3.4 Gemensamma förberedelser
Fördjupa kunskapen om lokala problem genom medborgardialoger
Orsaksanalysen förutsätter mer kunskap – om var, när och hur ofta – än vad det går att få ur enbart statistik. För att få förståelse för varför ett problem uppstår kan det vara nödvändigt att fördjupa kunskapen, till exempel genom medborgardialoger. Sådana dialoger är också ett sätt för dem som verkar och bor i området att påverka eller bli delaktiga i kommunens och polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete.
Medborgardialoger kan genomföras på många olika sätt beroende på syftet med dem. Är de exempelvis tänkta som ett komplement till kartläggningen av lägesbilden, eller ska de fördjupa kunskapen vid orsaksanalysen? Exempel på medborgardialoger är trygghetsvandringar, intervjuer, fokusgrupper, rådslag och liknande. Dessa dialogforum kan
kompletteras med enkätundersökningar så som trygghets-, drogvane-, skol-, eller boendeundersökningar.
Om det går att kombinera olika former av dialoger och enkätundersökningar breddas kunskapsunderlaget ytterligare, samt att fler ges möjlighet att vara delaktiga och kunna påverka.
Att få med människor med olika bakgrund, och att de får en möjlighet att förmedla sina behov och erfarenheter, ger många perspektiv och en bred kunskap att arbeta vidare med. Inkludera därför en bred representation av medborgare och medarbetare i dialogerna. Använd den nya kunskapen och befintliga forum i den mån det är möjligt.
Väl genomförda medborgardialoger kräver noggranna förberedelser, för att kunna ge medborgarna insyn och möjlighet att påverka arbetet. För att de som inte brukar komma till tals ska ha större möjlighet att göra sina röster hörda, är det viktigt att identifiera vilka hinder för deltagande som finns och vilka former av dialog som kan få fler medborgare att delta. Man kan till exempel samarbeta med ideella föreningar eller andra organisationer med befintliga nätverk. Andra forum kan vara tillgängliga och attraktiva mötesplatser där medborgare redan vistas i sin vardag.
Medborgardialogernas syfte och mål är att
- ge en fördjupad bild av medborgarnas upplevelse att trygghet i sin närmiljö
- stärka relationen mellan medborgare, polis och kommun
- öka medborgarnas förtroende för polisen och kommunen
- leda till att medborgarna i större omfattning engageras och involveras i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet
- stärka den lokala lägesbilden
- ge en förbättrad förståelse för medborgarnas behov.
Sammanställ resultaten
Resultatet från medborgardialogerna kan sammanställas på flera sätt, beroende på vad man vill få ut av dialogen. De kan spelas in på band som sedan skrivs ut, för att analyseras utifrån värdebärande ord, vanliga kommentarer, åsikter som speglar förutbestämda områden och så vidare.
Ett annat sätt är att föra anteckningar. Det går även att jobba med kartor, fotografera eller på andra sätt dokumentera det som har framkommit. Valet av teknik och genomförande avgörs av syftet – vad man vill ha ut av samtalet eller diskussionen. Det viktiga är att det finns ett underlag att återkomma till i det fortsatta arbetet (orsaksanalysen, val av åtgärder eller uppföljning).
Arbetet med medborgardialoger kan ta mycket tid, och berörda parter bör vara uthålliga. Det är centralt utifrån ett förtroendeperspektiv att kommunicera tillbaka till medborgarna vad som kommit fram i dialogerna och hur det kommer att omhändertas.
Olika exempel på medborgardialoger
I tabellen nedan finns några exempel på olika sätt att föra medborgardialog. Tabellen finns även att ladda ner som mall i excelformat.
