4.2 Genomförande
Välj åtgärder som påverkar orsakerna
En väl genomförd analys av möjliga orsaker till problemet och konkreta mål är till stor hjälp vid valet av åtgärder.
Ta gärna hjälp av orsaksträdet när ni väljer åtgärder. Om orsaksanalysen visar att problemen beror på vissa förhållanden i situationen behövs situationella åtgärder. Det kan till exempel vara att öka kontrollen på en plats genom fysiska förändringar och få fler människor att befinna sig på platsen genom fotpatrullerande poliser eller ”vuxna på stan”.
Situationella åtgärder kan också handla om att göra objektet mindre attraktivt (t.ex. genom att förstärka stöldskyddet) eller begränsa gärningspersonens tillträde genom skalskydd, lås och larm.
Om orsaksanalysen visar att sociala förhållanden är anledningen till problemet krävs sociala åtgärder som påverkar attityder och beteenden som minskar benägenheten att begå brott eller risken för att utsättas för brott. Sociala åtgärder kräver lång tid, vilket betyder att effekten kan komma långt efter det att åtgärden påbörjats. Exempel på sociala brottsförebyggande åtgärder är föräldrautbildningar, antimobbningsprogram eller motiverande samtal.
Tänk på att beskriva om åtgärderna förväntas ha effekt på kort eller lång sikt. Det är nödvändigt att dokumentera detta liksom hur åtgärderna ska genomföras för att kunna följa upp arbetet och se att åtgärderna genomförts.
Ofta är en kombination av situationella och sociala åtgärder mot ett visst problem det mest effektiva.
Definiera begreppen
Det är viktigt att vara överens om vad man menar med olika begrepp, då de ofta betyder olika saker för exempelvis polis, skola, socialtjänst, fritid, gatukontor. Några svåra begrepp är exempelvis:
- Tidiga insatser
- Förebygga
- Trygghet
- Långsiktigt
- Kortsiktigt
- Direkta åtgärder
- Indirekta åtgärder
Mall: Orsaksanalystriangeln
Hur påverkar åtgärden orsakerna till problemet?
Ett sätt att pröva om man valt rätt åtgärder är att beskriva på vilket sätt de förväntas påverka orsakerna till problemen. Är åtgärderna riktade mot brottssituation, offer eller gärningsperson?
Ett annat sätt att beskriva det lokala brottsförebyggande arbetet är om de valda åtgärderna riktas mot alla eller de flesta, så kallad primär brottsprevention, eller om åtgärderna riktas mot riskpersoner- aktiviteter – miljöer så kallad sekundär brottsprevention, eller om åtgärderna inriktar sig på att hindra återfall i brott och upprepad utsatthet för brott både hos person eller miljö i så kallad tertiär prevention:
- alla eller de flesta (primär brottsprevention)
- riskpersoner – aktiviteter – miljöer (sekundär brottsprevention)
- återfall i brott och upprepad utsatthet för brott både hos person eller miljö (tertiär prevention).
För att visualisera arbetet kan du använda tablån nedan. Täcker åtgärderna hela tablån eller finns det luckor som inte omhändertas? Man kan också fastställa om det lokala arbetet fått slagsida åt något håll. Exemplet på analys av valda åtgärder i det brottsförebyggande arbetet mot störande mopedkörning är hämtat från boken Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande arbete.
Nivå | Minska brottsbenägenheten | Minska risken för utsatthet | Minska det brottsalstrande i situationen |
---|---|---|---|
Primär | Öka medvetenhet om regler och lagar genom information i trappuppgångar. | Översyn av parkeringsplats för att minska antalet mopedstölder. | Skyltningar på torg och gatustråk om förbud mot mopedåkning. |
Sekundär | Riktad utbildnings- och informationsinsats för femtonåringar. | Översyn och källarförråd och inventering av mopeder. |
|
Tertiär | Riktade åtgärder mot identifierade ”busåkare” bl.a. orosanmälningar | Kontroll av mopeder i det utsatta området. Trimmade mopeder beslagtas . | Farthinder på utsatta gångstråk. |
Mall: Pröva åtgärderna
Utan tillfälle – inget brott
Filmen är en introduktion till det situationella brottsförebyggande arbetet och riktar sig till lokala brottsförebyggare. I filmen beskrivs de fem övergripande strategierna som finns för situationellt brottsförebyggande arbete.
Välj åtgärder som passar organisationens kapacitet
Välj åtgärder som parterna klarar av att genomföra, då undviks missförstånd och orealistiska förväntingar. Redovisa vad som behövs i ekonomiska resurser, personal, tid och arbetssätt.
Genomförandet och resultatet kan påverkas av andra åtgärder. Det är därför nödvändigt att känna till vad som redan görs och vad som planeras och att väga för- och nackdelar mot varandra.
- Var mycket noggrann med att kontrollera att alla som berörs av samverkan tolkar problem, mål och metod på samma sätt.
- Den bästa åtgärden går inte alltid att genomföra direkt. Välj då en alternativ insats så länge det behövs, till exempel öka bevakningen på en plats i väntan på en ombyggnation.
Planer på att bygga om och anlägga en plantering för att minska buskörning kan konkurrera med kommunens åtagande att skapa överblick över torget. Genomförs det ena blir effekten negativ för det andra problemet.
