Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

1.4 Initiera samverkan

Skapa en organisation för arbetet

Det är viktigt att det finns en organisatorisk struktur och en grupp med beslutsmandat som strategiskt leder samverkan och det brottsförebyggande arbetet. I annat fall riskerar det att stagnera.

Enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ska kommunerna verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum (strategiskt råd) där kommunen och relevanta aktörer ingår, till exempel polisen. Lagen betonar att de olika aktörernas representanter i rådet ska ha ledande befattningar. Kommunerna ska också ha
en samordningsfunktion för brottsförebyggande frågor som samordnar och stödjer
genomförandet av det brottsförebyggande arbetet i kommunen.

Chefen för lokalpolisområdet har verksamhetsansvar för det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inom lokalpolisområdet. Arbetet sker i nära samverkan med kommuner och andra lokala aktörer. I enlighet med Polismyndighetens strategi för det brottsförebyggande arbetet ska alla chefer på alla nivåer inrikta, samordna och följa upp det
brottsförebyggande arbetet. På Polismyndigheten har regionala samordnare uppdraget
att samordna och stödja det brottsförebyggande arbetet i polisregionen samt samverka med länsstyrelser och andra regionala aktörer.

Det är med andra ord såväl en framgångsfaktor som ett lagkrav att det lokala brottsförebyggande arbetet och samverkan kring det ges en organisatorisk struktur som täcker in hela kedjan från strategisk och beslutsfattande nivå till operativt genomförande.

Det behövs en tydlig organisatorisk struktur, eftersom

  1. arbetet blir enklare vid ett klargörande av parternas roller och mandat
  2. samverkan förutsätter att det finns en organisation som säkerställer att åtaganden genomförs och följs upp
  3. det blir lättare att kalla till möten och att förankra beslut och inriktningar.

Det är nödvändigt att de samverkande parterna är jämbördiga. Det är inte en part som ska bestämma arbetets inriktning eller bilden av problemen. Båda parter måste vara engagerade och se vinsten med samverkan. För att få struktur på verksamheten är ett förslag att skapa en styrgrupp, en beredningsgrupp och arbetsgrupper.

Organisationskarta för samverkan. Organisationen består av en styrgrupp, en beredningsgrupp och arbetsgrupper, vilka alla förhåller sig till kommunens samordnare och kommunpolisen.

Framgångsfaktorer för det brottsförebyggande arbetet är att i ett tidigt skede säkra deltagarnas mandat samt medverkan genom att ha ett långsiktigt perspektiv vad det gäller organisationens utformning och sammansättning.

Styrgruppen skapar förankring och mandat

Styrgruppen ger förutsättningar för samverkan, förankrar och ger mandat för arbetet. Styrgruppen ska också ansvara för att visioner bryts ned till realiserbara, konkreta mål och delmål och se till att åtaganden genomförs. Styrgruppen kan bestå av chefen för lokalpolisområdet, kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören.

Beredningsgruppen arbetar strategiskt

Beredningsgruppen, som är en länk mellan ledningens beslut och utförandet, ska arbeta strategiskt med planering, utformning och uppföljning av arbetet. Gruppen kan bestå av chefer från respektive avdelning eller förvaltning som berörs av de prioriteringar som styrgruppen gör. Det kan i praktiken betyda att polisen deltar med kommunpolisen, medan kommunen deltar med olika förvaltningschefer och kommunens samordnare av brottsförebyggande arbete. Det lokala brottsförebyggande rådet kan utgöra en sådan grupp.

Beredningsgruppen ansvarar för att tillsätta arbetsgrupper som utför de arbetsuppgifter som samverkansbesluten kommer att innehålla.

Arbetsgrupper utför åtgärder

Många gånger berör brottsförebyggande åtgärder fler förvaltningar eller organisationer. För att förenkla arbetet är det bra om berörda parter bildar enskilda arbetsgrupper för specifika uppdrag eller använder befintliga utförargrupper. Läs mer om arbetsgrupper i Steg 4, Genomförande.

Kommunens samordnare och kommunpolisen har en viktig roll

Samverkan förutsätter att det finns funktioner som håller ihop och driver på arbetet. Kommunen ska ha en brottsförebyggande samordnare, enligt lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Samordnaren ska särskilt samordna och stödja kommunens arbete enligt lagen, utgöra kommunens kontaktpunkt och bidra till att information om arbetet sprids. Samordnaren behöver därmed få tydliga mandat från kommunledningen. Det ska stå klart att arbetet är prioriterat. Samordnaren är den kommunala ”motorn” för arbetet.

Kommunpolisen och områdespolisen arbetar med dessa frågor på uppdrag av chefen för lokalpolisområdet. Kommunpolisens uppdrag är att driva och samordna lokalpolisområdets brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete på strategisk nivå. Områdespolisernas arbete innebär att omsätta strategiska och operativa beslut utifrån den lokala problembilden genom kvalitativ lokal närvaro.

Kommunpolisen och den kommunala samordnaren bör få stöd eller ha förmåga att analysera och bedöma brottsligheten och att välja passande arbetsmetoder till åtgärdsplanen. De bör dessutom ha så kallad samverkanskompetens, det vill säga en förmåga att hantera formella och informella svårigheter i samarbetet. Det kan handla om att hitta sätt att förankra arbetet
i den egna organisationen och involvera medarbetare, eller att kunna hantera professionella eller kulturella skillnader mellan polis och kommun.

Stöd inför samordnaruppdraget

  • Vad exakt ska jag göra?
  • Vilket ansvar har jag för arbetet?
  • När ska jag vara klar?
  • Hur ska arbetet redovisas och hur ska det användas?
  • Vilket mandat har jag i uppdraget?
  • Har jag rätt resurser i form av tid, material och kunskap?
  • Är mitt uppdrag förankrat i organisationen?