Exempel på hur kommuner organiserat sitt brottsförebyggande arbete

Faktablad om Fagersta kommuns brottsförebyggande arbete Pdf, 148.5 kB.

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Fagersta

Det lokala brottsförebyggande rådet i Fagersta samordnar det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet. Rådet har en strategisk och beslutande roll, och i rådet finns representanter (vanligtvis chefer) för kommunens verksamheter, och Norra Västmanlands kommunalteknikförbund. Lokala BRÅ sammanträder sex gånger per år. Kommunpolitiker är inte med i rådet, men BRÅ rapporterar regelbundet till kommunstyrelsen. Ingen särskild budget är avsatt för arbetet, utan beslutsmandatet ligger på respektive chef.

Fagersta tillämpar EST (effektiv samordning för trygghet) – Kommunen har en EST-grupp som består av samordnare samt representanter från olika verksamheter. EST-gruppen träffas varannan vecka och skapar en gemensam lägesbild utifrån en given mall. Deltagarna har i uppdrag att dokumentera de lägesbilder som kommer in mellan mötena, för att sedan rapportera om dessa på mötena. Deltagarna ska också ta fram underlag för sina lokala lägesbilder, till exempel statistik över larm, orosanmälningar, rapporter med mera.

EST-gruppen rapporterar till Länsstyrelsen Västmanland och Lokala BRÅ en gång per månad. Utifrån den rapporten beslutar Lokala BRÅ om kommunen ska genomföra en fördjupad kartläggning av något område. Lokala BRÅ beslutar också vem som får detta uppdrag. Därtill kan Lokala BRÅ även besluta om att genomföra orsaksanalyser, det vill säga undersöka varför ett brottsproblem uppstår.

Styrdokument

Plan för systematiskt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i Fagersta kommun

I den övergripande planen anges mål och strategier för det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet.

Medborgarlöfte

Fagersta har upprättat ett medborgarlöfte, som är ett gemensamt dokument för polisen och kommunen. Där formuleras mål som omsätts och följs upp genom EST-arbetet.

I Fagersta tas utifrån medborgarlöftet så kallade inriktningsbeslut om det brottsförebyggande arbetet var tredje månad. Lokala BRÅ i Fagersta tar fram ett förslag till politiskt beslut. Förslaget utgår från arbetet med gemensamma lägesbilder och omfattar följande områden:

• Hot och våld
• Ordningsstörning och otrygghet
• Extremism och kriminella nätverk
• Ungdomar och skolor
• ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak)
• Övrigt (till exempel hot och hat på sociala medier)

Kommunens samordnare och kommunpolisen

Fagersta har en anställd samordnare för det brottsförebyggande arbetet. Tjänsten är på totalt 100 procent och innehåller flera ansvarsområden vid sidan av det brottsförebyggande arbetet. Samordnaren är placerad under kommunledningen och arbetar nära kommunpolisen och andra samverkansaktörer i EST-arbetet.

Uppföljning

Fagersta följer upp och utvärderar sitt arbete med trygghet kontinuerligt. De utgår då från en metod som kallas Smarta mål för implementering av insatser. De följer också upp genom att analysera utvalda nyckeltal som är baserade på brottsstatistik och trygghetsmätningar. Dessutom genomför de Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning vartannat år, där en trygghetsmätning ingår.

Umeå kommun

Faktablad om Umeå kommuns brottsförebyggande arbete Pdf, 145.8 kB.

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Umeå

I Umeå har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för Umebrå, som är kommunens brotts- och drogförebyggande råd. Umebrå sammanträder fem gånger per år och består av såväl förtroendevalda som tjänstepersoner från sex kommunala nämnder och förvaltningar. De förtroendevalda är ordförande och vice ordförande i de politiska nämnderna, och tjänstepersonerna är förvaltningschefer. Kommunstyrelsens ordförande är även ordförande för Umebrå. Utöver kommunens representanter sitter lokalpolisområdeschefen samt förtroendevalda och tjänstepersoner från Region Västerbotten med i Umebrå.

Det finns en särskilt avsatt budget för det brotts- och drogförebyggande arbetet i Umeå.

I Umeå finns det också lokala förebyggande råd i flera områden. Här finns representanter för fritidsgård (även koordinator), skola (rektor och/ eller kurator) och socialtjänsten (fältare). Polisen är också representerad vid behov, liksom föreningsliv och hälsocentraler. De lokala råden sammanträder minst fyra gånger per år. Umeå har också infört EST (effektiv samordning för trygghet), ett kunskapsbaserat samarbete mellan kommunen, polisen och fastighetsägare med flera i det vardagliga linjearbetet.

Styrdokument

Umeå har tagit fram en samverkansöverenskommelse, en uppdragsplan för Umebrå och medborgarlöften.

Samverkansöverenskommelse

Umeå kommun och Polismyndigheten har en skriven överenskommelse för samverkan. Syftet är att säkra ett långsiktigt och hållbart brottsförebyggande arbete för Umeå kommun och polisen, med gemensamma fokusområden och mål som utgår från den lokala lägesbilden. Det är sedan dessa mål som styr samarbetet.

Uppdragsplan för Umebrå

I uppdragsplanen från kommunfullmäktige förtydligas Umebrås uppdrag. Dokumentet lyfter även fram samverkansprocessen för lokalt brottsförebyggande arbete.