Planera för akuta händelser
Även om brottslighet är ett så kallat trögt fenomen kan det ibland uppstå toppar. Här fungerar polis och kommun olika. Polisorganisationen är händelsestyrd och van att snabbt ändra inriktning, kommunen är oftast trögare. Noggrant nedskrivna rutiner och strategier ökar chansen att kunna hantera akuta händelser. Då är det enklare att återuppta det ordinarie arbetet senare eller överföra till någon annan.
Hitta uppslag till åtgärder
För att hitta uppslag till åtgärder är det klokt att utgå från dokumenterade erfarenheter av tidigare genomförda åtgärder, antingen egna eller andras. Ta också del av forskning och utvärderingar, men tänk på att resultatet av en specifik åtgärd hänger ihop med ett specifikt förhållande. Var noga med att följa beskrivningen av hur en åtgärd genomförts och var beredd på att effekterna av en åtgärd som förändrats efter lokala förutsättningar kan utebli. Ett sätt att systematisera är att använda det framtagna årshjulet.
Brottförebyggande rådet (Brå)
I Brås erfarenhetsbank hittar du utvärderingar av brottsförebyggande arbete som fått ekonomiskt stöd av Brå. Ta del av praktiska erfarenheter från över hundra utvärderingar.
bra.se/erfarenhetsbank
College of Policing
College of Policing i England har tagit fram en verktygslåda för att minska brottslighet. Där beskriver de enkelt hur olika metoder fungererar och hur effektiva de är.
Crime reduction toolkit Länk till annan webbplats.
EUCPN
Det europeiska brottsförebyggande nätverket European Crime Prevention Network (EUCPN) sammanställer beskrivningar av lokala brottsförebyggande projekt runt om i Europa.
www.eucpn.org Länk till annan webbplats.
EFUS
Nätverket European Forum for Urban Security (EFUS) har praktiska verktyg och exempel på god praktik inom områdena trygghet och säkerhet.
www.efus.eu Länk till annan webbplats.
ICPC
International Centre for Prevention of Crime (ICPC) sprider erfarenheter från lokala brottsförebyggande projekt.
www.crime-prevention-intl.org Länk till annan webbplats.
POP
I USA finns Center for Problem-Oriented Policing som utvecklar problemorienterat polisarbete genom att tillgängliggöra kunskap om arbetsmetoder mot specifika brottstyper.
www.popcenter.org Länk till annan webbplats.
Fasmodellen
Daniel Vesterhav, enhetschef på Brå, presenterar Brås fasmodell. Läs mer om Fasmodellen i Brås rapport Kriminella nätverk och grupperingar (2016:12)
Fasmodellen: Att välja åtgärder utifrån utvecklingsfaser
Socialt utsatta områden kan behöva långsiktiga insatser för att stegvis minska brottsligheten och öka tryggheten. Ett sätt att välja åtgärder är att se utvecklingen i tre faser enligt den så kallade Fasmodellen.
- Den första fasen kännetecknas av att det är svårt att arbeta i området för polis och kommun. Det finns synliga problem med exempelvis öppen narkotikaförsäljning, bränder och rån. Ofta är förtroendet för rättsväsendet lågt. Åtskilliga brott anmäls aldrig och polisen möter problem med att få vittnen och målsägande att lämna information. De första åtgärderna handlar därför om att ”förtjäna ett förtroende” hos de boende i området. Det görs genom att öka närvaron i området, och inte bara komma dit när något har hänt. Polisen och kommunen bör även inrikta arbetet mot det som de boende i området upplever som problem, vilket nödvändigtvis inte behöver vara det som normalt prioriteras. Viktiga verktyg för att ta reda på detta är medborgardialog och medborgarlöften.
- I den andra fasen har det etablerade samhället återtagit viss kontroll i området. De synliga problemen har minskat och förtroendet för polisen och samhället har ökat. Informationsflödet till polisen och kommunen har ökat vilket möjliggör bättre lägesbilder och orsaksanalyser. I denna fas är det möjligt att i ännu större utsträckning än tidigare arbeta med samverkansprojekt, samt dialog och relationsskapande åtgärder som exempelvis fotpatrullering och uppsökande verksamhet.
- Den tredje fasen är en förlängning av fas två. Till följd av att förtroendet för rättsväsendet ökat – och informationsflödet blivit bättre – är det nu möjligt att i större utsträckning än tidigare även fokusera på den mindre synliga brottsligheten, exempelvis försäljning av obeskattade varor och tjänster, ekonomisk brottslighet, bidragsbrott samt utbud av illegala tjänster. Viktiga aktörer i denna fas är bland annat myndigheter som Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Kronofogden, Försäkringskassan samt olika tillstånds- och tillsynsverksamheter i kommunen. I denna fas får man räkna med att förtroendet för myndigheterna kommer att minska igen eftersom man nu även arbetar mot företeelser som de boende i området inte alltid upplever som problem.
Stöd för val av åtgärder
- Hur förväntades åtgärden påverka problemet och kombinerades den med andra åtgärder?
- Är det rimligt att tro att de valda åtgärderna kan ha avsedd påverkan på problemet?