotande nätverk fanns i Sollentuna varav ett hade funnits där i 50 år.

– Ärligt talat blev vi arga. De här personerna har utövat utpressning, människohandel och narkotikahandel i 50 år utan att vi har lyckats stoppa dem. Vi har helt enkelt låtit den här verksamheten pågå och växa utan att vidta nödvändiga åtgärder. Det är helt oförsvarligt, säger han.

Insikten och ilskan ledde till att kommunen och polisen kom överens om att utvecklingen måste brytas. För kommunen var det nödvändigt att gå till botten med vad som inte fungerade, trots stora satsningar och insatser under många år. Kommunen behövde dock inte börja från noll. Sollentuna var en av sju kommuner med utsatta områden som fick praktiknära stöd från Brå under två år med start 2017. I stödet ingick bland annat implementering av EST (Effektiv samordning för trygghet).

– EST är en systematik för vårt trygghetsarbete och det har lagt grunden för vårt nuvarande brottsförebyggande arbete. Sedan vi fick praktiknära stöd av Brå har det brottsförebyggande arbetet varit högt prioriterat och välorganiserat med systematiska kartläggningar och orsaksanalyser, säger Caroline Olsson, trygghetsstrateg på Sollentuna kommun.

Sollentuna har i samverkan med Malmö universitet arbetat fram en analysmodell för att följa områdenas utveckling. Syftet är bland annat att öka förståelsen om varför och hur utsatta områden utvecklas och belysa vilka verksamhetsområden kommunen behöver fokusera på. Förutom sämre livsvillkor präglas också de områden som polisen ser som utsatta områden av bland annat låg kollektiv förmåga. Utifrån analysmodellen handlar det om att stärka de boendes egenförmåga och kollektiva förmåga men också kommunens, statens och bostadsföretagens institutionella förmåga. I korthet handlar det om tre delar: att få en korrekt bild av problembild och livsvillkor i utsatta områden, att förstå vilka insatser som behövs och att anpassa organisationen för att kunna genomdriva arbetet.

För att få en korrekt bild av livsvillkoren i områdena har kommunens verksamheter brutit ner statistiken kring livsvillkor i mindre geografiska områden.

– Tidigare har exempelvis utbildningskontoret tittat på variabeln andel elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram och hur detta ser ut i kommunens olika skolor. Nu tittar de istället på hur samma variabel ser ut för unga som bor i vissa områden. Eftersom barn går i skolor i andra kommundelar och även i andra kommuner blir bilden en helt annan när vi följer utvecklingen utifrån bostadsområde, säger Caroline Olsson.

Långsiktigt arbete för att stärka livsvillkoren

Per Törnvall menar att det är verksamheter som socialtjänst, förskola och skola, kultur och fritid, arbetsmarknad tillsammans med kommunens andra verksamheter som samhällsbyggnad, miljö och hälsa samt bostadsbolag som måste jobba långsiktigt för att ändra livsvillkoren och stoppa inflödet till kriminella gäng.

– Det räcker inte med bara fler kameror och fler poliser. Vårt bidrag är att stärka livsvillkoren och erbjuda alternativ till föräldrar, barn och unga i hela lokalsamhället. Vi behöver bygga en starkare relation och skapa tillit till det offentliga och till den kommunala verksamheten, för som det är nu litar inte alla invånare på oss, säger han.

Caroline Olsson ger några exempel på verksamheter som ska stärka livsvillkoren bland kommunens invånare. För att skapa en levande, trivsam och trygg plats för boende och besökare har man genom så kallad platsaktivering utökat antalet sommarlovsaktiviteter i Malmparken med omnejd. Ett mångfacetterat utbud för barn och unga i kommunens alla områden ska bidra till en meningsfull och trygg fritid och bland annat har kommunens bibliotek dragit igång ”After school” som är en välbesökt aktivitet för barn i åldern åtta till tolv år. Dessutom har samverkan mellan skolor och socialtjänsten utökats genom exempelvis föräldrastöd och kunskapshöjande utbildningar inom hedersförtryck, våld i nära relationer och våldsbejakande extremism. Socialtjänsten har också en tätare samverkan med polisen genom utökad individsamverkan bland annat inom ramen för SSPF (socialtjänst, skola, polis och fritid).

Per Törnvall menar att det inte är möjligt att åstadkomma genomgripande hållbar förändring på kort sikt.

– Den verklighet som nu råder har byggts upp under lång tid, och kommer att kräva tålamod och uthållighet om den ska förändras, säger han.

Men både han och Caroline Olsson har tillit till att kommunen är på rätt väg. Beslutet från 2020 är riktat till alla nämnder och kommunala bolag tillsammans med polisen och alla står bakom ett förändrat arbetssätt.

– Vi arbetade i ett halvår med att förankra lägesbilden i kommunen och nu kan jag slå vad om att alla är med på tåget: tjänstemän, poliser och den politiska organisationen. Politiken har varit villig att riva upp många gamla beslut för att kunna driva igenom de beslut som krävs för att jobba som vi nu gör, och det är avgörande, säger Per Törnvall.

Nära samarbete med polisen är A och O

Att ha ett nära och välfungerande arbete med polisen är A och O, säger Per Törnvall.

– Jag vill understryka hur viktig vår samverkan och samförståelse med polisen är för det arbete vi nu prioriterar, säger han. Han fortsätter:

– Från första början har vi delat lägesbild med polisen och sett att vi har ett gemensamt problem som vi måste tackla gemensamt.

Kristian Bergström är kommunpolis i Sollentuna och jobbar i Edsberg och Tureberg. Han bekräftar Per Törnvalls bild av att det är polisiära insatser, i tät samverkan med andra mjukare insatser som behövs för att vända utvecklingen. Från och med 2020 fokuserade polisen på att lagföra ett antal fokuspersoner. Polisen fick upp kameror på torget och började genomföra förebyggande insatser med socialtjänsten och skolan. I och med dessa åtgärder vände situationen på torget snabbt. Det blev tryggare.

– I samband med detta flyttade flera av de tongivande gängkriminella och det finns inte samma driv i nätverket och rekryteringen av unga längre, säger Kristian Bergström.

Han bekräftar också bilden av att alla verksamhetsområden i kommunen har en roll att spela om livsvillkoren i ett område ska förbättras. Han tar samhällsbyggnad som exempel.

– I Edsberg finns många små lägenheter. Det innebär att folk som trivs i Edsberg och fått bättre livsvillkor kan behöva flytta när familjen växer och man blir trångbodd. In flyttar nya unga människor utan förankring i området. Långsiktigt ser man numera till att bygga mer blandat utbud på storlekar på bostäder så att folk som vill har möjlighet att stanna här, säger Kristian Bergström.

Edsberg inte längre med på polisens lista

När polisen presenterade sin lista över utsatta områden i december 2023 var området Edsberg i Sollentuna bortplockat från listan.

– Vi är långt ifrån i mål men det är glädjande att Edsberg inte längre klassas som ett utsatt område. Lika positivt är att invånarna i Edsberg och på Malmvägen idag skattar sin trygghet väsentligt högre jämfört med när det förstärkta arbetet påbörjades för tre år sedan, avslutar Per Törnvall.