Lägesbild, grundläggande nivå

Hur går det till?

På grundläggande nivå är tillgången till system, som underlättar framtagandet av lägesbilden, begränsad. Därför är det viktigt att informationen läggs samman på ett systematiskt sätt. Utgå från det enklast möjliga – var kreativa, men var medvetna om att det sätt ni väljer att sammanställa informationen på ska kunna besvara frågor om var och hur brottsproblemen uppstår. Utgå från att kommunens och polisens lägesbilder är likvärdiga. Studera lägesbilderna parallellt. Vilka mönster framträder och vad går att utläsa? En utmaning kan vara om lägesbilderna indikerar olika saker och olika prioriteringar. På grundläggande nivå är det oftast tillräckligt att arbeta vidare med de underlag som förenar bägge parter.

Sammanställningen kan man med fördel markera på fysiska kartor för att finna mönster, eller göra jämförelser mellan olika kategorier av brottsproblem. Ett sätt att hitta och identifiera vilka problem som framträder är att ställa den lokala kartläggningen mot referensvärden från riket, länet eller liknande kommuner. Det fungerar för både kommunen och polisen.

När man arbetar på grundläggande nivå görs ingen omfattande prognostisering, utan fokus är retrospektivt fram till nuläge. På den här nivån handlar det om att få en överblick och därefter få igång ett operativt arbete. Detta gäller oavsett om det är allra första gången ni tar fram en lägesbild eller om det är ett återkommande arbete ni genomför.

Ett exempel på lägesbildsarbete på grundläggande nivå

Effektiv samordning för trygghet (EST) är ett systematiskt arbetssätt som bygger på kunskapsbaserad brottsprevention. Målet är att minska och förebygga brott och otrygghet i bostadsområden (framförallt i den offentliga miljön) genom tidiga insatser, när problem uppstår eller är på väg att kunna inträffa. Det systematiska arbetet innebär att man har fasta rutiner avseende deltagare (funktioner), dagordningar, formulär, checklistor, mötestider och dokumentation. Inrapportering sker kontinuerligt från många parter. EST utgår från en handbok som i huvudsak hämtar kunskap från situationell prevention.

Fördel: Ett systematiskt och kunskapsbaserat arbete som genererar information in till en uppdaterad lokal lägesbild, med fokus på den offentliga miljön. Strukturen och systematiken möjliggör effektivare och mer träffsäkra lokala lägesbilder och är enklare att operationalisera.

Begränsning: EST-rapporteringen fokuserar på händelser i bostadsområden, i den offentliga miljön, och på de brott, ordningsstörningar och otrygghetsproblem som det medför. Därav ingår det sällan annan typ av brottslighet, som våld i nära relationer, it-brott eller bedrägerier.

Lokal information att väga in

På grundläggande nivå finns det en viss förmåga att föra in och bredda förståelsen för kartläggningens resultat. Till stöd kan då annan information, som inte direkt har bäring på att förebygga brott, vägas in. Informationen breddar lägesbilden och ger nyanser till det underlag som enbart fokuserar på brott.

Lokala alkohol- eller drogvaneundersökningar

Många kommuner gör egna fördjupande undersökningar om barn och ungas alkohol- och/eller drogvanor, som kompletterar exempelvis underlaget från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Fördel: Undersökningar av det här slaget ger en lokal beskrivning som kompletterar den övergripande kunskapen inom alkohol, narkotika, droger och tobak (ANDT). De ger även en mer träffsäker beskrivning, och illegal alkohol och narkotika kan fångas upp.

Begränsning: Det finns risk för att det brottsförebyggande arbetet skiftar fokus. Det finns även en risk för enkättrötthet om det görs med för täta intervaller.

Narkotikamätningar i avloppsvattnet

Mätningar av narkotikarester i kommunens vatten och avloppssystem (VA-nätet).

Fördel: Ger en övergripande bild av hur vanligt det är att narkotiska preparat förekommer i den aktuella kommunen, vilket kan jämföras med andra kommuner. Om provtagningarna görs över tid går det att följa utvecklingen, förutsatt att det görs flera mätningar, på samma sätt.

Begränsning: Resultaten från de här mätningarna påverkas av hur de genomförs och med vilka tidsintervall, vilket gör det svårt med jämförelser mellan kommuner eller över tid. En annan begränsning är att det blir en allmän information om läget i hela kommunen. Risken finns att ett resultat likställs med en viss målgrupp – exempelvis ungdomar – eller ett visst område, men det här är en genomsnittssiffra för hela befolkningen. Vissa preparat (som exempelvis Tramadol) används såväl genom laglig förskrivning som på olagligt sätt.

Trossamfund

Trossamfund spelar ofta en viktig roll i ett lokalsamhälle och har därtill uppdrag att möta samhällets mest utsatta.

Fördel: De kan ge kompletterande information över tid om antalet utsatta eller hemlösa som de möter samt en generell bild av vad det är människor söker stöd för. Vissa trossamfund spelar även en avgörande roll för människor i kunskaps- och kontaktförmedling. Det spelar roll, eftersom de kan nå ut med information och dessutom samla in underlag från målgrupper som annars inte kommer till tals i tillräckligt hög grad.

