Samrådsyttranden som en brottsförebyggande insats
Sedan 2018 använder länsstyrelser samrådsyttranden för att ge kommuner råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i planärenden. I den här uppföljningen undersöks om dessa samrådsyttranden har gett effekt i Hallands län och Jämtlands län.
Publicerad 2021
Resultatet visar att länsstyrelsernas råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i samrådsyttranden har gett effekt, samt att teoretiska perspektiv på brott och trygghet behandlas i högre omfattning.
Kort om samrådsyttranden
När kommuner planerar och utvecklar fysiska miljöer spelar detalj-och översiktsplaner en viktig roll. Detalj- och översiktsplaner utgör tillsammans planärenden, som under en planprocess går igenom fyra faser: samråd, granskning, antagande och laga kraft.
I samrådsfasen erbjuds länsstyrelsen och andra berörda aktörer möjlighet att yttra sig på planhandlingar i så kallade samrådsyttranden. Dessa samrådsyttranden används sedan som underlag i den fortsatta planprocessen.
Källa: Samrådsyttranden som brottsförebyggande insats. Uppföljning av länsstyrelserna i Jämtlands läns och Hallands läns samrådsyttranden med brottsförebyggande och trygghetsskapande råd om kommunernas detalj- och översiktsplaner 2015-2021.
Detta är en utvärdering av brottsförebyggande arbete som fått ekonomiskt stöd av Brå
Brå fördelar ekonomiskt stöd till aktörer som arbetar med lokala brottsförebyggande eller trygghetsskapande projekt och verksamheter. Varje insats utvärderas sedan av aktörerna och skickas till Brå. För sakuppgifter och slutsatser i rapporten ansvarar respektive författare eller organisation.
Samrådsyttranden i planärenden ger effekt
Gustav Grut, Mittuniversitetet, Emma Ekdahl, Länsstyrelsen Jämtland och Linda Fetiu, Länsstyrelsen Halland, svarar här på några frågor om uppföljningen.