Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Ställ in utseende på denna webbplats

Välj färgschema

Language

3.2 Gemensamma förberedelser

Prioritera mellan problemen

När kartläggningarna förts samman måste kommun- och polisledningen prioritera fokusområden för samverkan i det lokala brottsförebyggande arbetet. Prioriteringen innebär att avgränsa det lokala brottsförebyggande arbetet till förhållanden som man har möjlighet att påverka och som man har resurser till.

När kartläggningarna förts samman måste kommunledningen och polisledningen välja ut de fokusområden som ska prioriteras för samverkan i det lokala brottsförebyggande arbetet. Prioriteringen innebär att det lokala brottsförebyggande arbetet avgränsas till förhållanden som det finns möjlighet att påverka och resurssätta.

Vid prioriteringen mellan brott, tänk på att inte bara se till de brottskategorier som är vanligast. Man kan exempelvis överväga att i stället prioritera de brott som ökar mest, eller
de brott som blir de mest kostsamma eller innebär störst brottsskada, det vill säga får störst
konsekvenser om de inte åtgärdas.

Prioriteringarna utgår ofta från

  • vilka brottskategorier som är vanligast, ökar eller avviker i omfång jämfört med andra områden
  • vilka platser eller delar av kommunen, stadsdelen, bostadsområdet eller en viss plats som är mest utsatta för brott eller upplevs som mest otrygga
  • vilka personer som är mest utsatta, eller begår flest brott
  • vilka brott som lokalt syns och märks mest – så kallade signalbrott
  • vilka brott som påverkar många människor
  • vilka konsekvenser brott får, vilka skador de orsakar, direkt eller indirekt.

Någon av dessa utgångspunkter är att föredra, men prioriteringar behöver också ta hänsyn till verksamheten.

Prioriteringar behöver också ta hänsyn till om organisationen har

  1. tillräckliga resurser att motverka problemet
  2. möjlighet att påverka problemet
  3. höga kostnader i samband med problemet.

Exempel på att prioritera

I tabellen här nedan har problemen ställts mot varandra. Genom att ställa brottstyper eller geografiskt avgränsade områden mot varandra skapas ett diskussionsunderlag för den prioritering, och bortprioritering, som ska göras. Matrisen ger ett bra underlag för att förklara de val som gjorts.

Sammanställningen visar att brott B, till skillnad från de andra brottstyperna, är vanligt och mer förekommande i den aktuella kommunen i jämförelse med andra kommuner. Brottet kan avgränsas till två geografiska platser och det kan sannolikt påverkas av samverkande parter. Brottet är inte särskilt kostsamt för samhället i stort.


Brott A

Brott B

Brott C

Brott D

Brott E

1. Vanligt förekommande


X




2. Ökat mest i området

X





3. Avviker i storleksordning från andra områden


X

X



4. Utsatt plats


X


X


5. Kan påverkas


X


X


6. Kostar mycket



X



7. Påverkar många människor


X



X

8. Påverkar utsatta grupper



X



9. Hotar demokratin, rättssäkerheten
och mänskliga fri- och rättigheter




X


Stödfrågor vid uppföljningen av prioriteringarna

  • Vilka problem eller brott har prioriterats och står i fokus för det
    fortsatta arbetet?
  • Varför har de prioriterats (mest omfattande, en negativ trend, högt jämfört med andra kommuner, kostsamt, störst konsekvenser, störst möjlighet att påverka, och så vidare)?
  • Hur har avgränsningen skett (särskild brottskategori, delfenomen, utsatt grupp, utsatt plats)?
  • Vilka kunskapskällor har använts?