4.1 Genomförande
Formulera mål
I samverkan är det nödvändigt att formulera gemensamma mål som gäller för alla. Väl formulerade mål underlättar styrning, ger vägledning för genomförandet och är en nödvändig grund för uppföljning.
Det är en fördel om mellanchefer och medarbetare är med och formulerar målen, eftersom det underlättar parternas samsyn i arbetet.
En målformulering ska vara konkret och bygga på den kartläggning och orsaksanalys som parterna tagit fram. Målen ska formuleras så att de vägleder genomförandet och gör tydligt vad som ska uppnås med samverkan på både kort och lång sikt. Särskilt viktigt är det för mer omfattande problem, exempelvis den dolda eller den organiserade brottsligheten, där man inte ser snabba effekter.
Olika sorters mål
Det behövs både övergripande mål för samverkansarbetet och kortare operativa delmål som är kopplade till åtgärder. De övergripande målen för samverkan bör uttrycka vad arbetet ska leda till på sikt och stödja ett långsiktigt arbete. De övergripande målen, och ofta också delmålen, är så kallade effektmål, det vill säga mål som uttrycker en önskan om hur arbetet
ska påverka de lokala problemen. Det operativa arbetet kan också kopplas till processmål och produktionsmål. Ett processmål kan till exempel vara att arbetsmetoden ska genomföras efter en manual eller att samverkansprocessen ska löpa enligt handlingsplanen. Produktionsmål kan exempelvis vara hur många gånger en åtgärd ska genomföras, hur många deltagare som ska komma, hur många som ska nås av åtgärden och så vidare.
Konkreta och tydliga effektmål stödjer implementeringen av åtgärder. Sådana mål ska vara specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta (SMART). Ju fler av modellens parametrar som täcks in, desto lättare blir det att följa upp resultatet av arbetet.
Att använda SMART när målen formuleras hjälper er exempelvis att komma
överens om följande frågor:
- Vad ska åtgärden specifikt ge för resultat? (Använd gärna begrepp som anger en rörelse, till exempel att minska, öka eller utveckla. Undvik däremot vaga uttryck, till exempel att ”verka för” eller ”värna om”.)
- Hur ska resultaten följas upp och mätas? (Kan resultatet mätas kvantitativt i antal, tid eller procent, eller är det kvalitativa undersökningar av till exempel förändrade attityder eller beteenden?)
- Är åtgärderna och målen accepterade? (Är de etiska och följer rådande samhällsnormer?)
- Är målen realistiska? (Kan de uppnås med det valda arbetssättet inom utsatt tid?)
- Vilken tidsram gäller för när målen ska vara uppnådda?
Exempel på SMART-metodiken
I den här tabellen har ett övergripande effektmål mejslats fram med stöd av SMART-metodiken. Det innebär att målformuleringen stegvis har avgränsats och konkretiserats. Detta för att göra det möjligt att kunna följa upp och se effekterna av det brottsförebyggande arbetet.
Målformulering | Bedömning | Kommentar | Berörda parametrar |
|---|---|---|---|
”Minska antalet brott.” | Målformuleringen är en vision för det brottsförebyggande | Den kunskap som krävs för att | A |
”Minska antalet anmälda brott från 100 till 0.” | Målformuleringen är visionär och går egentligen inte att följa upp även om det går att mäta en förändring. | Målformuleringen utgår från en kunskap om det nuvarande antalet brott (100 stycken). | M, A |
”Minska antalet anmälda cykelstölder från 100 till 0.” | Målformuleringen är fortfarande visionär och går inte att följa upp även om man kan mäta en förändring. | Målformuleringen baseras på kunskap om ett ospecificerat problem med cykelstölder | M, A |
”Minska antalet anmälda | Det är svårt att följa upp arbetet då målet inte är realistiskt och det saknas en angiven tid för genomförandet. | Målformuleringen utgår från specificerad kunskap om var cykelstölderna sker mest. | S, M, A |
”Minska antalet anmälda cykelstölder på cykelparkeringen vid järnvägsstationen, | Målet är realistiskt satt och det är möjligt att följa upp. En fråga som återstår är när man | Målformuleringen utgår från specificerad kunskap om var cykelstölderna sker mest. | S, M, A, R |
”Minska antalet anmälda cykelstölder på cykelparkeringen vid järnvägsstationen. | Målformuleringen stödjer åtgärderna att riktas mot rätt brottstyp, rätt plats under rätt tid. | Målformuleringen utgår från en specifik kunskap och stödjer åtgärderna att riktas mot rätt brottstyp, rätt plats under rätt tid. | S, M, A, R, T |
Mall för målformulering enligt SMART
Stödfrågor för målformulering
- Hur kommer problemet att påverkas om målen uppnås? Kan det exempelvis antas att antalet våldsbrott bland unga kommer att minska, om målet att upptäcka och gripa langare uppfylls?
- Finns det konkurrerande (negativa) effekter om målen uppfylls?
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
Det här materialet utgår från boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (2025) som har tagits fram gemensamt av Brå, länsstyrelserna, Polisen och SKR. Den riktar sig i första hand till anställda inom polis, kommun och länsstyrelse som arbetar med lokala brottsförebyggande frågor, men även övriga anställda, liksom förtroendevalda och andra som vill samverka i brottsförebyggande arbete, kan ha nytta av materialet.