Begränsning: Trossamfunden har många gånger frivillig tystnadsplikt, och delger därför inte all information som de kan tänkas ha tillgång till. De möter dessutom ett urval av människor som inte alltid är representativa för målgruppen i stort.

Social nätverksanalys

Social nätverksanalys (SNA) är ett sätt att studera samhällets funktioner genom relationer mellan individer, grupper eller sociala institutioner. Det bygger ett system att binda samman länkar och noder och skapa ett visualiserat kluster. Inom polisen används analysen för att skapa förståelse för hur kriminella individer och löst sammansatta nätverk binds samman i olika relations- eller interaktionskluster. Den används även för att hitta vilka nyckelaktörer som exempelvis har tillgång till information och/eller fattar avgörande beslut.

Fördel: Om det används på rätt sätt kan kartläggningen bidra till en avgörande förståelse för hur den lokala kriminella strukturen fungerar och dess aktörer förhåller sig till varandra.

Begränsning: Bygger mycket på polisiär underrättelseinformation och behöver arbetas om till en aggregerad nivå för att kunna användas i ett gemensamt kartläggningsunderlag, vilket kräver kunskap och tid.

Underlag från regionala och nationella organisationer

Social hållbarhetsjämförelse

Länsstyrelserna runt om i Sverige har, förutom ett brottsförebyggande regionalt samordningsuppdrag, även andra uppdrag inom området social hållbarhet. De tar fram och följer regionalt den samlade utvecklingen genom olika typer av underlag om exempelvis jämställdhet, våld i nära relationer, integration eller ANDT.

Fördel: Länsstyrelsens underlag ger en möjlighet att få en regional bild av utmaningar och förutsättningar samt i förlängningen utveckla samverkansformer mellan lokal och regional nivå, inte minst i kartläggning och lägesbildsunderlag.

Begränsning: Underlaget avser regional nivå, och tar inte alltid hänsyn till de variationer som finns mellan kommuner.

Statistik över anmälda brott från Brå

Ger underlag till en jämförelse mellan polisens lokala siffror och nationella siffror.

Fördel: Kan fungera som referensvärde som man jämför den lokala statistiken mot.

Begränsning: Går inte att bryta ner mer än på generell lokal nivå, ej områdes- eller platsspecifik nivå, på grund av sekretess.

Nationella trygghetsundersökningen från Brå

En årlig undersökning som bland annat syftar till att mäta människors utsatthet för brott samt deras upplevelse av oro och otrygghet.

Fördel: Undersökningen har hög relevans, eftersom det totala urvalet är så pass stort. Finns generaliserbar information som inte behövs undersökas lokalt.

Begränsning: För en del kommuner går undersökningen inte att bryta ner på mindre än lokalpolisområdesnivå, vilket gör att det kan vara svårt att använda data lokalt.

Kunskap om våldsbejakande extremism

Kunskapsunderlag om de olika extremistiska miljöerna från Brå och CVE.

Fördel: Kan vara ett underlag för att kunna göra en lokal lägesbild över extremistiska tendenser som bidrar till den övergripande lokala lägesbilden.

Begränsning: För många kommuner är våldsbejakande extremism ett avgränsat problem.

Öppna jämförelser via Kolada

Öppna data om jämförelsemått mellan kommuner som hämtas ur databasen Kolada och finns att nå via SKR:s webbplats.

Fördel: Det går bra att jämföra sin egna data och utvecklingen över tid.

Begränsning: Bara vissa data är direkt tillämpbara för den lokala lägesbilden.

Socioekonomiska data på kommunnivå

Statistiska centralbyrån (SCB) har en gedigen databas med många informationsunderlag.

Fördel: SCB:s data går att bryta ner på kommunnivå, de går att jämföra mellan kommuner och det går att se trendutveckling. Det finns lättillgänglig statistik presenterad, och statistikdatabasen har stora mängder statistiskt säkerställda data.

Begränsning: Det kan ta tid att arbeta fram och värdera underlaget , eftersom det kräver goda kunskaper i statistik.

Alkohol- och drogvaneundersökningar

Undersökningarna håller god kvalitet, är differentierade utifrån olika kunskapsområden och ger god inblick i hur utvecklingen sett ut på kort och lång sikt. Skapar en ökad förståelse för de generella förutsättningarna för drogrelaterade problem. Delar av underlaget bidrar till en beskrivning av tillgång och efterfrågan på illegal alkohol och narkotika.

Fördel: Undersökningarna håller god kvalité, är differentierade utifrån olika kunskapsområden och ger god inblick över hur utvecklingen sett ut på kort och lång sikt. Skapar en ökad förståelse för de generella förutsättningarna för drogrelaterade mönster och bruk. Delar av underlaget bidrar till en beskrivning av tillgång och efterfrågan på illegal alkohol och narkotika.

Begränsning: Endast fakta på nationell nivå, svårt att bryta ner på lokal nivå. Det finns risk för att fokus flyttas från det brottsförebyggande till ett ANDT perspektiv.