Medborgarlöften

Umeå kommun har tagit fram medborgarlöften i samverkan med polisen. I dokumentet står det så här: ”Detta dokument syftar till ett effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete genom att vi bygger förtroende samt engagerar och involverar medborgare tillsammans med lokalsamhällets aktörer.”

Kommunens samordnare och kommunpolisen

I Umeå kommun finns totalt tre heltidstjänster, i Umeå kallade processledare, för att samordna det brotts- och drogförebyggande arbetet. En av tjänsterna har mer fokus på ANTD-förebyggande arbete. De är också handläggare för Umebrå.

Funktionen där processledarna verkar kallas för Övergripande planering/ Umebrå. Dessa har ett nära samarbete med kommunpolis. Det innebär mer konkret att processledare och polis använder varandras kompetenser i framtagandet av de gemensamma lägesbilderna för Umeå.

Umebrå och polisen samarbetar i framtagandet av Umeås medborgarlöften och tillsammans aktiva i de aktiviteter och insatser som vi genomför för att realisera löftena, både gällande att öka tryggheten och trafiklöftena som ingår.

Umebrå och polisen arbetar tillsammans och skapar aktiviteter för att medborgarna ska känna sig trygg i det offentliga rummet i Umeå, Våra trygghetsvandringar, nattvandringar och trygghetsöverenskommelse är viktiga och uppskattade inslag i att Umeå ska växa tryggt och säkert. Polisen är sammankallande i arbetet med EST (effektiv samordning för trygghet, se ovan under arbetsgrupper).

Uppföljning

Umebrå redovisar sitt arbete varje år i form av en verksamhetsberättelse. De följer också upp samtliga uppdragsområden årligen. De mål som kommunen och polisen har fastställt i samverkansöverenskommelsen följs upp årligen och redovisas för Umebrå. Det är processledarna som följer upp, redovisar och sammanställer de aktiviteter som finns i Umebrå uppdragsplan.

Medborgarlöften och aktiviteterna i den följs upp separat, sammanställs och återrapporteras på Umebrås regelbundna möten. Även detta ansvarar processledarna för.

I Umeå pågår också ett särskilt projekt för att motverka social oro. Det heter Umeå växer – tryggt och säkert. Här följs aktivitetsplanen upp kontinuerligt, och projektet utvärderas av Umeå universitet med ekonomiskt stöd från Brå.

Norsjö kommun

Faktablad om Norsjö kommuns brottsförebyggande arbete Pdf, 145.8 kB.

Organisation för det brottsförebyggande arbetet i Norsjö

Bestäm vad kommunen vill uppnå med det brottsförebyggande arbetet

I Norsjö är målen formulerade utifrån målområdet Trygghet, som handlar om både trygghet i hemmet och trygghet i samhället. Inom detta målområde finns det i sin tur flera formulerade delmål. Tillsammans med Polisen har Norsjö kommun formulerat följande mål för samverkansarbetet:

• ökad upplevd trygghet
• minskad brottslighet
• en övergång från dold brottslighet till synlig brottslighet (särskilt viktigt när det gäller ungdomar)
• medborgare som är mer delaktiga i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet
• ökat samarbete mellan Polisen och Norsjö kommun, vilket förväntas öka förtroendet och tilliten samt effektivisera arbetet för båda parter.

Ta fram styrande dokument

Det övergripande styrdokumentet i Norsjö är det folkhälsopolitiska programmet Plats för kropp och själ, som också omfattar trygghetsarbetet. Där är delmålet Trygg och våldsfri kommun övergripande.

Polisen och Norsjö kommun har också tagit fram ett dokument om medborgarlöften. Dokumentet innehåller målen för samverkansarbetet och en plan för genomförandet.

Organisera arbetet – både strategiskt och operativt

I Norsjö finns en styrgrupp som består av verksamhetschefer från kommunen och chefen för hälsocentralen. Därtill är kommunstyrelsens ordförande och en representant från polisen med när frågor av brottsförebyggande karaktär tas upp.

Folkhälsorådet består av kommunstyrelsens ordförande (som även är rådets ordförande), ordförande för arbetsutskott, allmänna arbetsutskottet (där BRÅ ingår), verksamhetschefer, polisen, Folktandvården och hälsocentralen samt samordnaren för ANDT – alkohol, narkotika, dopning och tobak och trygghetsarbetet. Region Västerbotten ingår också i rådet, liksom en representant för regionens folkhälsoenhet.

I Norsjö ansvarar Förebyggandegruppen för det operativa brottsförebyggande arbetet. Gruppen samordnas av folkhälsostrategen som också är kommunens samordnare för det brottsförebyggande arbetet. I gruppen ingår fritidsledare, elevhälsa, rektorer, integrationsstrateg, socialtjänst och polis. Vid behov bjuds även representanter från näringsliv och föreningar in.

Kommunens samordnare och kommunpolisen har en viktig roll

I Norsjö har kommunens samordnare i uppdrag att samordna både ANDT och det brottförebyggande arbetet. Uppdraget är på 50 procent. Samordnaren har ett nära samarbete med den operativt ansvarige gruppchefen hos Polisen.

Uppföljning

Uppföljningen av delmålet Trygg och våldsfri kommun ingår i Norsjö kommuns systematiska kvalitetsarbete. Kommunen har valt fem indikatorer för uppföljning:

• droger
• trygghet
• ökad kunskap om våld och genus
• kränkning
• psykisk hälsa.

Dessa indikatorer följs upp via enkätundersökningar som kommunen genomför i skolan och bland medborgarna varje år.