Typ | Information | Innebär | Fördel | Nackdel |
|---|---|---|---|---|
Enkät | Ger information om ett lokalt förhållande eller problem i exempelvis ett bostadsområde. | Ett formulär skickas ut, besvaras skriftligt. | Låg kostnad per svarande. Många svarande. Frågorna är lika ställda til alla. Tid för den som svarar att tänka igenom svaren. | Når inte det djup som behövs i en orsaksanalys. Kan vara svår att fylla i. Kan vara svårt att få in tillräckligt med svar. Kan behöva översättas till flera språk. |
Intervju | Detaljerad information om lokala problem eller sammanhang. Komplicerade och känsliga frågor. | Samtal utifrån frågor som är konstruerade på förhand. | Mindre bortfall, bättre kontroll över skälen till bortfall. Möjlighet till följdfrågor. | Ett förhållandevis kostsamt sätt sätt att samla in information. |
Fokusgrupper | Ger fördjupad kunskap om en | En intervjuform med en liten grupp människor som satts samman utifrån t.ex. bostadsort, ämne, ålder eller kön. | Resultat går snabbt att sammanställa och redovisa. | Begränsas till ett fåtal deltagare. Beroende av intervjuguide. |
Rådslag | Skapar i första hand delaktighet, medborgarna bjuds in at dela med sig av sina åsikter och tankar. | Ett större möte för flera personer kring allmänt hållna frågeställningar. | Öppet för alla som vill delta. Passar för allmänna frågeställningar. | Diskussionerna blir riktade, |
Observationer | Kan användas för att studera olika förhållanden. | Inhämta information genom att iaktta och studera. De observerade kan veta om att de studeras, men det kan också göras utan deras kännedom. | Kan ge information om orsaker till problem som annars är svåra att analysera. Förhållandevis billigt sätt att få information. | Information är begränsat till det man ser, eftersom egna tolkningar ska undvikas. |
Trygghetsvandringar – en typ av medborgardialog
Trygghetsvandringar görs i det område eller längs den väg som behöver undersökas. De kan göras med en särskild grupp – till exempel barn och ungdomar, för att undersöka deras väg till och från skolan. Eller med de boende i ett visst område, för att undersöka den fysiska miljön där: buskar, träd, parkvägar, belysning med mera. Vandringarna kan också göras i
blandade grupper, exempelvis tillsammans med fastighets- eller markägare, beroende på syftet med vandringen.
Att dokumentera en trygghetsvandring behöver inte vara krångligt. Använd en karta över det område där vandringen ska göras. Gör markeringar på kartan (nummer 1, 2, 3 och så vidare) och beskriv anledningen till markeringen. På så sätt får man dels information, dels material för en uppföljning. Anteckningarna blir automatiskt en checklista på vad som behöver åtgärdas. Se kartan här i avsnittet för exempel. Har anteckningarna dokumenterats digitalt kan de lätt överföras till GIS eller motsvarande kartsystem.
En trygghetsvandring är en enkel undersökning att genomföra och dokumentera, för att sedan kunna åtgärda problemen. Efter genomförd trygghetsvandring tas kontakt med dem som kan åtgärda de upptäckta problemen. Be om återkoppling när problemet är åtgärdat.
Nr | Anmärkning | Problemägare | Åtgärdat |
|---|---|---|---|
1 | Trasig belysning på Åvägen nr 37 | Kommunen | 2024-04-30 |
2 | Uppbrutna källardörrar | Fastighetsbolaget | 2024-05-15 |
3 | Fem skrotbilar, vändplanen vid Bygatan 3 | Kommunen | 2024-03-30 |
4 | Brandfarliga källargångar | Fastighetsbolaget | 2024-03-25 |
Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete
Det här materialet utgår från boken Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete (2025) som har tagits fram gemensamt av Brå, länsstyrelserna, Polisen och SKR. Den riktar sig i första hand till anställda inom polis, kommun och länsstyrelse som arbetar med lokala brottsförebyggande frågor, men även övriga anställda, liksom förtroendevalda och andra som vill samverka i brottsförebyggande arbete, kan ha nytta av materialet.