Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

5.2 Uppföljning

Undersök hur åtgärderna har påverkat problemen

Syftet med en effektuppföljning är att ta reda på om det genomförda arbetet påverkat problemen som man tänkt och om resultatet är bättre än om åtgärderna inte hade vidtagits. Effektuppföljningen är ett sätt att värdera om arbetet varit framgångsrikt eller inte och i så fall på vilket sätt. Man bör också kontrollera om en åtgärd haft oönskat resultat.

Brottlighet kan påverkas av flera faktorer och det är sällan som det går att säga exakt vad det var som minskade brotten. Uppföljningen är snarare en bedömning av om arbetet rimligen kan ha påverkat fenomenet.

Tänk på att det brottsförebyggande arbetet ofta ger effekter på lång sikt och att effekter kan bero på flera parallella åtgärder. Resultaten kan också bero på helt andra saker än att kommun och polis arbetat med frågan.

Resultatet av genomförda åtgärder kan mätas på flera sätt, beroende på vad som ska mätas. Om det avses att undersökas hur ofta, hur mycket eller i vilken omfattning någonting skett, är det brukligt att använda kvantitativa mätningar, till exempel att jämföra statistik. Kvalitativa mätningar, som intervjuer eller observationer, används för att besvara frågorna hur, varför och på vilket sätt en åtgärd påverkat problemet. Effektuppföljningen tjänar på att man använder en kombination av mätmetoder. Teknikerna för datainsamling är desamma som i arbetet med att ta fram lägesbilder och orsaksanalyser. Läs mer i Steg 2, Egna förberedelser och i Steg 3, Gemensamma förberedelser.

Vanligtvis innebär en effektuppföljning att man gör mätningar före och efter genomförandet av åtgärden. Det kan innebära en jämförelse av statistik för de två perioderna eller att det genomförs rådslag före och efter insatsen. En jämförelse med en kontrollgrupp som inte innefattas av åtgärden bör också göras.

Exempel

Till exempel går det att undersöka hur brottsstatistiken ser ut för två jämförbara bostadsområden före och efter åtgärden, eller genomföra intervjuer med en grupp som deltagit i en åtgärd och en grupp som inte berörts av den.
Det är även möjligt att jämföra utvecklingen i det område där åtgärden satts in med utvecklingen i resten av kommunen – eller ännu mer övergripande: jämfört med resten av länet eller resten av landet.

Genom uppföljning och utvärdering av åtgärder kan vi upptäcka om åtgärderna som sätts in är likvärdiga för olika grupper av individer. Kanske åtgärden visat sig fungera bra för exempelvis kvinnor men inte för män, eller för de som kan svenska men inte för andra språktalande. Insikten kan leda till att åtgärden behöver justeras i det fortsatta arbetet eller att andra åtgärder bör implementeras.

Genom att studera tidsserier kan resultaten sättas in i ett större sammanhang, tidsmässigt, vilket gör det möjligt att belysa trender. Det är då möjligt att se om förändringarna sammanfaller med den period när åtgärderna genomfördes.

Identifiera framgångsfaktorer

Det är lätt hänt att stanna vid ett konstaterande att en åtgärd har gett goda resultat. Men för att kunna dra slutsatser för det fortsatta arbetet behöver man veta vilka delar i arbetet det var som fungerade. En effektuppföljning behöver stödjas av process- och produktionsuppföljningar, så att de tillsammans kan förklara om effekterna på problemen berodde på själva åtgärderna, på hur de genomfördes eller på någonting annat. Berodde exempelvis framgången på att rätt funktioner var engagerade eller var framgångsfaktorn
att åtgärderna genomfördes under en viss tid på dygnet?

För att undersöka detta, behövs en dokumentation av genomförandet – från valet av åtgärder till vilka mål som satts upp och hur det praktiskt arbetats för att nå dit.