ECPA 2021: Mobbning
Här kan du läsa om vinnaren i den europeiska tävlingen ECPA 2021. Temat för tävlingen detta år var arbete mot mobbning.
– Gävlemodellen visar att det går att bygga upp ett långsiktigt hållbart och effektivt arbete mot mobbning utan stora merkostnader. Mobbning är i de flesta fall ett brott i sig och vi vet också att det finns en tydlig koppling mellan mobbning i skolan och kriminalitet senare i livet. Att arbeta förebyggande mot mobbning och kränkande behandling är därför i högsta grad brottsförebyggande, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.
Gävle kommun har arbetat med Gävlemodellen sedan 2012 för att motverka mobbning på kommunens skolor. Modellen har tagits fram i ett samarbete mellan Brottsförebyggarna i Gävle och Utbildning Gävle (Gävle kommun) och Högskolan i Gävle. Arbetet med Gävlemodellen påbörjades efter att Skolverket publicerat en rapport som visade att många program som skolor använde mot mobbning inte hade någon effekt. Samtidigt beskrev forskarna ett antal faktorer som hade haft positiv effekt.
– Vi har omsatt de framgångsfaktorer som forskarna lyfte fram i Gävlemodellens olika insatser. Utgångspunkten i modellen är att kartlägga hur mobbningen faktiskt ser ut på skolorna och att därefter anpassa insatser och stöd efter skolornas förutsättningar. Idag är nästan alla skolor, med totalt 13 000 elever, i Gävle anslutna till modellen, säger Pelle Matton på Brottsförebyggarna i Gävle.
Hösten 2020 hade skolorna i Gävle 40 procent lägre andel mobbade än riket hade i en undersökning från 2011. Sedan dess har mobbningen i riket ökat enligt samstämmiga uppgifter, medan skolorna i Gävle fortsatt ligger kvar på en relativt låg nivå.
Två gånger varje läsår får eleverna i Gävles grundskolor svara på en enkät med frågor om de varit med om eller observerat kränkande behandling. Enkäten har haft en svarsfrekvens på över 80 procent och har gett en unik inblick i hur mobbningen ser ut i kommunen, och hur den har förändrats över tid.
– Vårt mål är att med forskningens hjälp skapa trygga goda lärandemiljöer fria från kränkningar, trakasserier, diskriminering och mobbning. Men vi måste också förstå och acceptera att jobbet aldrig blir färdigt, säger Pelle Matton.
I nordöstra Göteborg finns ett uppmärksammat släktbaserat nätverk med många brottsaktiva individer som har haft en stor negativ påverkan på samhället. Inom Insats TICKAN har strategin varit att använda alla brottsbekämpande myndigheters olika verktyg för att komma åt den dolda brottsligheten i lokalpolisområdet. I arbetet involverades bland andra skola, socialtjänsten, Kronofogden, Tullen, Skatteverket och Arbetsförmedlingen för att komma åt släktnätverket på alla fronter.
– Alla utredningar där nätverket varit inblandade prioriterades och handlades skyndsamt inom polisen, för att minska risken att vittnen och målsäganden skulle dra sig ur utredningarna. Insatsen har bland annat resulterat i över 40 fängelsedomar, men framförallt i ökad trygghet i området och högre tillit till Polisen, säger Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef i nordöstra Göteborg.
Kommunens projekt mot Otillåten påverkan har fokuserat på den påverkan som parallella samhällsstrukturer haft på personalen och på lokalsamhället i stadsdelen. Projektet har visat att problemet är mer omfattande än man tidigare trott.
– Flera åtgärder har satts in för att rusta personalen för att kunna stå emot och förebygga otillåten påverkan från parallella samhällsstrukturer, säger Lisa Pedersen, trygghetschef på stadsdelsförvaltningen i Angered.
Det långsiktiga målet är att främja demokratin genom att hindra påverkan på våra samhällssystem. Våra offentliga verksamheter behöver kunskap och verktyg på alla nivåer för att motverka organiserad brottslighet.
Övriga bidrag i svenska uttagningen till ECPA 2021
- Tryggare skola är ett bidrag från Stiftelsen Tryggare Sverige och Länsstyrelsen Blekinge. Det är ett verktyg som stödjer skolor och kommuner att arbeta systematiskt och kunskapsbaserat för att säkerställa säkerheten, minska brottsligheten och öka tryggheten i skolmiljön. Verktyget används för att belysa utmaningar och möjligheter med skolans brottspreventiva arbete och hur det kan systematiseras på bästa sätt samt hur skolan upplevs av elever. Projektet har visat en positiv utveckling där minst hälften av de brotts- och otrygghetsproblem som identifierats på skolorna ska ha åtgärdats.